Schweiz-Italien 1-2
Italien var ofina nog att besegra värdlandet i invigningsmatchen av den nya arenan i Geneve.
Gli Azzurri ställde upp med den väntade elvan, det vill säga Abbiati, Panucci, Legrottaglie, Ferrari, Grosso, Zanetti, Perrotta, Fiore, Miccoli, Di Vaio och Corradi.
Matchen första riktiga målchans blev italiensk. Marco Di Vaio avlossade en kvickt skott från vänster i straffområdet med en försvarare rusande mot honom. Stiel lyckades med lite möda rädda till hörna.
Bara minuten senare ringde det istället bakom Abbiati. Schweizarna spelade sig mycket elegant igenom det italienska försvaret med hjälp av en överhoppning och ett väggspel följt av en sidledspassning framför mål som tog Abbiati ur spel och gav Frei öppet mål. Vackert lirat må jag säga.
Bara fyra minuter senare replikerade de blå. Miccoli slog en perfekt högerhörna som Legrottaglie hängde in med en otagbar nick bakom Stiel. Chievo-backen kom oerhört högt upp och bevisade sin nickstyrka med besked.
Efter en dryg kvart kunde man även tagit ledningen, återigen efter ett inlägg från Miccoli. Corradi var dock inte helt i balans och sköt över.
Hemmalaget var heller inte ofarligt. Abbiati tvingades till flera fina parader, delvis på grund av att försvaret inte höll den kvalitet vi är vana vid. Det skulle i och för sig vara alldeles för mycket begärt. Hakan Yakin hade de flesta och bästa avsluten mot det italienska målet.
Di Vaio hade två hyfsade lägen att näta men marginalerna var inte på hans sida. Halvleken avslutades med att Perrotta sköt strax utanför via en försvarsben.
Trap överraskade positivt genom att inte göra några förstörande byten redan i paus. Han väntade en kvart innan han skickade in Di Natale, Oddo och Tommasi istället för Miccoli, Grosso och Fiore.
Schweiz försökte komma framåt och skapa lägen för ett ledningsmål vilket ledde till utsökta kontringslägen för Italien. Di Vaio var ytterst nära då han kom helt fri och lobbade i ribban. Visserligen var han offside, men det var ett snyggt försök.
En kvart före full tid kom så det avgörande målet. Efter ett helromerskt förarbete längs högerkanten genom Tommasi och Oddo slog den sistnämnde ett fint inlägg som Milano-bon Cristiano Zanetti mötte med pannan och placerade in bollen i den bortre burgaveln.
Schweiz försökte givetvis kvittera men något riktigt giftigt läge lyckades man aldrig skapa.
Seger, stundtals trevligt spel och en härlig glädje inom laget. Det summerar Gli Azzurris kväll i Geneve ganska bra. Man bevisade att det på några positioner finns både bredd och djup i spelarmaterialet men även att det på andra platser är väldigt ihåligt.
Man ska inte heller dra för stora växla på det här. Har inte sett Schweiz särskilt mycket tidigare men jag blev inte ett dugg imponerad igår. Dessutom var ju större delen av publiken på italienarnas sida, det kan inte ha varit lätt att smälta. Visst spelade de finurligt då och då men det italienska försvaret var inte sig självt.
