Inför: Portugal-Italien
2003 besegrade Italien Portugal i årets första landskamp. Returmöte nu.
Trap har tagit ut tjugotvå man vilket innebär att alla lär få speltid. Vid första anblick kändes truppen lite halvknasig men ju mer man vänjer sig med den, ju vettigare är den. Nu är det slut på leken, EM-truppen börjar formas. Nu är det laget som gäller, experimenterandet är över. Vill man kan man förstå alla uttagningar. Det största frågetecknet gäller försvaret där Trap plockat ut fem ytterbackar och tre mittbackar. Inte helt störmlinjeformat eftersom det är två elvor som tagits ut. Trap saknar även riktiga vänsteryttrar offensivt. Fiore och Di Vaio kan få tjänstgöra där i brist på annat.
Av de tjugotvå som är kallade kan med största säkerhet sexton spelare känna sig säkra på sin EM-plats. Övriga sex måste göra mer än stordåd ifrån sig eftersom de kommer bli undanskyfflade av väletablerade namn som nu saknas. Dessa sex är förstås Favalli, Natali, Adani, Birindelli, Nervo, Di Vaio och Miccoli. De två sistnämnda har fått varsin present som de måste utnyttja, Cassanos normalt sett ohotade plats kan ligga i potten. Roma-killens skador vid båda årets landskamper kan ligga honom i fatet även om Trap säkert inser att Cassano ska med till EM i alla väder.
Det enda som kan ge gränsspelarna en plats i EM är skador. Senast i Belgien/Holland var det Buffon och Vieri som drabbades, i Japan/Korea kom man lindrigare undan med Pessotto. Frågan är inte om det händer, frågan är vem det händer.
Till matchen - Vi kan som vanligt förvänta oss bästa lag från start, sju-åtta byten i paus för att sedan etappvis byta ut hela laget. Varför inte börja med "reserverna" och sedan kasta in det tunga artilleriet i andra halvlek? Det skulle överraska portugiserna och definitivt oss som tittar. Allt som kan göra de normalt så avslagna andra halvlekarna intressantare är välkommet.
Nåväl, att Buffon vaktar kassen är lika självklart som att Miccoli är kortast i truppen.
Backlinjen är skadedrabbad med de fyra bästa icke-landslagspensionerade mittbackarna borta. Panucci startar som vanligt till höger, han måste visa mer än han gjort tidigare för att behålla sin plats till i sommar. Säkre Adani startar bredvid påläggskalven Ferrari i mittförsvaret, de båda skötte sig okej ihop senast . Att Pancaro skulle bli det sensationella svaret på önskemålen om en utmanare till Zambrotta hade väl ingen trott, vänsterkanten är hans när Zambro är kvar hemma i Turin.
Traps gullegris Perrotta var enorm på San Siro i helgen startar förstås på innermittfältet. Bredvid honom får Andrea Pirlo en ny chans att charma förbundskapten och publik i Zanettis frånvaro.
"Trekvartslinjen" är ordinarie till två tredjedelar i form av pånyttfödde Camoranesi och oftast makalöse Totti. Di Vaio tar platsen till vänster för att ge lite mer udd framåt även om han varken är ytter eller ens i halvhyfsad form.
Kung Vieri spelar längst fram om inte skadorna sätter stopp.
En någorlunda genomtänkt gissning skulle ge oss Pelizzoli - Oddo,Birindelli, Adani, Favalli - Gattuso, Ambrosini - Nervo, Miccoli, Fiore - Corradi när matchen blåses av.
Portugal kommer med ordinarie trupp och startelva, endast lite småskavanker spökar vilket är brukligt i dessa tider.
Resultatet är officiellt av mindre betydelse men det vore trist med en förlust. Portugal på sin hemmaplan, i det här fallet en ny och originell arena, är en mycket svår nöt. Låt oss säga 2-2, för vänskapens skull.
