Italien i Europa: Återtåget
Det blev en bra start för nästan alla italienska lag i Europacup spelet i veckan. Sammanlagt var det åtta lag som spelade, och det blev sex vinster, en oavgjord och en förlust.
Det är på tok för tidigt att dra slutsatser men detta var onekligen en mycket bra start för en liga som så många gånger blivit ifrågasatt för bristande kvalité. Det är i Europa som man gör reklam för sig själv och sätter sig i respekt gentemot andra lag, därför känns det härligt att nästan samtliga av våra representanter gjorde oss stolta.
Vi börjar i Grekland där Mourinhos mästarbygge skulle inta Panathinaikos. Detta blev också fallet men laget man mötte var på intet sätt ofarligt och skapade många chanser vid ställningen 0-1. Matchen gav lika många frågetecken som utropstecken för Interfansen, som detta året nästan kräver en seger i cupen.
Patrick Viera verkar inte vara samma spelare längre, och det ser ut som att skadorna och åldern har kommit ikapp honom då han i denna match var långsam och blek. Han vann knappt några närkamper och framåt bidrog han inte med speciellt mycket. Hoppas att han kan komma tillbaka, annars måste Sulley Muntari redan nu visa ledaregenskaper, är han mogen för det?
Ricardo Quaresma floppade stort i Barcelona och kommer antagligen floppa också i Inter, brist på både fart och i tro på sig själv är aldrig bra när man skall spela som offensiv ytter i Inter.
Så till de goda nyheterna. Zlatan var otroligt bra i sin target roll. Han var inte lysande men det var viktigt för alla här hemma som såg matchen att få se honom i sitt rätta element, så här bra är han varje vecka i Italien. Amantino Mancini har överraskat mig och kommer att vara en viktig del i lagets jakt på titlar under säsongen, kvickare och mer intresserad än under förra säsongen. Till sist är Adriano tillbaka med allt var det innebär, vilket sparkapital att slänga in när det krisar.
Fiorentina och Juventus svarade bägge för positiva insatser i respektive matcher. Båda lagen mötte svåra motståndare och visade verkligen att man är att räkna med i årets turnering. Fiorentina ledde med 2-0 efter mål av pånyttfödde Alberto Gilardino. Tyvärr tappade man ledningen efter domarmisstag och orutin, men 2-2 borta mot Lyon är ett bra resultat och kan laget bygga vidare på detta finns kontringsspel så kan man gå långt.
Juventus räddades av Del Pieros fantastiska frispark, ett svar till alla dem som tycker han är slut. Zenith var bra i matchen men det är i sådana lägen man måste ha spelare som verkligen kliver fram, det gjorde “Alex” i onsdags och det är därför man vinner täta matcher. Det finns en vinnarkultur i Turinlagets tröjor och det är absolute ingen tillfällighet att man vinner dessa matcher, räkna aldrig bort “ den gamla damen”.
Roma var veckans besvikelse då man förlorade hemma mot Cluj från Rumänien. Det rumänska laget är dock inget skämt då man har en otroligt rik ägare som har satsat målmedvetet i många år för att ta det transylvanska laget till Europatoppen.
Trots detta så måste man vara besviken på Roma då det verkar som Spalletti kört fast. Han har länge spelat med offensiva mittfältare som skall komma med i anfallet, detta för att få ett övertag defensivt på mittfältet. Problemet med Roma och Spallettis spelsystem är att laget står och faller med mittfältarnas dagsform. Man har ingen naturlig målskytt på den ensamma toppositionen, om inte Totti är hel och frisk.
Jag har länge ifrågasatt varför man inte spelar med en Drogba-typ längst fram. Man har genom åren försökt med allt ifrån Mido till Carew men ingen har lyckats. Det känns som att laget måste lösa denna fråga om man ens ska ta sig vidare från gruppen. Jag hade petet sorgligt överskattade och bollkletande Pizarro till förmån för en till anfallare. Ett ypperligt tillfälle finns nu att spela in två anfallare när han nu är skadad.
I Uefacupen blev det fyra segrar på fyra matcher för de italienska lagen. Vi börjar i Genoa där Sampdoria krossade Kaunas från Litauen med 5-0. Kaunas hade ju faktiskt slagit ut Glasgow Rangers tidigare i höst och därför visste man inte i Sampdoria vart man hade sina motståndare. Svaret blev ett taggat och koncentrerat hemmalag som aldrig var hotat. Bonazzoli gjorde två liksom Cassano, sedan fick unga talangen Bruno Fornaroli avsluta utklassningen i den nittionde minuten.
Milan kämpade hårt för att slå tillbaka FC Zurich med 3-1. Schweizarna sålde sig dyrt och det var inte förrän i slutet av första halvlek då Jankulovski sköt in 1-0 som hemmapubliken vågade tro på seger. Milan behöver gå tillbaka till grunderna och bygga ett lag för framtiden, utan mätta spelare som inte längre räcker till fysiskt och psykiskt. Jag är fortfarande pessimist trots 3-1-segern då spelare som Seedorf och Shevchenko måste bytas ut mot yngre spelare som har framtiden för sig. Det är ingen slump att utlånade Gourcupp var uttagen i Frankrikes landslagstrupp senast, varför spelar inte han istället för Seedorf?
Nu vann man i alla fall matchen och kan troligtvis klara att gå vidare till ett ovisst gruppspel. Ancelotti köpte sig lite tid och Pato fick göra mål, där har ni kontentan av matchen.
På Westfalenstadion i Dortmund stod Udinese för en sensationellt bra insats då det formligen stormade hem en 2-0 seger på bortaplan mot ett lamslaget Borussia Dortmund. Man hade bestämt sig för att inte göra samma misstag som mot Juventus borta och denna taktik lyckades fullt ut. Man hade till och med Di Natale och Quagliarells på bänken nästan hela matchen.
Jag tror på Marinos lagbygge och på hans kompetens. Laget är mycket bra med en viktig balans mellan rutinerat och ungt. Man behärskar att föra matcherna tack vare sitt kreativa mittfält där Inler och D’Agostino är oerhört viktiga. Defensivt står man väl rustat trots att både Zapata och Felipe är skadade. För er som inte känner till dessa talanger så är de enligt min åsikt ett av världens bästa mittbackspar om laget spelar med en fyrbackslinje. Precis så här skall laget spela, då man inte lämnar över greppet om matchen till motståndarna, man måste faktiskt inse att man är så här bra.
Till sist stannar vi till i Neapel där Napoli slog Benfica med 3-2. Det är ett okej resultat men det kunde ha varit mycket bättre, då laget gjorde en del rookiemisstag. I Europa finns det inte utrymme för misstag och man blir straffad direkt. Man hade ett fantastiskt stöd av publiken och de kan vara stolta över sitt lag som trots allt har goda chanser att vinna även på bortaplan.
Tyvärr för lagets del så är man för svaga i defensiven då lillebror Cannavaro och Contini inte räcker till på denna nivå. Santacroce är en bra mittback och med bättre medspelare så hade han kunnat utvecklas ytterliggare. Offensivt är faktiskt laget ett toppfyra-lag i Italien när man är som bäst, inte minst tack vare Marek Hamsik och firma Lavezzi-Denis som ensamma kan sysselsätta många försvar. För stadens del hoppas jag verkligen att man klarar att ta sig vidare, men det ser tufft ut.
Jag har aldrig varit förtjust i Ola Wenström då han inte är i närheten av att vara kunnig nog för att vara i fotbollsbranschen. Hans lismande försäljarstil och nonsensprat blev för mycket för mig under hans tid på TV4. Nu har han till sin hjälp gamla “Stojan” från Radio klassikern Rally (Sladjan Osmanagovic) och eminente Ola Andersson. Jag saknar fortfarande Thhomas Nordahl men samtidigt så kanske det var dags för något nytt.
Om Wenström slipper att tänka abstrakt och dra egna slutsatser utan överlåter det till oraklet Sladjan och Ola så var sändningen faktiskt mycket bra. Sladjan är väl den tillsammans med Chris Härenstam som vet vad ytterbackarna i Cagliari heter (Pisano och Del Grosso) vilket tyder på imponerande djupkunskaper.
Ola är alltid bra och är tillsammans med Jens Fjällström bästa analytikerna i Sverige. Om Viasat fortsätter denna satsning på både studio och bredd i sändningar så kommer det bli mycket fotbollsgodis i höst/vår.
