Från Trollhättan, via Holma till Udine
Läs berättelsen om Trollhättan-pågen som via Holma tog sig till Udine.
"Det är en helt vanlig dag på Milanello i mitten av mars 2005. Carlo Ancelotti har precis avslutat sitt pass på löpbandet samtidigt som Pippo Inzaghi äntrar lokalen. På sig har han en Inter-tröja med nummer 5 och Emre på ryggen. Samtliga i rummet börjar garva och det var först där som jag insåg att Pippo var en practial joker."
Orden är 23-årige Nazad Asaads egna. En teknisk yttermittfältare som en gång i tiden var i Italien och provspelade för Milan. Det gick inte riktigt hela vägen den gången hos Milan men istället hamnade den då 17-årige Nazad i Udine och Champions League-laget Udinese.
Jag och Nazad går långt bak i tiden. Uppväxta i samma stadsdel Holma i Malmö, dit han kom som barn från Trollhättan, samtidigt som vi spelade tillsammans i MFF:s ungdomslag. Som Serie A-älskare har han fått uppleva platser och träffat på människor som vi vanliga döda bara kan drömma om. Detta är hans historia om hur livet som ungdomsproffs är samtidigt som han bjuder på en hel del sköna anekdoter. Häng med.
° ° °
17 år gammal så hämtades Nazad till Udinese från MFF under augusti 2005. Det var bara timmar kvar av transferfönstret och utan närvarande agent så skrev han ändå på de papper som han trodde skulle innebära ett första steg mot livet som proffs. Dock skulle det så småningom visa sig vara lite annorlunda.
Den inledande tiden i Udinese blev en omställning för Nazad. All transport fick skötas på egen hand via buss, något som visade sig vara lite jobbigare än här hemma i Sverige. Han fann snabbt en bästis i finsk-ryske lagkamraten Roman Eremenko som även kunde tala svenska. Tillsammans umgicks de mest utanför plan och klaffade direkt.
Idag spelar Roman Eremenko i Dinamo Kiev tillsammans med bland andra Andriy Shevchenko. Han och Nazad pratar ofta än idag och det är inte sällan Nazad ser Roman på TV mot de största stjärnorna i världen. Fabregas är den bäste han mött och då har han ändå ställts mot Messi, säger Nazad om Romans tuffaste motståndare.
Andra spelare som befann sig i Udineses Primaveralag tillsammans med Nazad var Cristian Zapata, Fernando Tissone och självaste Simone Pepe. Zapata och Pepe anlände efter Nazad men var enligt honom två rätt vilsna spelare. Zapata gick mest runt och lunkade medan Pepe var i usel form. Tissone var alltid given i startelvan men tränade med A-laget. På tal om A-laget, där fick Nazad själv träna vid ett par tillfällen. Han beundrade en sån spelare som Di Natale och är inte förvånad över hans prestationer idag. Magisk första-touch.
° ° °
Udineses Primavera-lag säsongen 05/06 var riktigt bra. De vann sin serie före lag som Inter och Milan men åkte ut mot Palermo (med Sirigu i mål) i kvartsfinalen under slutspelet. De deltog och gick långt såväl i Primavera-cupen som Viareggio Cup. Det var i Viareggio 06 som Nazad för första gången fick upp ögonen för Juventus lille mittfältare. Ni vet alla vem han syftar på och det är ingen större överraskning att han lyckats enligt Nazad. Redan då var han överlägsen alla andra. Juventus gjorde ett stort misstag som släppte honom. Andra spelare som deltog i den turneringen för Juve var Criscito, De Ceglie och Marchisio men ingen stack ut som just Gio.
Just fotbollsuppfostran i Italien är annorlunda än den här hemma i Sverige berättar Nazad. Tränarna i Italien förbereder dig för att spela inför 50 000 på läktaren medan en svensk tränare är lite mer gosig. I Italien var det alltid rakt på sak och hade du spelat dåligt så fick du veta det efteråt. Det gällde att ta för sig och vara lite självisk. Det är lite av deras mentalitet, lite kallare och råare helt enkelt. De ser karaktären som en viktig del utav dig och därför är den en instrumental del för att lyckas. Inget för mammas pojke direkt.
Även träningsmetoderna var annorlunda. Här existerade ingen sexmånaders-försäsong. Det var mer intensiva träningspass fast kortare. Mycket internmatcher och matcher mot såväl A-laget som lag från lägre divisioner. Det skulle vara så matchlikt som möjligt. Ungdomstränaren i Udinese skrattade åt honom när han sa att vi hade en försäsong på fem månader i Sverige. Ibland kunde de ha taktiksnack i uppemot en timme om dan. Taktiken var verkligen detaljerad men instruktiv så att man kunde ta till sig den. Mycket löpvägar och hur de skulle agera vid inkast och så.
Innan han hamnade i Udinese så provspelade han som tidigare nämnt för Milan. Han stack ut med sin löpstyrka genom att springa 30 meter på 3.8 sekunder, något som fick legendaren Franco Baresi att höja på ögonbrynen. Under provspelet i Milan fick han dessutom träffa på Kakas lillebror Digao samt George Weah Jr, son till legenden med samma namn.
Det blev ett tjugotal matcher totalt för Nazad i Udinese innan karriären fick sig ett abrupt slut. Precis innan han skulle åka hem till Sverige under sommaren 06 kallade sportchefen Carnevale in honom. MFF ville ha mer betalt för honom och enligt Udinese var de inte villiga att betala mer för honom. Det var här strulet började för Nazad och först då insåg han att hans agent, som ju inte var närvarande vid kontraktets skrivelse, hade vilselett honom. Istället för semester så blev det en enda rörig sommar för Nazad som fick packa väskorna och återvända hem till Malmö. Utan klubbadress och agent som hade försvunnit spårlöst. Så här i efterhand förstår Nazad att han blev grundlurad av sin agent.
° ° °
Idag spelar Nazad i LB07 i division 1. Han är en av de bättre i laget men säger att han inte längre har samma motivation som tidigare. Mycket beroende på att han inte känner att han är i rätt miljö. Ett år till kan han tänka sig ge fotbollen, annars lär han nog satsa vidare på en civil karriär. Han spenderade 1.5 år i polska högstaligan i LKS Lodz men trivdes aldrig riktigt utan flyttade hem förra året för spel i LB07 samtidigt som han pluggade upp betygen. Blir det ingen utveckling på fotbollsfronten så kommer han försöka plugga till läkare i Polen.
Med tanke på att han fortfarande bara är 23 år gammal och bevisligen fortfarande har en hel del att ge vore det synd om en sån talang ska gå till spillo. Under våren sänkte han bland annat Henke Larssons BOIS i Svenska Cupen och har dessutom levererat snygga baljor i mötena mot FC Rosengård och Mjällby.
Innan vi avslutar ber jag Nazad beskriva ett par av de spelare som han stött på under sin tid i Italien och får då reda på en hel del intressanta saker. Eller vad sägs om nedanstående anekdoter?
Cristian Zapata: Snäll men lat kille. Dålig på engelska, dök aldrig upp på språklektionerna heller. En riktig köttare som var dålig i Primavera men fullständigt exploderade när han fick chansen med A-laget. Lugn och verkar inte stressa upp sig i onödan.
Simone Pepe: Anlände efter vinteruppehållet. Ingen av oss i laget tyckte han var särskilt bra utan rätt förutsägbar. Energisk men inte mycket mer. Överraskad att han spelar i Juventus idag.
Henok Goitom: Lämnade precis innan jag anlände. Sågs som en diva i Udinese då han sällan släppte bollen. Fick sig en rejäl utskällning av Di Natale vid ett tillfälle.
Vincenzo Iaquinta: Klubbens största stjärna då. Körde en svart Lamborghini Diablo och fick göra lite som han ville. Gick rykten om att han rökte ett paket ciggaretter om dan.
Al Saadi Ghaddaffi: Trodde att jag också var arab på grund av mitt efternamn. Hälsade alltid på mig de få gånger han väl var och tränade. Ständigt omgiven av två livvakter. Körde även han en Lamborghini.
Sulley Muntari: Snäll och religiös typ. Frågade om jag var vän med Derek Boateng (då i AIK). Berättade för mig att i Italien förväntar de sig bara en sak av svarta spelare och det är att de ska springa. Mycket.
Perparim Hetemaj: Provspelade efter mig men fick inget kontrakt. Kaxig typ.
Vincent Candela: En av mina favoriter. Hälsade alltid på oss yngre och hade i mina ögon den högsta lägstanivån. Ödmjuk och alltid sansad i sitt sätt. En riktig skämtare dessutom. En gång såg jag och Roman honom cykla runt i cirklar och vissla för sig själv mitt i centrala Udine. Härlig snubbe.
Serse Cosmi: Aggressiv typ som alltid gick runt med keps och skrek. Åkte med laget på Ritiro flera gånger under säsongen han var ansvarig.
Alexis Sanchez: Kom precis innan jag lämnade. Satt ofta på läktaren tillsammans och kollade på A-laget. Klubben kunde inte hittat en bättre ersättare för mig (skratt).
Kocken på Milanello: Enligt honom var Jesper Blomqvist den mest sympatiske och vänlige spelare han stött på. En underbar människa.
° ° °
Vi inledde reportaget på Milanello och avslutar det även där. Under vistelsen på Milanello så kom legenden, Alessandro Costacurta, fram till Nazad och frågade honom om det verkligen stämde att Europas längsta bro (Öresundsbron) fanns i Sverige. Jag tror det, svarade Nazad.
Idag, drygt fem år senare, kör Nazad förbi samma bro dagligen på väg till träningarna med LB07. Frågan är om det blir några fler resor för Nazad över bron eller om äventyret i Udine förblir hans höjdpunkt i fotbollskarriären?
° ° °
Nazad…
…om vilka de bästa spelarna han spelat med respektive mött är:
”Pizarro är nog den bäste jag spelat tillsammans med medan Roman var den bäste bland oss i Primavera. När det gäller motståndare så måste jag nog säga Javier Zanetti. Helt enorma lår hade han när vi mötte Inters Primavera, som en maskin var han. Den bäste ungdomsspelaren jag såg under min tid var nog Giovinco.”
…om han saknar livet och tiden i Italien och Udine:
”Visst gör jag det. Det var en härlig tid där jag fick uppleva många roliga saker som är få förunnat. Jag utvecklades som person, mognade och fick många vänner för livet. Men jag har även fått lära mig att det inte går att lita på någon inom fotbollen. Så det finns både positiva och negativa erfarenheter.”
…om Milanello och MilanLab:
”Helt fantastisk anläggning. MilanLab utförde tester på mig i en dryg vecka där de kunde ta fram min muskel-, skelet- och blodtyp. De kunde bland annat förutspå min kroppsbyggnad och min potentiella syrekapacitet. Sanslös teknologi egentligen. Man sov dessutom på anläggningen och hade tillgång till en kock dygnet runt. Blir inte mer professionellt än så. Enligt läkaren var Sheva på den tiden den spelare med bäst fysik. Un fenomeno, sa han.”
…om lönen som ungdomsproffs:
”Den bästa tjänade runt 50 000 och den sämsta cirka 10 000 kr i månaden. Men då hade vi gratis boende och mat så det blev ju en hel del över. Ofta gick jag och Roman ut och käkade på restaurang eller kollade på bio. Fanns inte så mycket annat att göra i Udine.”
…om MFF då och nu:
”Jag är glad för mina gamla lagkamraters skull som spelar i MFF idag. Klubben har bytt filosofi sedan min tid och ger fler unga chansen idag vilket inte var fallet när jag var där. Dock finns det fortfarande ett par inkompetenta ungdomstränare kvar i klubben som lever 20 år bakåt i tiden. De borde inte ha ansvar för all den talang som MFF tar fram utan borde hänga med lite i utvecklingen.”
° ° °
Jag vill tacka Nazad för hans medverkan och hoppas att han lyckas såväl på det sportsliga som personliga planet. Som nära vän till honom och familjen är han i mina ögon fortfarande ett levande bevis på att man med vilja och talang kan ta sig vart som helst.
Dessutom kan jag redan nu avslöja att jag med största sannolikhet kan bjuda på två liknande reportage från två andra unga talanger som provat på livet ute i Italien. Håll till godo!
° ° °
För den som är intresserad kan jag bjuda på ett par YouTube-klipp där ni läsare själva kan få bevittna Nazad in action.
Målen mot FC Rosengård samt Mjällby.
Lattjande hemma på gården.
Från matcherna i Polen.
