35^ Fotboll? Politik?
Det var inte i Frankrike, som många tror, som helgens stora politiska kamp utspelade sig. Det var på Olimpico, där Lazio tog emot Livorno.
När en serie redan är avgjord, vad finns det då att hurra för undrar vissa. Det finns två svar på den frågan. Derbyn och hatmatcher. Oftast är derbyn och hatmatcher samma sak, men det finns hatmatcher som definitivt inte är derbyn. Lazio – Livorno. Jag måste säga att det här var omgångens match, i alla fall på förhand. Ett Lazio som bara har imponerat mer och mer under säsongen och som spelar oerhört stabilt hemma på Olimpico. Ett Livorno som kämpar för sin existens i den allra ädlaste av ligor, ett Livorno där Lucarelli var tillbaka och redo för att visa vad han kan åstadkomma. Ett Lazio som fortfarande vill åt den där Champions Leaguekvalplatsen, ett Lazio som har visat lite nerver i de senaste matcherna. Allt detta toppat av den stämningen som faktiskt råder när dessa två lag möts på en fotbollsplan. Kan det bli mer laddat? Den som säger att politik är en sak och idrott en annan är antingen otroligt naiv eller bara ignorant. Det här är en match som det verkligen slår gnistor om redan när spelschemat läggs någon gång under sommarhalvåret.
Snackisen innan matchen var ”matchen i matchen”, den mellan en kvick makedonier och en målfarlig kommunist. Pandev mot Lucarelli, två killar som inte direkt hyser de varmaste känslorna för varandra. Hur blev då duellen dem emellan?
Man kunde knappt kalla det duell. Lucarelli var ungefär lika målfarlig som Glenn Hysén var på sin tid och uträttade i princip ingenting. Han hade några farliga lägen, men det hela avstyrdes relativt lätt av ett sammansvetsat och kontrollerande Lazio.
Matchen avgjordes genom Lazios enda mål, ett snyggt skott mitt i steget i Manittas första hörn av Jimenez. Stolpe in.
Långa delar av matchen var mördande tråkiga om man ville se böljande fotboll då Lazio totalt ägde allt vad boll och match hette. En stabil seger sammanfattar matchen bra.
-------------------------------------------------------------------
Torino 1 - 0 Ascoli. Turins representanter i Serie A sänkte Ascoli genom Rosina då han på egen hand snurrade och satte bollen i nät. Rosina verkar ha potential för att bli hur bra som helst. Ryktena gällandes att ett visst engelskt lag med en karismatisk portugis som tränare har tittat lite extra på kraftpaketet Rosina är inte särskilt konstiga med andra ord.
-------------------------------------------------------------------
Att se en match som slutar 0-0 kan ibland mörda en fotbollsälskares alla sinnen. Detta fick de norditalienare, och alla andra också för den delen, som hade gått för att se Sampdoria ta emot Reggina på hemmaplan erfara. Matchens bästa chans hade dock hemmalagets ungtupp Romeo som nickade, men inte lyckades få med sig några poäng. 0-0.
-------------------------------------------------------------------
Palermo – Roma. Någon gång i vintras hade detta setts som en riktig toppmatch, men den lite avsvalnade stämningen efter Inters ligavinst och det växande avståndet med ett antal lag mellan de två lagen har helt klart haft sin inverkan på förhandsförväntningarna. De rödgula fans som innan matchen av någon anledning kände sig oroliga över andraplatsens vara eller icke vara kan andas ut. Roma kunde åka hem till den eviga staden med tre poäng i bagaget sedan Totti gjort en av de många saker Totti är bra på, nämligen att göra spektakulära mål. En läcker frispark borrade sig in i målvaktens bortre hörn och betydde 1-0 för Roma. Cassetti spädde på Romas ledning inför besvikna sicilianare, och det hela kändes ganska hopplöst för Palermo. En reducering av Tedesco i den 84: e minuten räckte dock inte till för att hålla matchen vid liv.
Roma och Lazio i Champions League nästa år. Någon mer än jag som hoppas på att få se ytterliggare ett derby mellan två av Europas största konkurrenter? Upp med en hand de som vill. Trodde väl det. Jag är inte ensam.
-------------------------------------------------------------------
Atalanta slog Siena med 3-1 på ”Stadio Atleti Azzurri d’Italia. Jag led med Siena, jag satt själv och vred mig när Roma gick på pumpen mot Atalanta för en tid sedan.
Vem gjorde mål i matchen då, om inte Vieri. När jag såg samme Vieri stå och hänga över ett räcke i veckan då Milan spelade ut Manchester trodde jag att det var sista gången jag skulle få se karln le på en fotbollsarena. Fel av mig.
-------------------------------------------------------------------
Milan – Fiorentina. En riktigt bra match på förhand kan tyckas. Efter att ha sett vad Milan kan prestera, syftar då givetvis på Champions League, så kändes det här som en riktig höjdare. Efter att ha sett Kaká elda upp en publik som var i upplösningstillstånd hade förväntningarna kunnat vara skyhöga. Efter att ha beskådat Gattuso med värre ”mad eyes” än Jack Nicholson med en brandyxa i handen och mer testosteronfylld än en slagsmålsglad bondläpp hade man stora förväntningar. Det här kunde bli riktigt kul. På Fiorentinaredaktionen här på Svenskafans drömde man våta drömmar om att få se Reginaldo sänka milanoborna.
Matchen blev dock en enda lång gäspning. En och annan milansupporter verkade sitta hemma med partyhatten på och med ett cocktailglas i handen fortfarande. Lediga platser var det gott om och likaså segt spel. En missad straff av Kaká, hade det någonsin hänt om det hade varit Edwin van der sar som hade stått och kallsvettats på mållinjen? Därom tvistar de lärda. Hursomhelst gick båda lagen av planen utan att ha gjort någon större inverkan på någon fotbollsintresserad åskådare.
De som tror att det här är ett svaghetsbesked från Milans sida inför Champions Leaguemötet mot Liverpool satt förmodligen och sov då det undervisades ”fotbollshistoria” i skolan. Eh, va? Hursomhelst är den gamla klyschan ”de stora matchernas lag” så uttjatad den bara kan bli, men kalla mig gärna klyschig. Skulle du slå upp just det uttrycket i någon slags fotbollslexikon så skulle du förmodligen få se en sköld som innehåller svarta och röda streck. Nej, jag syftar inte på Brommapojkarnas.
Att notera var att mannen som verkar vara kung på att överraska och tysta sin tvivlare, Ronaldo, inte kunde medverka. En skada har förmodligen gett Ronaldo en lite för tidig semester.
-------------------------------------------------------------------
Empoli 2 - 1 Catania. Pozzi och Almiron satte en varsin strut för Empoli. Spinesi satte Catanias mål. Allt detta skedde inom loppet av fem minuter. Vem sa att Italiensk fotboll gick i ultrarapid?
Förövrigt börjar jag bli riktigt trött på att behöva säga till alltför många svenska människor som tycker att Catania är ett exempel på italiensk skitfotboll att så är INTE fallet. Människor i det här landet verkar älska att använda sicilienarna som exempel på dålig fotboll. Tv4+ har visat en massa av Catanias matcher under säsongen! Så till er som använder Catania som exempel säger jag; Tv4+ is your friend.
-------------------------------------------------------------------
Efter fem minuter hade man punkterat matchen från Chieveos sida. Duon Semioli/Pellissier sänkte Parma med ett fint kombinationsspel. Lagen ligger för tillfället på samma poäng, Chievo ligger dock snäppet före på bättre målskillnad.
Noterbart är att Muslimovic spelade från start i Parma. Så. Nu har jag även gött Aftonbladet med lite stoff, nu kan dom skriva att en svensk spelade från start. Så var det gjort.
-------------------------------------------------------------------
Cagliari tog emot Udinese hemma och vann med 2-1. Marchini och Capone nätade för Cagliari.
Suazo gick mållös från matchen. Denne Suazo som jag hela tiden lovordar, börjar känna mig gaggig. Men det gör ingenting. Suazo är Suazo. Vilken storklubb lägger vantarna på denna guldklimp?
-------------------------------------------------------------------
Slutligen så var det även ett möte mellan Messina och Inter. Messina spelade inspirerat och bra hela matchen men det var vinnarna av Scudetton 06/07 som gick segrande av planen. Hernan Crespo nätade, framspelad av evigt unge Figo. Toldo fick 8,5 i betyg av interredaktionen. Återigen, grattis Inter till en strålande säsong. Jag förstår att en och annan person belägrad i Turin muttrar surt åt mitt grattis. Därför tillägnar jag även dessa personer ett grattis till en strålande säsong.
Tre saker jag irriterade mig på under sändningen Lazio – Livorno;
1. Ljudet. Vi vet alla hur ljudet brukar vara, men det här var kaos. Helt plötsligt började någon uppenbarligen misshandla en katt mitt framför mikrofonen. Jag var helt seriöst beredd att ringa Djurskyddsföreningen alternativt Carabineri.
2. Uttalet av vissa namn gjorde ont i själen.
3. Att Lucarelli var lika mycket under isen som det där paketet fiskpinnar i min frys.
-------------------------------------------------------------------
Då var det snart slut på säsongen. För vissa är det inget annat än ”smooth sailing” kvar, för vissa andra kommer nagelbanden vara obefintliga de sista omgångarna. För en del supportrar kommer Grekland vara skådeplatsen för en modern fotbollsklassiker i nytappning. Båda lagen kommer vara taggade till max.
Som kung Leonidas sa i ”300”;
”-This is where we hold them. This is where we fight. This is where they die.”
Omgångens mål: Vieris mål. Har du inte sett det, se det.
Omgångens spelare: Toldo. Jag gillar klyschor. Gammal är äldst.
