Import & Export
Den största tjusningen efter en sommar, lugn eller vansinnig, är att se det konkreta resultatet av mercatons alla affärer. Eftersom vi känner till de flesta inhemska spelarna är det de färska nyförvärven från utlandet som får det att kittla lite extra i calcionerverna.
Till skillnad från förra sommaren då både Kaká och Ibrahimovic lämnade och Serie A dömdes ut som både det ena och det andra har den här sommaren bjudit på en strid ström högintressanta anländande. Mest notabelt är kanske att förra sommarens stora förlust och vinst bytt tillbaka till vad de kom från då - Ibra tillbaka från Spanien och Diego tillbaka till Tyskland.
Zlatan Ibrahimovic är naturligtvis nummer ett. Berlusconis propagandaköp till ett förhållandevis lågt pris gör att Milan har alla möjligheter att bli nummer ett i staden igen. Det råder inga tvivel om vilket som kommer bli poplaget i Italien den här säsongen. Att Milan kommer vinna ligan 2011 kan vi kallt räkna med. Ibra garanterar scudetton. Faktum är att han spelat till sig ligamästartiteln varje år sedan 2004! Vi kan också räkna med att han skriver på för Real Madrid 2012. Mer än två år i en klubb verkar inte vara genomförbart för honom.
Ibrahimovic förenar sig nu med glänsande namn som Roberto Baggio, Christian Vieri och Egdar Davids. De har samtliga spelat för båda Milano-klubbarna plus Juventus. Med Davids har han dessutom det gemensamt att de båda spelat för Barcelona. Och för Ajax.
När vi dessutom lägger till Robinho blir bilden av ett sprudlande Milan ännu tydligare. Berlusconi kommer se alla matcher på plats. Om Robinho kommer göra mer nytta är Borriello ser jag dock som högst osäkert. Det vill till att de andra gubbarna i laget accepterar att herrarna där framme får göra lite som de behagar, för det är ju inte fotbollsvärldens två främsta lagspelare man värvat.
Mästarna har legat lågt och varför skulle de inte göra det? Philippe Coutinho är långt ifrån lika hypad som Pato var när han kom. Det innebär att han kommer få tid på sig att växa in i laget och på sikt kanske nå samma status betydelse som Pato.
En kär gammal vän som återvänder från Brasilien är Adriano. Han är pjäsen Roma saknat i alla år fram till i januari då Toni fick en vår att leka på. Adriano är ett seriösare val, även om hans person inte alltid passar under det epitetet. Tiden i Flamengo tycks ha fått honom i balans så får han inte slagsida har han alla möjligheter att även hitta sitt italienska jag igen. Och med Totti närheten är oddsen för misslyckande avsevärt mycket högre.
Hemvändarna
Alessandro Diamanti är just en diamant som passerat under de flesta kameror. Att han kommit till Brescia innebär ett jättekap för nykomlingen. Diamanti är egentligen för bra för Brescia. Eller är det kanske han som ska göra Brescia tillräckligt bra för Diamanti?
Luca Toni är egentligen inte värd att nämna, men jag kan inte låta bli. Med honom i laget finns alltid en risk att man har en skyttekung. Chansen minskar förstås med åren.
De oskrivna korten
Kevin Prince Boateng imponerade i Sydafrika. Vad han har att komma med i Milan är mer osäkert. Just Milans mittfält skriker ju efter nytt blod trots att Ambrosini och Pirlo i högsta grad lever. Tajmingen är perfekt för Boateng.
Cesena kan ha gjort ett riktigt kap i Yuto Nagatomo. Han visade i premiären att han inte räds någon och att han är i Italien för att lyckas. Klarar han sig hyfsat kommer Cesena tjäna grova pengar på honom.
Efter att han gått igenom Rubinho och Amelia testar Genoa nu en portugisisk landslagskeeper. Eduardo kommer utan tvekna sättas på prov. Det blir ju lätt så med Gasperinis hedervärda trebackslinje.
Vad Fiorentina ska med Artur Boruc till lär vi få veta så småningom. Det kan ju aldrig skada att han ligans bästa andrekeeper. Och vem säger att han inte kommer peta Frey? Förmodligen Frey. Och väldigt många till.
Stjärnorna
Hur Genoa lyckats få in både Miguel Veloso och Rafinha samma sommar kan bara mannen däruppe svara på. Med halva Europas fotbollselit som konkurrens lyckades förhållandevis lilla Genoa värva dem båda. Genoa är Italiens nya storklubb. Veloso är den mittfältare man alltid saknat förutom när Motta härjade och Rafinha kommer ta över Rossis kantlöperi. Som om det behövdes.
En annan eftertraktad gentleman som valt Italien är Milos Krasic. Juventus behövde yttermittfältare och då var Krasic bland de bästa som gick att få tag i. Det tjatas om en ny Nedved men det är lite taskigt att stoppa Krasic i det facket. För bådas skull.
Sydamerikanerna
Sommarvindarna blåser alltid åt nordöst. När de sveper in över Medelhavet tar de med sig en hoper sydamerikanska bollirare som vill testa sina färdigheter i Italien. Den här sommaren är inget undantag.
U20-världsmästaren Alejandro Gomez landade i Catania, liksom Pablo Barrientos som har ännu högre förväntningar på sig. Catania har hittat många minst sagt lyckade sydamerikaner tidigare, med Vargas och Martinez som främsta exempel.
Via Hoffenheim kommer Franco Zuculini som om alla stjärnor står rätt i himlen ska utgöra Genoas centrala mittfält tillsammans med Veloso under många år framöver.
Den nye Zarate heter Gonzalo Barreto. Bara 18 år gammal ska han slå sig in i Lazios startelva. I samma klubb finns en mittfältare med enorma förväntningar på sig. Har man blivit utsedd till världens största talang är det något man får leva med. Hur fort kommer Hernanes in i det italienska spelet och hur högt kan han lyfta Lazio? Ingen vill ju se en ny Mendieta, även om prislappen inte går att jämföra.
Palermo har sålt Kjaer och ersätter honom med Ezequiel Munoz. De rosa har en särskild böjning åt att hitta talanger där ingen letar. En annan man varit nära att lägga vantarna på är Gabriel Paletta, som nu istället hamnat i Parma. José Sosa lämnar Estudiantes via Bayern München som han var utlånad till i fjol för att ge Hamsik en match i Neapel. Någon av dessa tre kommer med säkerhet bli en hit. Frågan är bara vem.
Export
Några tunga namn likt Kaká och Ibrahimovic finns inte bland emigranterna den här sommaren. De viktigaste är tidigare nämnda Diego och Simon Kjaer. Annars är naturligtvis Mario Balotellis flytt till Manchester City inget som inte märks. Alla italienska klubbar skulle vilkja ha spelaren Balotelli men ingen vågar gambla med personen Balotelli. Ingen utom Mancini. Och Prandelli.
Världens mest hårdskjutande vänsterback Aleksandar Kolarov är klubbkamrat med Balotelli och den lovande registan Luca Cigarini har flyttat till Sevilla sedan Napoli inte visade sig vara rätt plats för honom.
Övriga flyktingar som knappast kommer saknas men som i sina bästa stunder kan prestera kvalitativ fotboll är Mauro Camoranesi, Aleksandar Lukovic och Christian Poulsen.
