25^ Lojaliteten betalar av sig
En välspelad 25:e omgång som inte bjöd på några större överraskningar men desto gladare presidenter.
Inter tog en något turlig seger mot Bologna på Dall'Ara som var förtjänta av minst en pinne. Mästarna visar upp en imponerande attityd och vinnarvilja när Balotelli avgör. Dock bör Mourinho börja oro sig över det faktum att majoriteten av Inters mål de senaste veckorna mestadels tillkommit efter fasta situationer och/eller turaktiga domslut. Det håller inte i längden och absolut inte i Europa. Upp till bevis på tisdag, först då vet vi hur bra detta Inter verkligen är. För övrigt är Julio Cesar lagets viktigaste spelare för tillfället och inte Zlatan. Till Bologna: det är inte dessa matcher ni ska ta poäng i.
* * *
Siena åsamkade Roma stora problem i Rom och efter mycket bekymmer lyckades man avgå med segern tack vare Taddei. De Rossi saknades och det gjorde även Vucinic. Kanske fanns tankarna redan på Arsenal? Totti såg svag ut och längtade nog mest efter Champions han med, varför inte avsluta den längtan som matchhjälte?
* * *
La Favorita. Bara namnet ger mig rysningar och inramningen på Palermo var strålande och det var även hemmalagets spel. Synd bara att Juves mål vaktas av Superman som har virket till sin hjälp när man väl slagit honom. Momo Sissoko visade prov på sjuk teknik och Trezeguet visade varför han kan vara osynlig i 80 minuter för att sedan defilera matcher med ett enda avslut på mål. Kliniskt, vackert och underbart att skåda. Chelsea är förvarnat...
* * *
Ancelottis Milan fortsätter att blanda och ge. Utbuat i första halvlek och det krävdes ett missförstånd i Cagliaris annars säkra försvar för att få med sig samtliga tre poäng. Milan fortsätter att bita fast sig i topp men är alldeles för beroende av Pato och Kaka. Å andra sidan är det därför de tillhör det exklusiva skikt av spelare som kallas världsklass. I höst spelas det i alla fall Champions League-fotboll minst en gång i veckan på Giuseppe Meazza.
* * *
Adrian Mutu är ännu en gång mannen som ser till att Viola återigen kan drömma om Champions League-spel kommande säsong. Tre baljor mot Genoa följdes upp av ett avgörande mål i absolut sista sekund, precis som senast. Hur coolt som helst och alltid lika underbart att skåda. Synd om Chievo dock som var på väg mot en riktig skräll.
* * *
Genoa kommer ge La Viola en hård kamp om den sista Champions League-platsen och så länge de fortsätter att visa upp den imponerande bredd som finns inom laget när andra (läs: Milito) inte bidrar kan detta räcka riktigt långt. Napoli är helt under isen och Edy Reja sitter nog riktigt löst, eller? Vad har hänt med Lavezzi och Hamsik? Mitt råd till dem: glöm Real Madrid och allt vad det heter och njut istället över att få spela på San Paolo. Det är något som inte ens Santiago Bernabeu kan erbjuda.
* * *
Efter all misär verkar Catania på gång igen. 2-0 hemma mot ett idéfattigt Reggina säger det mesta och kanske är Regginas lilla smekmånad över för denna gång. Serie B kryper allt närmare.
* * *
Ett annat lag som också verkar ha vaknat till liv, åtminstonde för nu, är Lazio. Att vinna borta mot Lecce är inte det lättaste och nu kanske Delio Rossi kan andas ut en aning. Tålamodet bland italienska presidenter verkar större än någonsin och kanske det är rätt väg att gå för att till slut nå framgång? Fråga bara Massimo Celino i Cagliari...
* * *
Cassano spelar fram och Pazzini gör målen. Det är Sampdorias melodi nu för tiden och trots att man vann denna omgång mot ett bortasvagt Atalanta ska man inte slå sig alltför mycket på bröstet. Det borde vara olagligt att vara så pass beroende av 2-3 spelare som Sampdoria är. Tredje matchen irad som Cassano och Pazzini fixar biffen, oroväckande.
* * *
I botten tog Torino en viktig seger när Dellafiore kanske gjorde omgångens viktigaste mål mot Udinese. De svartvita har gått som en berg-och-dalbana i år och matchen mot Torino visade varför. Äntligen vinst för Toro 09 och ännu en president som lovar att stå vid sin tränares sida, fantastiskt. Lojaliteten är verkligen på tapeten i Italien under dessa dagar.
* * *
Omgångens grej: Måste vara det faktum att Mutu för andra omgången irad ser till att avgöra en match i absolut sista sekund. Förra helgens hattrick följdes upp med ett minst lika viktigt mål denna helg och kan ensam leda Viola till stora framgångar. En värdig nr 10 i de lilas historieböcker och helt klart en joker i kampen om fjärdeplatsen.
Omgångens nej: Svårt att hitta något negativt denna välspelta och intressanta omgång. De flesta skötte sig med bravur och till och med publik och presidenter lyser upp med sin lojalitet. Förutom i Milano och Neapel då kanske. Att bua ut sina idoler har aldrig tilltalat mig och lär aldrig göra det iheller. Stötta i med och motgång mina (damer och) herrar. Det vänder fort.
