Il Tridente - sanningens ögonblick
Trion analyserar de tunga avskeden, chefsbytet i Milan och vad de aktuella spekulationerna om stjärnornas eventuella flykt kan innebära i längden.
- Den sista omgången blev avskedens omgång. Giganterna Maldini och Nedved lämnar Serie A. Står Serie A inför ett generationsskifte?
Magnus Sundberg: Jag ligger som Törnrosa och väntar på att ungdomens kyss ska väcka Serie A. Den italienska ligan är i mångt och mycket sina legender, vilket är härligt. Men den överdrivna tron på många gamla kufar är överdriven. De stackars talangerna hinner ofta med att odla ett Gustav Vasa-skägg innan de får chansen. Det är beklagligt och påverkar fotbollslivet i Italien i stort.
John Zanchi: Åh, vad jag hoppas att Pavel Nedved antingen blir kvar i Juventus i en ledarroll eller slutar med fotbollen. Efter en karriär som den lilla björnen från Cheb, där han följde med sin gamla dam ner i Serie B och tvingades åka runt på gamla betongarenor och spela mot lag som AlbinoLeffe, vore det sorgligt att se honom ikläda sig ett annat lags färger och sakta tyna bort. Men med Mino Raiola vet man aldrig. Nästa säsong kanske vi ser Pavel i Lazio, Sampdoria eller Intertröja. Vem vet?
Maldini däremot kan vi vara säkra på lägger dobbarna på hyllan. Och det som Milano-publiken delvis misslyckades med fixade fiorentinarna galant. Paolo Maldini fick den vackra avslutning som hans karriär krävde.
Visst är ett generationsskifte på gång i italiensk fotboll. Så här spännande har det inte varit på flera år.
Lorenzo Medici: Tja, två spelare behöver inte betyda att Serie A står inför ett generationsskifte utan frågan är vilka spelare som kommer att värvas och vilka lag som vågar satsa på egna talanger.
Däremot så har Serie A högst ålderssnitt av de fem största ligorna i Europa. Italien har 27.2, Spanien 26.6, England 26.4, Tyskland 26.2, och Frankrike 25.6. Milan, Bologna och Inter (i den ordningen) är de tre lagen med högst snitt i de fem nämnda ligorna, jämför det med Arsenal som har ett åldersnitt på 23.1. Personligen tror jag att detta påverkar den italienska fotbollen negativt. Jag säger: In med mer unga snabba fötter och mindre taktik och mer entusiasm, färre Ranieris och fler Allegris. Men jag tror inte att det blir ett generationsskifte bara för att Maldini och Nedved slutar.
¤ ¤ ¤ ¤
- Ancelottis era är nu över efter 8 år och Leonardo tar nu vid. Tankar kring detta?
Magnus Sundberg: Ancelotti lämnar ett lag som traskat i guldregn – både på hemmaplan och framförallt i Europa. Milan har onekligen den gamle Carlo att tacka för mycket, men nästan ingenting varar för evigt. Sagan om Milan och Ancelotti började likna ”Den oändliga historien”. Men om en tränare stannar i en fotbollsklubb i en halv evighet är det lätt att köra fast i ett och samma spår. Carlo körde fast och repeterade gamla framgångsformler till bristningsgränsen. Den bitande kritiken från Berlusconi och från andra håll gjorde nog också sitt. Vetskapen om att han inte skulle få särskilt mycket pengar att röra sig med påverkade säkerligen också hans beslut. Tiden var inne att lämna Milan.
Leonardo är ett oprövat kort som saknar erfarenhet av tränaryrket. Likväl känner han klubben utan och innan, och man hoppas väl på någon slags ”Guardiola-effekt” på Milanello. Leonardo vill spela en offensiv fotboll, men truppen är åldersstigen och behöver offensiva pjäser. Gourcuff har redan lämnat och Kaká ser ut att vara förlorad. Milan måste köpa. Det räcker inte med en tesked om man vill ha en spade. Det är märkbart hur Milan och Juventus romantiserar kring gamla trotjänare – som om man försöker nå en slags kittlande nostalgi – och erövra allt med denna känsla. Om de lyckas kan vi mycket väl få se en ny trend ute i fotbollseuropa.
John Zanchi: Carletto har haft åtta fantastiska år i Milan och det var dags att gå vidare. Jag tror inte han kommer bli lika framgångsrik med Chelsea som han varit med Milanolaget men det beror på att Chelsea inte är Milan, inte på att Ancelotti skulle vara en sämre tränare nu än när han vann scudetti och Champions League-titlar med de rödsvarta djävlarna.
Mycket få tränare, oavsett hur kloka saker de säger, lyckas få spelare att år efter år lyssna på dem till 100 %, såväl i omklädningsrum som på träning. Ancelotti, Benítez och Ferguson tillhör alla samma exklusiva lilla skara som år efter år lyckas entusiasmera sina spelare. Det var helt enkelt dags att gå vidare.
Även om jag hade föredragit någon med lite mer hands on-erfarenhet av att vara huvudtränare, som till exempel Rijkaard eller van Basten, är jag positivt nyfiken på vad Leonardo tillsammans med Tassotti som vicetränare och Ambrosini som ny lagkapten kan göra. 4-3-1-2-spelsystemet kommer nog vara basen och vi får säkert se ett Milan med offensiv slagsida nästa år, även om det bristande försvarsspelet är det som de nya rödsvarta ledarna borde fokusera mest på. Sen beror förstås mycket på vad han får för spelarmaterial att hantera.
Lorenzo Medici: Jag nämnde redan i april här i "Il Tridente" att Leonardo skulle ta över så min magkänsla och mina källor var de rätta. Jag tror att det är ett fantastiskt bra beslut för Milan.
När det gäller Ancelotti har jag ambivalenta känslor. Dels tycker jag han inte är någon större matchcoach (till exempel förlustfinalen mot Liverpool var en katastrof om man tittar rent matchcoachnings-mässigt) och dels tycker jag han allt för många gånger varit för feg. I det så ofta skickliga och offensiva trupperna han har förfogat över har han valt smått defensivare lösningar genom åren. Ancelottis rykte lever mycket på de två Champions League-mästerskapen (vilket är starkt, inget att säga om det) men i mina ögon var det också två mästerskap som vanns med ett par briljanta insatser men mest med gnetfotboll.
Den tiden är förbi när det gäller Champions League och jag ser inget som tyder på att Carlo har insett den tendensen. Två CL-mästerskap och en scudetto på åtta säsonger är klart godkända resultat. Men jämför det med till exempel Capellos tid i Milan med fyra scudetti och tre raka Champions League-finaler varav ett mästerskap på fem säsonger eller med Jose Mourinhos tre ligaguld (Chelsea och Inter) och en CL-vinst och en Uefacupvinst med Porto på sju säsonger så bleknar resultaten något. Möjligen är jag färgad av att jag aldrig riktigt förlåtit Ancelotti för att han tvingade bort Zola från Parma och Serie A.
Till Ancelottis favör ska dock sägas att han genialiskt förvandlade Pirlo till en regista och sedermera världsmästare. Seedorf kom som ett vrak från Inter men under Ancelotti och Milan blev han en världs-spelare, att Seedorf på senare tid har använts både en och två gånger för ofta är en annan historia. Ancelotti har också hjälpt Kaká till att bli den stora spelare han är idag. Jag tror att Ancelottis största styrka som tränare är det att kunna se en spelares kvalitéer och använda dem på rätt sätt. Tyvärr tror jag inte att han kommer göra någon större succé i Chelsea.
När det gäller Leonardo tror jag Milan är helt rätt ute, både trendmässigt och framgångsriktmässigt. Unga tränare är på modet vilket bara är positivt då tendensen är offensivare och modigare fotboll. Leonardo kommer inte bli något undantag vad gäller den regeln. Det kommer bli mer fart på kanterna och allt som oftast minst tre offensiva spelare i anfallet (och nej jag har inte med Seedorf i den kategorin). Leonardo kommer säkerligen ta hand om sina brassar på ett smart sätt och möjligen kan han kanske till och med få igång Ronaldinho på allvar. Tränarvalet känns både spännande och friskt. I sommar får vi även se om hans kontakter i Brasilien bär frukt (Hernanes, Keirrison?) och hans tidigare värvning av Thiago Silva kommer hyllas om ett år, tro mig.
¤ ¤ ¤ ¤
- Det ryktas om att Kaká, Zlatan och Lavezzi kanske lämnar sina respektive klubbar. Vilka tror du stannar och vilka tror du försvinner?
Magnus Sundberg: Efter att ha hängt med i svängarna den senaste tiden vill jag måla upp apokalypsens kännemärken överallt. Att förlora en av dessa herrar är en kännbar förlust – både för lagen och för ligan i sig. Men tanken på att förlora två, eller alla tre, är rentav förfärligt. Fansen tjuter efter stjärnor och ikoner.
Kaká kommer med största sannolikhet att spela i Real Madrid till hösten. Inte för att han vill lämna Milan, utan för att Berlusconi och Galliani inte kan tacka nej till pengarna som erbjuds. Vad sedan Berlusconi säger kan man ju kasta i komposten direkt.
Zlatan känner nog att han har gjort sitt i Italien. Dessutom vill han vinna Champions League. De nyblivna mästarna av Europa vill ha Zlatan, och Zlatan vill till Barcelona. Han vill ha ett ypperligt, nästan fritt, skottläge att vinna Champions. Barcelona är svaret. Moratti är i Barcelona och han är knappast på semester. Jag vill inte tro det, men det ser ut som om Zlatan flyger sin kos. Samuel Eto'o kan komma att ersätta Zlatan.
Lavezzi har alltid bedyrat sin kärlek för Neapel, klubben och dess fans. Men han känner sig enligt egen utsago orättvist behandlad. Han vill ha en löneförhöjning. Liverpool, Juventus och Milan uppges vara intresserade. Köpet av Quagliarella och kontraktsbråket med Lavezzi kan innebära att Napoli väljer att sälja fansens idol. Hur som helst så tror jag att Lavezzi stannar i Italien, och att Juventus blir nästa anhalt för den vildsinte och genialiske argentinaren.
John Zanchi: För italiensk fotbolls attraktionskraft vore det förstås en ordentlig näsbränna att bli av med sina kanske två största profiler, Zlatan och Kaká. Men för Inter och Milan tror jag faktiskt att det inte vore så dumt. Tvärtemot vad många hävdar tror jag inte att Inter vunnit scudetton de senaste åren på grund av att man äntligen lyckats få ordning på pazza Inter eller att Zlatan ensam burit fram laget till seger. Med all respekt för Inter och Zlatan - och de förtjänar verkligen allas respekt - deras huvudrivaler Juventus och Milan är ännu inte helt återhämtade från Calciopolis sviter och därför har Inter kunnat dominera på senare tid. Nu blir det jämnare, och roligare även om Inter fortfarande är i pole position för att vinna scudetton också nästa år.
Men när Zlatan trixar på det sätt han gör tycker jag det har gått för långt. Vill du inte spela här? Fine, du är fri att gå till den som betalar marknadsmässigt för dig. Tills dess det händer är du dock anställd och ska visa lojalitet med din arbetsgivare. Om jag vore Moratti skulle jag göra allt jag kan för att komma över Eto'o.
Dessutom tror jag inte Zlatan skulle bli den dominant han varit i Inter om han går till Barcelona. Har svårt att se att Barca skulle likt Inter göra om sitt spelsystem till ett 1-9-1 där Zlatan får göra lite som han vill också på planen.
Kaká är en fantastisk fotbollsspelare men inte den dominant Milans reformerade mittfält behöver ha match efter match. Alla turer fram och tillbaka påverkat spelarens kontinuitet. Om Milan får 70 miljoner euro av Perez så tycker jag man ska skicka brassen till Madrid och köpa ett par andra spelare för pengarna, typ Robinho eller om man får drömma - David Villa.
Lavezzi till Liverpool? Okej att han är bra, men så bra? Ett mål de senaste sex månaderna tycker jag gör att Il Loco och hans agent borde tagga ner lite.
Lorenzo Medici: Oops, det känns lite som rysk roulette. Galna agenter, dåliga kassor och guldbollar som lockande glittrar.
Zlatan har inget mer att bevisa i italiensk fotboll och är orolig att Inter inte kommer att ha vad som krävs för att vinna CL och till stor del har han rätt att vara det. För Zlatans del handlar det inte om pengar och inte om klubbkänsla utan om honom själv. Zlatan vill alltid ha nya utmaningar och nya framgångar, för sina klubbar men mest för sig själv. Jag säger varken att han har rätt eller fel- jag bara konstaterar att Zlatan är...Zlatan. Om han stannar? Kanske, kanske inte. Om Inter värvar så pass Zlatanistiskt att han känner att Inter kan bli bäst i Europa så tror jag det, annars... bye, bye. 60-40 åt nej.
Jag har alltid kunnat föreställa mig Kaká posera i den där vita tröjan med sin passande amerikanska college-look. Vissa spelare kan man inte föreställa sig i andra tröjor, tänk er Maldini i en Intertröja eller Del Piero i en Romatröja, nä det går liksom inte. Men Kaká i en Real Madrid-tröja har jag alltid kunnat mig se. Berlusconi och Galliani har spelat offer i media och klagat på de italienska skatterna och hur svårt det är att motstå bra anbud idag. Det är visserligen delvis sant men också delvis en bra ursäkt för att sälja Kaká och försöka klara sig helskinnade ur situationen. Om han stannar? Nej och han kommer bli jäkligt dyr. Förresten passar han hyfsat i en blå tröja också.
Alejandro Mazzoni. Dagens svulst. Dessa agenter som pratar vitt och brett om hur många klubbar som är intresserade av deras spelare för att trissa upp priserna. Dessa agenter som säger sig vilja sina spelares bästa, samtidigt som deras giriga smutsiga fingrar bara vill ha fler sedlar att krafsa på. Kanske inte alla, men de flesta. Mazzoni har delvis påverkat och säkerligen vinklat saker för Lavezzi för att han antingen ska få högre lön eller få till en spelarförsäljning och vem tjänar på det? Jojomensan - Mazzoni.
De Laurentiis och Marino står dock inte helt utan skuld. Napolis president är inte direkt känd för att älska agenter och Marino har väl inte varit världens bästa psykolog vilket påverkat den här soppan till deras nackdel. Hade de varit mer förutseende och sett faran komma hade de kunnat klappa Lavezzi lite mer medhårs och sluppit sitta en varm sommar och slösa bort tid på att laga ett brustet argentinskt hjärta. Om han stannar? Tja, det hela riskerar att bli en långdragen historia men om hövdingarna i Napoli sköter sina kort rätt så kanske han gör det, men man kan också rätt smärtfritt ersätta en anfallare som gjort 15 mål på 65 matcher för bra pengar. Jag gillar dock Lavezzi skarpt och skulle älska att se vad han och Quagliarella skulle kunna utföra nästa år.
Serie A löper stor risk att tappa tre stora stjärnor och attraktioner och det vore en stor förlust för ligan. Däremot inte sagt att det behöver vara dåligt för de berörda lagen. Alla tre är mycket beroende av sina storstjärnors prestationer och kanske skulle pengarna, om de förvaltas väl, faktiskt kunna bygga upp tre starkare lag.
Magnus Sundberg: Jag ligger som Törnrosa och väntar på att ungdomens kyss ska väcka Serie A. Den italienska ligan är i mångt och mycket sina legender, vilket är härligt. Men den överdrivna tron på många gamla kufar är överdriven. De stackars talangerna hinner ofta med att odla ett Gustav Vasa-skägg innan de får chansen. Det är beklagligt och påverkar fotbollslivet i Italien i stort.
John Zanchi: Åh, vad jag hoppas att Pavel Nedved antingen blir kvar i Juventus i en ledarroll eller slutar med fotbollen. Efter en karriär som den lilla björnen från Cheb, där han följde med sin gamla dam ner i Serie B och tvingades åka runt på gamla betongarenor och spela mot lag som AlbinoLeffe, vore det sorgligt att se honom ikläda sig ett annat lags färger och sakta tyna bort. Men med Mino Raiola vet man aldrig. Nästa säsong kanske vi ser Pavel i Lazio, Sampdoria eller Intertröja. Vem vet?
Maldini däremot kan vi vara säkra på lägger dobbarna på hyllan. Och det som Milano-publiken delvis misslyckades med fixade fiorentinarna galant. Paolo Maldini fick den vackra avslutning som hans karriär krävde.
Visst är ett generationsskifte på gång i italiensk fotboll. Så här spännande har det inte varit på flera år.
Lorenzo Medici: Tja, två spelare behöver inte betyda att Serie A står inför ett generationsskifte utan frågan är vilka spelare som kommer att värvas och vilka lag som vågar satsa på egna talanger.
Däremot så har Serie A högst ålderssnitt av de fem största ligorna i Europa. Italien har 27.2, Spanien 26.6, England 26.4, Tyskland 26.2, och Frankrike 25.6. Milan, Bologna och Inter (i den ordningen) är de tre lagen med högst snitt i de fem nämnda ligorna, jämför det med Arsenal som har ett åldersnitt på 23.1. Personligen tror jag att detta påverkar den italienska fotbollen negativt. Jag säger: In med mer unga snabba fötter och mindre taktik och mer entusiasm, färre Ranieris och fler Allegris. Men jag tror inte att det blir ett generationsskifte bara för att Maldini och Nedved slutar.
¤ ¤ ¤ ¤
- Ancelottis era är nu över efter 8 år och Leonardo tar nu vid. Tankar kring detta?
Magnus Sundberg: Ancelotti lämnar ett lag som traskat i guldregn – både på hemmaplan och framförallt i Europa. Milan har onekligen den gamle Carlo att tacka för mycket, men nästan ingenting varar för evigt. Sagan om Milan och Ancelotti började likna ”Den oändliga historien”. Men om en tränare stannar i en fotbollsklubb i en halv evighet är det lätt att köra fast i ett och samma spår. Carlo körde fast och repeterade gamla framgångsformler till bristningsgränsen. Den bitande kritiken från Berlusconi och från andra håll gjorde nog också sitt. Vetskapen om att han inte skulle få särskilt mycket pengar att röra sig med påverkade säkerligen också hans beslut. Tiden var inne att lämna Milan.
Leonardo är ett oprövat kort som saknar erfarenhet av tränaryrket. Likväl känner han klubben utan och innan, och man hoppas väl på någon slags ”Guardiola-effekt” på Milanello. Leonardo vill spela en offensiv fotboll, men truppen är åldersstigen och behöver offensiva pjäser. Gourcuff har redan lämnat och Kaká ser ut att vara förlorad. Milan måste köpa. Det räcker inte med en tesked om man vill ha en spade. Det är märkbart hur Milan och Juventus romantiserar kring gamla trotjänare – som om man försöker nå en slags kittlande nostalgi – och erövra allt med denna känsla. Om de lyckas kan vi mycket väl få se en ny trend ute i fotbollseuropa.
John Zanchi: Carletto har haft åtta fantastiska år i Milan och det var dags att gå vidare. Jag tror inte han kommer bli lika framgångsrik med Chelsea som han varit med Milanolaget men det beror på att Chelsea inte är Milan, inte på att Ancelotti skulle vara en sämre tränare nu än när han vann scudetti och Champions League-titlar med de rödsvarta djävlarna.
Mycket få tränare, oavsett hur kloka saker de säger, lyckas få spelare att år efter år lyssna på dem till 100 %, såväl i omklädningsrum som på träning. Ancelotti, Benítez och Ferguson tillhör alla samma exklusiva lilla skara som år efter år lyckas entusiasmera sina spelare. Det var helt enkelt dags att gå vidare.
Även om jag hade föredragit någon med lite mer hands on-erfarenhet av att vara huvudtränare, som till exempel Rijkaard eller van Basten, är jag positivt nyfiken på vad Leonardo tillsammans med Tassotti som vicetränare och Ambrosini som ny lagkapten kan göra. 4-3-1-2-spelsystemet kommer nog vara basen och vi får säkert se ett Milan med offensiv slagsida nästa år, även om det bristande försvarsspelet är det som de nya rödsvarta ledarna borde fokusera mest på. Sen beror förstås mycket på vad han får för spelarmaterial att hantera.
Lorenzo Medici: Jag nämnde redan i april här i "Il Tridente" att Leonardo skulle ta över så min magkänsla och mina källor var de rätta. Jag tror att det är ett fantastiskt bra beslut för Milan.
När det gäller Ancelotti har jag ambivalenta känslor. Dels tycker jag han inte är någon större matchcoach (till exempel förlustfinalen mot Liverpool var en katastrof om man tittar rent matchcoachnings-mässigt) och dels tycker jag han allt för många gånger varit för feg. I det så ofta skickliga och offensiva trupperna han har förfogat över har han valt smått defensivare lösningar genom åren. Ancelottis rykte lever mycket på de två Champions League-mästerskapen (vilket är starkt, inget att säga om det) men i mina ögon var det också två mästerskap som vanns med ett par briljanta insatser men mest med gnetfotboll.
Den tiden är förbi när det gäller Champions League och jag ser inget som tyder på att Carlo har insett den tendensen. Två CL-mästerskap och en scudetto på åtta säsonger är klart godkända resultat. Men jämför det med till exempel Capellos tid i Milan med fyra scudetti och tre raka Champions League-finaler varav ett mästerskap på fem säsonger eller med Jose Mourinhos tre ligaguld (Chelsea och Inter) och en CL-vinst och en Uefacupvinst med Porto på sju säsonger så bleknar resultaten något. Möjligen är jag färgad av att jag aldrig riktigt förlåtit Ancelotti för att han tvingade bort Zola från Parma och Serie A.
Till Ancelottis favör ska dock sägas att han genialiskt förvandlade Pirlo till en regista och sedermera världsmästare. Seedorf kom som ett vrak från Inter men under Ancelotti och Milan blev han en världs-spelare, att Seedorf på senare tid har använts både en och två gånger för ofta är en annan historia. Ancelotti har också hjälpt Kaká till att bli den stora spelare han är idag. Jag tror att Ancelottis största styrka som tränare är det att kunna se en spelares kvalitéer och använda dem på rätt sätt. Tyvärr tror jag inte att han kommer göra någon större succé i Chelsea.
När det gäller Leonardo tror jag Milan är helt rätt ute, både trendmässigt och framgångsriktmässigt. Unga tränare är på modet vilket bara är positivt då tendensen är offensivare och modigare fotboll. Leonardo kommer inte bli något undantag vad gäller den regeln. Det kommer bli mer fart på kanterna och allt som oftast minst tre offensiva spelare i anfallet (och nej jag har inte med Seedorf i den kategorin). Leonardo kommer säkerligen ta hand om sina brassar på ett smart sätt och möjligen kan han kanske till och med få igång Ronaldinho på allvar. Tränarvalet känns både spännande och friskt. I sommar får vi även se om hans kontakter i Brasilien bär frukt (Hernanes, Keirrison?) och hans tidigare värvning av Thiago Silva kommer hyllas om ett år, tro mig.
¤ ¤ ¤ ¤
- Det ryktas om att Kaká, Zlatan och Lavezzi kanske lämnar sina respektive klubbar. Vilka tror du stannar och vilka tror du försvinner?
Magnus Sundberg: Efter att ha hängt med i svängarna den senaste tiden vill jag måla upp apokalypsens kännemärken överallt. Att förlora en av dessa herrar är en kännbar förlust – både för lagen och för ligan i sig. Men tanken på att förlora två, eller alla tre, är rentav förfärligt. Fansen tjuter efter stjärnor och ikoner.
Kaká kommer med största sannolikhet att spela i Real Madrid till hösten. Inte för att han vill lämna Milan, utan för att Berlusconi och Galliani inte kan tacka nej till pengarna som erbjuds. Vad sedan Berlusconi säger kan man ju kasta i komposten direkt.
Zlatan känner nog att han har gjort sitt i Italien. Dessutom vill han vinna Champions League. De nyblivna mästarna av Europa vill ha Zlatan, och Zlatan vill till Barcelona. Han vill ha ett ypperligt, nästan fritt, skottläge att vinna Champions. Barcelona är svaret. Moratti är i Barcelona och han är knappast på semester. Jag vill inte tro det, men det ser ut som om Zlatan flyger sin kos. Samuel Eto'o kan komma att ersätta Zlatan.
Lavezzi har alltid bedyrat sin kärlek för Neapel, klubben och dess fans. Men han känner sig enligt egen utsago orättvist behandlad. Han vill ha en löneförhöjning. Liverpool, Juventus och Milan uppges vara intresserade. Köpet av Quagliarella och kontraktsbråket med Lavezzi kan innebära att Napoli väljer att sälja fansens idol. Hur som helst så tror jag att Lavezzi stannar i Italien, och att Juventus blir nästa anhalt för den vildsinte och genialiske argentinaren.
John Zanchi: För italiensk fotbolls attraktionskraft vore det förstås en ordentlig näsbränna att bli av med sina kanske två största profiler, Zlatan och Kaká. Men för Inter och Milan tror jag faktiskt att det inte vore så dumt. Tvärtemot vad många hävdar tror jag inte att Inter vunnit scudetton de senaste åren på grund av att man äntligen lyckats få ordning på pazza Inter eller att Zlatan ensam burit fram laget till seger. Med all respekt för Inter och Zlatan - och de förtjänar verkligen allas respekt - deras huvudrivaler Juventus och Milan är ännu inte helt återhämtade från Calciopolis sviter och därför har Inter kunnat dominera på senare tid. Nu blir det jämnare, och roligare även om Inter fortfarande är i pole position för att vinna scudetton också nästa år.
Men när Zlatan trixar på det sätt han gör tycker jag det har gått för långt. Vill du inte spela här? Fine, du är fri att gå till den som betalar marknadsmässigt för dig. Tills dess det händer är du dock anställd och ska visa lojalitet med din arbetsgivare. Om jag vore Moratti skulle jag göra allt jag kan för att komma över Eto'o.
Dessutom tror jag inte Zlatan skulle bli den dominant han varit i Inter om han går till Barcelona. Har svårt att se att Barca skulle likt Inter göra om sitt spelsystem till ett 1-9-1 där Zlatan får göra lite som han vill också på planen.
Kaká är en fantastisk fotbollsspelare men inte den dominant Milans reformerade mittfält behöver ha match efter match. Alla turer fram och tillbaka påverkat spelarens kontinuitet. Om Milan får 70 miljoner euro av Perez så tycker jag man ska skicka brassen till Madrid och köpa ett par andra spelare för pengarna, typ Robinho eller om man får drömma - David Villa.
Lavezzi till Liverpool? Okej att han är bra, men så bra? Ett mål de senaste sex månaderna tycker jag gör att Il Loco och hans agent borde tagga ner lite.
Lorenzo Medici: Oops, det känns lite som rysk roulette. Galna agenter, dåliga kassor och guldbollar som lockande glittrar.
Zlatan har inget mer att bevisa i italiensk fotboll och är orolig att Inter inte kommer att ha vad som krävs för att vinna CL och till stor del har han rätt att vara det. För Zlatans del handlar det inte om pengar och inte om klubbkänsla utan om honom själv. Zlatan vill alltid ha nya utmaningar och nya framgångar, för sina klubbar men mest för sig själv. Jag säger varken att han har rätt eller fel- jag bara konstaterar att Zlatan är...Zlatan. Om han stannar? Kanske, kanske inte. Om Inter värvar så pass Zlatanistiskt att han känner att Inter kan bli bäst i Europa så tror jag det, annars... bye, bye. 60-40 åt nej.
Jag har alltid kunnat föreställa mig Kaká posera i den där vita tröjan med sin passande amerikanska college-look. Vissa spelare kan man inte föreställa sig i andra tröjor, tänk er Maldini i en Intertröja eller Del Piero i en Romatröja, nä det går liksom inte. Men Kaká i en Real Madrid-tröja har jag alltid kunnat mig se. Berlusconi och Galliani har spelat offer i media och klagat på de italienska skatterna och hur svårt det är att motstå bra anbud idag. Det är visserligen delvis sant men också delvis en bra ursäkt för att sälja Kaká och försöka klara sig helskinnade ur situationen. Om han stannar? Nej och han kommer bli jäkligt dyr. Förresten passar han hyfsat i en blå tröja också.
Alejandro Mazzoni. Dagens svulst. Dessa agenter som pratar vitt och brett om hur många klubbar som är intresserade av deras spelare för att trissa upp priserna. Dessa agenter som säger sig vilja sina spelares bästa, samtidigt som deras giriga smutsiga fingrar bara vill ha fler sedlar att krafsa på. Kanske inte alla, men de flesta. Mazzoni har delvis påverkat och säkerligen vinklat saker för Lavezzi för att han antingen ska få högre lön eller få till en spelarförsäljning och vem tjänar på det? Jojomensan - Mazzoni.
De Laurentiis och Marino står dock inte helt utan skuld. Napolis president är inte direkt känd för att älska agenter och Marino har väl inte varit världens bästa psykolog vilket påverkat den här soppan till deras nackdel. Hade de varit mer förutseende och sett faran komma hade de kunnat klappa Lavezzi lite mer medhårs och sluppit sitta en varm sommar och slösa bort tid på att laga ett brustet argentinskt hjärta. Om han stannar? Tja, det hela riskerar att bli en långdragen historia men om hövdingarna i Napoli sköter sina kort rätt så kanske han gör det, men man kan också rätt smärtfritt ersätta en anfallare som gjort 15 mål på 65 matcher för bra pengar. Jag gillar dock Lavezzi skarpt och skulle älska att se vad han och Quagliarella skulle kunna utföra nästa år.
Serie A löper stor risk att tappa tre stora stjärnor och attraktioner och det vore en stor förlust för ligan. Däremot inte sagt att det behöver vara dåligt för de berörda lagen. Alla tre är mycket beroende av sina storstjärnors prestationer och kanske skulle pengarna, om de förvaltas väl, faktiskt kunna bygga upp tre starkare lag.
Redaktionen@jonas5oderstrom2009-06-05 17:38:00
