Italien-Georgien 2-0: Magi från Pirlo och Grosso räckte
Ett virilt Italien gjorde sin plikt och besegrade Georgien i Genua. Ett briljant mål i slutet av varje halvlek signerade Andrea Pirlo och Fabio Grosso fastställde 2-0 på resultattavlan. Segern var aldrig hotad då gästerna inte hade en enda målchans på 93 minuter.
Inmarsch. Buffon går först. Mer sympatisk kapten får man leta noga efter. Läktarna badar i blått och flaggor i grönt, vitt och rött. Högst upp på ena långsidan syns de fyra stjärnorna i ett enormt tifo som de nu alltid gör när det är landskamp. Frivilliga barnarbetare som vanligt?
Reklamen blandas med propaganda. "Campioni del mondo". Titeln ska mjölkas ur till varje droppe. Med all rätt. Georgien ska inte komma hit och hitta på något. Italien ska vinna. Ingen skulle förstå något annat.
Donadoni väljer rutinerade Panucci i mittlåset. Han spelar till vänster, trots att han är högerback. Det blir ett bra val. Mittfältet är milanesiskt, anfallet friuliskt på kanterna med en tysk-italiensk jätte i mitten. Italien ser modernt ut.
Italien spelar modernt. Yttrarna attackerar hela tiden. De vill bara framåt. Toni tampas med en halv armé och lyckas ändå vinna några dueller. Pirlo styr spelet. Gattuso låter honom stjäla bollen. Han vet vad som är bäst för alla.
Tempot sjunker. En sprinter är inte en sprinter så länge. Grosso är inte med i matchen. Oddo får allt spel på sin sida. Quagliarella är också därute. Ingen av dem är särskilt effektiv.
Di Natale snirklar som bara han kan. Han är som en vessla. Han vet att Toni är någonstans runt straffpunkten. Han tittar knappt upp, skickar bara in bollen. Toni är där. Sju meter från mål med full fart mot det träffar han bollen perfekt med pannan. Lomaia i målet är helt borta. Bollen tar i stolpen och studsar ut ur galaxen av rekylen.
Frispark. Pirlo vet vad Di Natale visste nyss. Han siktar på Tonis panna. Träff. Toni nickar hårt. Toni nickar över. Toni blir besviken.
Di Natale får halvlekens sista chans. I tumultet framför mål får han möjlighet att dräma till på volley från åtta meter. Det går åt helevete. Kroppen bakåt, bollen över. Sex blåklädda drar händerna synkroniserat genom håret i besvikelse.
En ledningsmål före paus skulle lugna många nerver.
Ambrosini fixar en frispark ett antal meter utanför straffområdet. Ingen annan än Pirlo får gå i närheten. Förmodligen blir det en ny lyra mot Toni. Pirlo klipper till. Bollen flyger mot mål. Målvakten går åt höger. Nätet rör sig. Bollen är i mål. Jag fattar ingenting. Den måste ha tagit på någon på vägen in.
Nej, den tog inte på någon. Pirlo drog till, bollen gick åt vänster, stannade, gick åt höger och in i mål. Nästan mitt i mål. Målvakten trodde bollen skulle gå dit den var på väg, inte vända mitt i luften. Det var magi i bollen, eller i Pirlos fot. 1-0 till Italien i paus.
(Pausunderhållning i RaiUno. Del Piero i en reklam för någon olja tror jag. Tittade inte så noga. Han blandar en kortlek och ser irriterad ut. Nunnan bredvid honom gafflar på. Han knackar i bordet. Nunnan tror någon vill komma in. Tjejen bredvid garvar. Del Piero håller masken. Han har talang. Han är lika bra i filmerna med den där scootern där han är mästerlig på att göra absolut ingenting.)
Donadoni kör vidare med samma elva. Finns ingen anledning att byta. Å andra sidan har han inte så mycket att byta in heller. Några opålitliga backar, en debutant, en trekvartare, en tung numera Ukraina-bo och De Rossi.
Italien fortsätter dominera. Georgien har absolut ingenting. Förtroendet för Buffon är så orubbligt att han får ta hand om flera konstiga tillbakaspel. Alla vet ju att han fixar det. Han vet att han fixar det. Vad som händer? Han fixar det.
Oddo visar sin brist på fantasi och vänsterfot när han försöker springa igenom en georgier som vet mycket väl att Oddo vill öppna för sin höger. Det ser patetiskt ut. En hel planhalva att springa på, ändå måste han springa där försvararen står.
Grosso vaknar. Han är underbar. Alltid på så bra humör. Långa ben och fantastiskt teknik. Han gör inga misstag och älgar fram efter kanten. Han har saknats, och Zambrotta behöver inte stressa sig tillbaka.
Quagliarella byts ut. In kommer Foggia, en värdig debutant. Han är en skatare i fotbollskläder. Snart skickar han ett svepande inlägg mot Toni som med tre hårstrån touchas till hörna.
Gattuso hänger över en georgier när han tappat bollet. Han märker att han inte har en chans och lägger sig på rygg som en bebis. Ensam i hela världen hoppas han på frispark.
Minuterna går och segern är hemma. Inget talar för en kvittering. Toni tar emot en av tusentals bollar som spelats upp på honom. Med en läcker utsida frispelar han Grosso i straffområdet. Landshjälten gör som en sann målkung och chippar in bollen i bortre krysset. Välkommen hem!
Mauri kommer in, spanjoren med pipan blåser av efter tre minuters extratid och läget i gruppen är detsamma.
En bra match av Italien gav seger och allt är frid och fröjd. Det finns en del att slipa på, men det mesta var positivit. Försvaret funkade perfekt trots all frånvaro, det rödsvarta mittfältet levererade enligt vad som utlovats och Di Natale är inte längre en utfyllnad - han är en framatående stjärna i det italienska landslaget. Toni är viktig. Gäller bara att hitta en anfallare till i form.
Matchen mot Skottland blir den viktigaste sedan VM. Någon som bryr sig om Sydafrika på vägen?
Italien (4-3-3): Buffon; Oddo, Barzagli, Panucci, Grosso; Gattuso, Pirlo, Ambrosini (Mauri 87); Quagliarella (Foggia 71), Toni, Di Natale.
Georgien (4-4-2): Lomaia; Khizanshvili, Salukvadze, Asatiani, Shashasvili (Kenia 61); Tskitishvili, Menteshashvili, Kvirkvelia, Kankava; Demetradze, Mchedlidze (Siradze 61)
