A fuoco: I giovani del Cagliari
Svenska Fans blickar in i framtiden och tar tempen på ungdomsverksamheten i respektive lag. Dags nu för Cagliari där ett av de mest intressanta namnen visat sig på den stora scenen på sistone.
Hossein Nayebagha står för svaren rörande Cagliaris talangbank:
- Hur tycker du att er ungdomsverksamhet fungerar idag?
Cagliari har under många år varit en mycket bra klubb för unga spelare att blomma ut i. Klubben har tydligt valt att satsa på spelare som är på väg uppåt i karriären framför att försöka krama ut det sista ur gamla storspelare, som italienska bottenlag annars har haft för vana att göra, ofta utan bra resultat. Dock så gäller detta mer spelare som redan har varit redo för seniorspel, som inte har kommit från de egna leden och som ofta också redan kommit in i 20-årsåldern, så man kan alltid fråga sig om det handlar om att vi har bra ungdomsverksamhet eller om vi generellt är bra på att slussa in unga spelare i seniorfotbollen.
· Hur skulle du vilja förändra ert sätt att jobba med ungdomar?
Cagliaris A-lag har under 2000-talet alltid haft många spelare som varit födda inte bara på Sardinien, utan i själva staden Cagliari. Det har varit en källa till stolthet, men det är inte så många spelare som har lyckats ta steget in i A-laget på permanent basis. Det har varit en del inhopp, ibland även noteringar i målprotokollet, men förr eller senare lånas de ut till lag i Serie B och kommer aldrig tillbaka på riktigt. De lånas bara ut till en annan klubb säsongen därpå, eller så fortsätter spelaren utan att någonsin kallas tillbaka.
Det optimala vore förstås om dessa spelare kunde få fler chanser i Serie A, när möjligheten finns. Dessvärre är Cagliari en klubb som sällan har råd att experimentera, eftersom det alltid finns ett nytt kontrakt att slåss för. Just de senaste två säsongerna har laget varit starkt nog att husera en bit in i den övre halvan, men i regel är det överlevnad som gäller. Till skillnad från mittenlag har vi då inte en halv säsong att spendera åt framtidssatsningar, och till skillnad från topplagen kan vi inte lufta lite ungdomsspelare med vetskapen om att vi som helhet ändå kommer att besegra våra svagare motståndare.
· Om vi ser till ert äldsta ungdomslag, Primavera, hur pass slagkraftiga är de i dagsläget?
För några år sen var det ett topplag i sin serie, men de två senaste säsongerna har det varit ett mittenlag som haft långt upp till de platser som för laget till slutspelet.
· Vem eller vilka spelare är de största stjärnorna i era ungdomslag?
Jag följer inte ungdomslaget ordentligt nog för att kunna utvärdera spelarnas prestationer, och några stjärnor kan man nog inte tala om, eftersom den stora majoriteten är lokala förmågor, snarare än heta namn som storklubbarna slåss om i jakt på nästa stora stjärna.
· Har ni några egna produkter i ert A-lag just nu?
Målvakten Mauro Vigorito är 19 år gammal och fick hoppa in mot Fiorentina tidigare i år när Marchetti skadade sig, och reservkeepern Lupatelli redan var på skadelistan. Sen dess har klubben först köpt in Michael Agazzi från Triestina, och när han blev skadad hade Marchetti hunnit återhämta sig.
I anfallet har vi Daniele Ragatzu som fortfarande kan bli en stjärna i framtiden. Han anslöt till A-laget förra säsongen när han bara var 16 år gammal, och fick under våren göra sitt debutmål (även här stod Fiorentina för motståndet). Men de fem matcherna som han gjorde förra säsongen har blivit hans enda i A-laget. Han är fortfarande väldigt ung och jag tror att folk kommer att se mer av honom framöver.
I backlinjen har vi Francesco Pisano som var ordinarie i A-laget under flera år, men just den här säsongen har han varit mycket skadedrabbad och således fallit bort lite i glömska.
Utöver dessa finns Ignazio Carta, Mattia Gallon och Luca Di Laura. Alla spelare som varit långt ifrån en plats i startelvan och som bara har varit aktuella i Coppa Italia.
· Om vi tittar tillbaka i ett längre perspektiv, hur många storspelare har ditt lags ungdomsverksamhet producerat genom åren?
Jag kan på rak arm inte komma på några direkta storspelare som kommit fram genom våra led de närmaste 20 åren. Gianfranco Zola som förknippas med Sardinien och Cagliari gick sin väg via andra håll på Sardinien. Detsamma gäller Andrea Cossu som nyligen har kallats till landslaget.
Francesco Pisano förtjänar ändå att nämnas. Det är ingen storspelare, men trots sin ringa ålder har han redan gjort 100 matcher för klubben och var U21-landslagsman i fyra år, fram till förra årets EM, som av åldersmässiga skäl blev hans sista framträdande för Azzurrini. En högerback som är bra både offensivt och defensivt. Synd att han hämmats så mycket av skador just den här säsongen, för han är annars en förebild för klubbens ungdomsspelare, då han är född i Cagliari, har lyckats etablera sig i Serie A utan att ha behövt representera några andra klubbar än Cagliari på vägen dit.
· Vad tycker du om att det värvas utländska spelare till ungdomssektionerna?
Som sagt, det här är inte så aktuellt för just Cagliari. Generellt har jag inga starka åsikter om frågan. Om folk tycker att det hämmar den italienska fotbollen på längre sikt så är det förbundet som har ansvaret och inte klubbarna, som inte alltid har råd att ta på sig ett ansvar om att producera skickliga fotbollsspelare. I slutändan är ju fotboll bara ett spel och någon enorm samhällsnytta är det inte att fostra dugliga fotbollsspelare, så även den moraliska aspekten försvinner ju där för klubbarna.
· Tycker du att Italien borde anamma en reservlagsserie liknande den i England eller kanske tillåta B-lag delta i det riktiga seriesystemet, dels för att låta reserver få speltid men även för att låta ungdomarna få speltid med och mot äldre spelare?
Jag är inte rätt person att avgöra hur viktigt reservlagsspel, med matcher mot äldre spelare, är. Att låta B-laget delta i seriesystemet, som man gör i Spanien, tycker jag är en dålig idé eftersom det drar ett löjets skimmer över de lägre serierna, där det finns många anrika föreningar som spelar fotboll på en hög nivå. Det skulle dra ner statusen på Serie B om det förekom matcher mot olika toppklubbars B-lag. En känsla om att det hela inte är ”på riktigt”.
Det jag tycker om ungdomarnas speltid är att klubbarna ska vara mer bestämda i sina bedömningar om de tror på en ung spelare eller inte. Som det är idag får många unga talanger springa runt i olika klubbar år efter år för att laget som de tillhör inte vill satsa på dem. Det vore mycket bättre om de istället släpptes iväg för att spela i Serie B på permanent basis. Där skapas lite kontinuitet i en serie som annars håller en god kvalitet. Det absurda italienska delägarskapsystemet hjälper inte de unga spelarna.
· Det har varit stor uppmärksamhet kring italienska talanger som nästintill ”rövats” bort till England under de senaste åren. Hur ska vi få bukt på det här problemet?
Det är en ganska enkel fråga. De olika förbunden i Europa får helt enkelt komma överens om samma åldersgräns för kontraktering för alla länder. Men egentligen, än så länge har vi inte sett en enda italiensk stjärna blomma ut någon annanstans än i Italien. Macheda som skulle vara ett praktexempel på hur engelska lag vinner på att ”röva” bort italienska talanger… Var är han nu? Knappast i Manchester Uniteds startelva.
· Barcelona värvade Messi som 13-åring och han har sedermera växt till en av det absolut största spelarna på 2000-talet. Tycker du att man ska scouta så unga spelare eller bör man låta dem växa till sig i sin hemmiljö istället?
Att i den åldern behöva ha på sig så mycket press, särskilt om hela familjens ekonomi hänger på det, är ingen hälsosam miljö för en liten tonåring. Men det här är ju en större samhällsfråga om ekonomi och fattigdom, med mera, så det är lite svårt att få in fotbollens roll i det hela. Bortsett från det här sociala perspektivet tycker jag att det är upp till föräldrarna att bestämma och inte klubbarna.
· Varför tror du att det är så få unga spelare som får chansen i Serie A?
Jag håller inte riktigt med om att det är så. Det är mer en del av den moderna fotbollens ständiga jakt efter stora Hollywoodberättelser om unga killar och deras sagolika vägar till toppen, som har skapat den här bilden av brist på unga spelare. För 10-15 år sen var det här ingen stor debattfråga trots att saker och ting inte var särskilt annorlunda när det gäller spelarnas ålder i Serie A och i det italienska landslaget. Sen kom det några enstaka fall i den nuvarande eran när en Messi eller Rooney blev stor tidigt, och sen dess är de som om det normala är att spelarna får sina genombrott innan de ens blivit myndiga medborgare.
Det är möjligt att de italienska storlagen just nu inte vågar satsa på unga spelare eftersom de kan köpa den färdiga produkten någon annanstans. För att det finns ett krav om att även bänkspelarna ska hålla världsklass. Det finns mycket att diskutera här, och mycket att säga om varför Arsenal, Man United och Barcelona har fler unga spelare i A-laget, och varför Chelsea, Real Madrid och Inter inte har det.
Italiensk fotboll har varit bland världens bästa i många decennier nu och det har inte tidigare varit så att det har kryllat av pojkar i Serie A eller särskilt unga spelare i landslaget. Så varför skulle det vara ett stort problem nu? Jag ser inte det riktigt, och om man kollar på hela ligan, bortom den absoluta toppen, finns det visst många unga spelare som är ordinarie i olika Serie A-klubbar. Att Marcello Lippi är fäst vid sina gamla hjältar från 2006 är en annan femma.
Lorenzo Medicis analys av Cagliaris talanger:
Daniele Ragatzu är givetvis den största guldklimpen. Han gjorde ett par inhopp i fjol och har nu i slutet på denna säsong börjat att hota om en plats i startelvan. Ragatzu är lite av en Romario-typ med låg tyngdpunkt och fin teknik. Han kan bli en stor publik-favorit inom kort. Annars är det väl främst Gallon och Dametto som ser ut att ha en framtid i Cagliaris A-lag. Mattia Gallon är en flink anfallare (född -92) med målkänsla men behöver förstärka fysiken lite. Försvararen Paolo Dametto är född -93 men har redan suttit på bänken i A-laget i år och är en stor försvarstalang. Andra spelare som är värda att nämna är mittfältarna Enrico Verachi och Ignazio Carta samt försvararen Luca Di Laura.
