Potentiella floppar
Precis som det finns lyckade värvningar så finns det misslyckade sådana. Denna sommar har sportcheferna och tränarna i Serie A tillsammans försökt att få ihop slagkraftiga lag. De större lagen behöver inte ”gambla” lika mycket som de små när de köper in spelare. Men likväl finns det fortfarande en viss risk att en på pappret lyckat nyförvärv floppar. Denna lista innehåller de tio värvningarna med störst flopp-potential.
10. Roberto Acquafresca (Cagliari)
Jag har dömt Cagliari hårt under tidigare artiklar. Jag har svårt att se hur laget skall klara sig kvar denna säsong, trots sina talanger som dock fortfarande är oprövade på högsta nivå. Den största talangen i detta lag (efter Canini) skall vara denna talangfulle anfallare som ingick i affären där Suazo gick till Inter. Klart är att om nu Cagliari skall göra det omöjliga och överleva denna säsong med befintligt lag så måste Roberto göra mål. Till sin hjälp har han fått Alessandro Matri från Milan, även det en talangfull spelare. Kanske kan Foggia förse duon med tillräckligt med inspel för att de skall lyckas. Acquafresca gjorde tretton mål för Treviso ifjol så han är duktig, men inte skall han kunna ersätta Suazo? Tyvärr så räcker denna yngling inte till, inte i Serie A.
9. Nicola Ventola (Torino)
Den förre stortalangen Ventola återfinns till denna säsong i Torinos dräkt. Han lyckades inte konkurrera ut Zampagna i Atalanta och ville därför flytta vidare. Detta säger en del om hans nuvarande kvalité, han är inte längre den spelare han än gång var. Nicola har de senaste åren spelat i lag som Crystal Palace och kan därför inte ses som en värvning som höjer Torino speciellt mycket. Tidvis har han glimtat till som med målet hemma mot Milan men över en hel säsong håller han inte. För Torinos del kan man ju alltid hoppas att Novellino hjälper stackars Nicola att prestera vad han en gång var kapabel till. Årets Torino är bättre på pappret än förra säsongens men frågan är om Ventola-Bjelanovic gör tillräckligt med mål för att höja laget till en stabil mittenplacering.
8. Joelson (Reggina)
Det ryktas om att Joelson skall ersätta Bianchi som partner till Amoruso i Regginas anfall. Min favorit Edgar Barreto är ingen egentlig anfallare så detta rykte kan nog tyvärr stämma. Joelson är alltså en brasse som gjorde typ tre mål i Albinoleffe förra säsongen, hur tänker Foti? Naturligtvis har den sluge presidenten sett något som ingen annan gjort och Joelson vinner antagligen skytteligan. Fortfarande så känns detta inte helt bra, och nu får man absolute inte sälja Amoruso. Visst kan han överraska men jag tror att han nästa säsong återfinns i en serie lång bort.
7. Matteo Contini (Napoli)
Napoli behövde en försvarsgeneral, en klippa som kunde lyfta laget. En rutinerad krigare som kunde agera stöttepelare. Man valde att satsa på Contini från Parma… Detta val kan bli ödesdigert för ett ambitiöst Napoli. En backlinje bestående av Domizzi, Cannavaro och Contini håller inte för övre halvan av serien. Nog för att Contini har potential och talang men han är ingen man bygger laget kring. Luktar lite panikvärvning över denna unge italienaren. Tror att Napoli kan behöva förstärka redan i januari, för skall man köra med denna trebackslinje kommer det att bli mål i baken. Tur för laget att man har en grym offensiv.
6. Reginaldo (Parma)
Detta år är det brassen Reginaldo som skall frälsa Parma med sina mål. Roboten Reginaldo är en stor talang och kan mycket väl bli en framtida landslagsman, jag sätter dock ett stort frågetecken för hans jämnhet och kyla. Parma hade förra året Muslimovic, Budan och Rossi. Nu har man Budan och Reginaldo. Parma kommer i år att spela med ett orutinerat lag som är i behov av någon som ger laget avlastning framåt. Denna värvning är en chansning, alla som sett Reginaldo i action vet att han är ojämn, något som Di Carlo måste jobba med. Anfallaren som är en oslipad diamant bär ett tungt ansvar på sina unga axlar, detta har knäckt unga spelare förr. Denna värvning kan sluta hur som helst, Reginaldos psyke måste palla trycket.
5. Diego Tristan (Livorno)
Livorno har gjort allt man kan för att blidka fansen då man sålt lagets kelgris (Lucarelli). Giannichedda, Dhorasoo och Tavano är spelare jag tror på men Tristan känns tveksam. Inte nog med att han har varit i dålig form senare år - han skall även ersätta Lucarellis målskörd som har varit en säkerhetslina för denna klubb. Tristan måste visa både ett bra targetspel plus att göra mycket mål, detta i världens försvarsstarkaste liga. Mycket talar emot denna kraftfulle anfallare som för några säsonger sedan var en av Europas stora målkungar. På pappret ser han helt klart intressant ut, får se om han klarar pressen.
4. Marco Borriello (Genoa)
Omslagspojken Borriello har det inte lätt. Efter att ha slått igenom i Milans ungdomslag var det tänkt att han skulle göra detsamma i Milan. Tyvärr lyckades inte Marco leva upp till förväntningarna, som var högt ställda. Han har varit utlånad till diverse klubbar utan att lyckas, han har sett stabbig och seg ut. Trots hans usla målfacit och spel valde Genoa att i år sätta sitt hopp till unge Borriello. Med spelare som Figueroa, Di Vaio och inte minst Waigo i laget så är inte Borriello säker på sin plats, en plats som jag ser som högst osäker. Visst kan han lyckas, han har potential, men denna värvning luktar lite chansning. En varning har också gått ut till männen i Genoa att låsa in sina fruar nu när Borriello har kommit till staden.
3. Vincenzo Iaquinta (Juventus)
Iaquinta är ingen storspelare som kommer att göra 20 mål i Serie A. Om Juventus tror detta så har man felinvesterat. Har man däremot satsat på en duglig och funktionell spelare med stor vilja som kan agera inhoppare är man rätt ute. Den före detta Udinese-spelaren är för sig helt enkelt inte tillräckligt bra för att ses som startelvamaterial för ett lag som Juventus. Geniet Ranieri använder säkert Iaquinta i en biroll, för han kommer inte att vinna några titlar åt klubben. Tycker att man kunde ha satsat på andra spelare med större potential, men istället valde man (kanske var detta vad man hade råd med) Vincenzo. Luktar flopp. Det skall dock sägas att landslagsmannen är en skicklig spelare men det är en väsentlig skillnad mellan just skicklig och storklubbsmaterial.
2. Antonio Cassano (Sampdoria)
Givetvis måste Cassano vara med på en sån här lista. Denna unge man är helt oförusägbar, ett bollgeni med vissa defekter innanför pannbenet. Sampdoria riskerar inte sin ekonomi med likväl sin lag sammanhållning genom denna värvning. Detta är Bari-sonens chans att visa att han inte har slösat bort hela sin talang redan nu. Är det någonstans han skall lyckas med detta så är det i lugna Genoa. Sampdoria sitter nu på en anfallsbesättning som på pappret håller Champions League-klass (Caracciolo, Montella, Cassano och Bellucci) men man är fortfarande beroende av Cassanos oförutsägbarhet och talang för att utmana om Europaplatserna. Skall världens omognaste italienare växa upp eller floppar han igen?
1. Christian Vieri (Fiorentina)
Även fast han kommer gratis från Atalanta (kontraktet gick ut) så är han en högriskvärvning. Vieri har varit en storspelare av rang inget tvivel om den saken, och är det någon som skall lyckas väcka honom ur sin dvala så är det Prandelli. Jag ser Vieri som en spelare som har levt på sin motivation, en kämpe och infinner sig inte motivationen så är det svårt för honom att prestera. Detta är helt klart en chanstagning från Corvinos sida. Som man nu också märker då han har signat Osvaldo (Atalanta) och Cacia (Piacenza). Nä, jag tror att Vieri hade gjort bäst i att slutat på topp, inte som en reserv i Florens.