Il Tridente: Zlatans roll i Milans scudetto
Panelen lyfter fram Zlatans roll i Milans scudetto, diskuterar utgången av semifinalerna i cupen och behandlar Mazzarris infekterande situation i Napoli.
Vilken roll spelade Zlatan i Milans scudetto?
Nicole Fältlöv: Ibra spelade en stor roll i scudetton, men att han var den ende som låg bakom ligatiteln har jag svårt att tycka. Zlatan hamnade i en liten svacka under våren - vilket jag för övrigt inte tycker är så konstigt med tanke på hur hårt han jobbade i höstas - och var dessutom avstängd i sammanlagt fem matcher. Under de matcher Zlatan var borta klarade sig laget galant. Sedan blev Pato skadad och även då gick det bra. Trots att Robinho inte är en renodlad anfallare och Cassano inte varit hundraprocentig har Milan ändå kunnat göra mål och ta tre poäng. Det bevisar hur stark truppen är. Allegri fick flertalet gånger till det ultimata mittfältet samtidigt som mittlåset med Nesta och Thiago Silva har varit perfekt. Thiago Silva har helt klart varit Milans bästa spelare under denna säsong.
Gustaf Sjöstedt: Stor stor. Under hösten bar ju Zlatan laget och var utan tvekan den absolut största bidragande orsaken till att Milan redan tidigt kopplade greppet om serien. Närmast på egen hand lyckades han ju väcka alla möjliga gamla storspelare till liv. När han till slut mattades under våren så hade klubben redan ett så bra utgångsläge och så många övriga spelare som var beredda på att tro på scuddetton att det bara fortsatte. Zlatan är, oavsett vad folk anser om Champions League-insatser, en mästare och det var vad Milan behövde; en mästare i sin bästa ålder. Zlatan är förstås inte ensam orsak till scudetton, men skall man peka på en spelare som gjort Milan till ett mästarlag så måste det fingret peka på Ibrahimovic.
Magnus Sundberg: ”Nu är jag här så nu vinner vi”, proklamerade Zlatan under den skruvade spelarpresentationen – som i sig själv lyste med otyglad optimism – på San Siro. Han skulle få rätt. Zlatan är en spelartyp som har stora tekniska kvalitéer, och därutöver en i det närmaste Machiavellisk mentalitet när det kommer till att leverera resultat – att vinna, till varje pris.
Utöver Zlatans prestationer i ligaspelet och Champions (där vårsäsongen var särskild lyckad för svenskens del) bidrog Milans protagonist i anfallet med nödvändig positivism i ett lag som nästan tappat tron efter att Inter, år efter år, prenumererat på ligatitlar. Denna entusiasm som köpet av Zlatan genererade i lyfte hela laget – ”I Diavoli” fick därmed en välbehövlig moralboost. Detta var Galliani, Allegri och Berlusconi väl medvetna, och något som onekligen bör lyftas fram.
Vad har ni för reflektioner kring cupsemifinalerna och vad tror ni om finalen?
Nicole Fältlöv: Att Inter skulle gå vidare till final hade jag redan förväntat mig. Inter är vana vid att vinna titlar - under flera år har "Nerazzurri" regerat i Italien. Att de därför skulle tappa cupen så lätt - just med tanke på att man är ute ur scudetto- och Champions League-leken - har jag svårt att tro. Inter ska och kommer ge allt för att vinna cupen, och chansen är mycket stor att de gör det.
Semifinalen mellan Palermo och Milan var jag mer osäker kring. 2-2 på San Siro är inte ett jätteimponerande resultat, särskilt inte när man är regerande italienska mästare och motståndarlaget för närvarande är ett mittenlag. En sådan ska match Milan egentligen vinna, men Palermo storspelade och förtjänade verkligen minst en poäng från det mötet. Andra omgången av semifinalen spelades på La Favorita - där Milan förlorade i mars - och alla vet dessutom hur starkt Palermo är på hemmaplan. Palermo gick välförtjänt vidare till final. Det är ett bevis på att laget, trots ett ganska jobbigt år. faktiskt har en mycket bra trupp. Jag ser verkligen fram emot finalen, den kan sluta hur som helst!
Gustaf Sjöstedt: Jag kunde tyvärr inte se någon av matcherna, och kan alltså bara med viss överraskning konstatera att Palermo alltså skall spela final. Det känns faktiskt riktigt roligt tycker jag. Jag tror det kan bli en ganska sevärd final. Både Inter och Palermo har ju en riktigt fin högsta nivå, inte minst offensivt. I och med att Inter står för motståndet är ju Palermo redan klara för Europa League. Skall man spekulera lite i motivation kanske det innebär att Inter, som rimligtvis borde vara mer besvikna med sin säsong, kanske har ett litet övertag.
Magnus Sundberg: Inför Milans match mot Palermo så förutsåg jag att mästarlaget skulle få det tufft – inte minst med tanke på Palermos form och Milans statistik mot Sicilienlaget. Jag tyckte att Palermo på ett föredömligt sätt lyckades skapa problem för Milan med sitt svårforcerade mittfält och sina tempoväxlingar och kontringar. Sen måste man givetvis betona vikten av effektivitet i fotboll, som resulterade i att Palermo faktiskt mäktade med att göra fyra mål på Milan under två matcher. Sen är La Favorita en arena som kan vara en smått helvetisk upplevelse för många lag, det är nog många rörande överens om. Palermo var faktiskt, sett över de två matcherna, bättre än Milan och förtjänar väl sin finalplats, vilken också innebär spel i Europa League.
Att Roma skulle få se sig besegrat av Inter var föga förvånande, då de gulrödas kollektiva försvarsspel är, och har länge varit, lagets akilleshäl. Sen har det hela mycket att göra med mentaliteten i Roma-lägret – Inter älskar den här typen av matcher, Roma gör det inte. ”I Lupi” blir ofta paralyserade och börjar darra likt en försynt högstadieelev som ska hålla ett tal inför klassen när det kommer till utslagningsmatcher av den här digniteten. Det bör dock framhävas att Roma stod för en gedigen instats på San Siro, men är inget vinnande lag – mycket på grund av den inneboende nervositeten i klubben. Det ska bli spännande att se hur Roma anno 2011/2012 kommer att ta sig i uttryck – nu med den nya ägaren och allt.
Relationen Mazzarri-Napoli verkar trots succén allt mer infekterad. Hur ser ni på situationen?
Nicole Fältlöv: Det går nog inte att tycka annat än att det är trist. Min teori är att Mazzarri blivit erbjuden ett annat tränarjobb och att han därför inte riktat full fokus på klubben. Stämmer detta är det väldigt synd. Laget har haft en helt fantastisk säsong, och visst ligger Mazzarri bakom mycket av det goda. Men en tränare bör tala klarspråk med vad han vill och inte vill. Spelare som supportrar förtjänar att höra sanningen.
Gustaf Sjöstedt: Det blir ju mindre och mindre troligt att Mazzarri kan sitta kvar på Napolis bänk till nästa säsong. Frågan är vem som skall vara mest ledsen för det. Mazzarris framgång med ett, åtminstone på vissa positioner, begränsat spelarmaterial kan inte ignoreras. Att kalla Mazzarri för en nutida Maradona för Napoli är kanske att ta i, men hans betydelse kan knappast överdrivas. Samtidigt kan jag känna att även utan de senaste veckornas kontroverser skulle både Mazzarri och Napoli få svårt att upprepa succén tillsammans. Båda har helt enkelt överpresterat lite för mycket. Därmed drar jag slutsatsen att båda parter egentligen tjänar på att gå skilda vägar i sommar.
För Napolis del skulle jag nog inte heller vara allt för orolig, förutsatt att man investerar i spelarmaterialet på rätt sätt. Var Mazzarri skall ta vägen är jag lite mer undrande inför. Det finns i nuläget inte särskilt många fler pinnar på den Italienska stegen och eftersom inget av de randiga storlagen, trots Juventusspekulationerna , känns aktuellt så... Roma då kanske, som det också spekulerats lite i. Jag tycker den teorin känns spännande för alla inblandade.
Magnus Sundberg: Mazzarri vet nog att han, liksom hela laget, har nått sin topp och någonstanns däri horistonten ser nog den rationella italienaren möjligheten att ta klivet in i en storklubb.
Personligen tycker ja att den vanligen så sympatiske Mazzarri river upp traktorspår av frustration hos fans och ledningen genom att uttala sig som han gör. Han har trots allt ett kontrakt. Även om avtal betyder mindre och mindre i ett fotbollsklimat som alltmer präglas av osäkerhet och oförutsägbara händelser. Någonstanns tycker väl tränare - som blir sparkade till höger och vänster - att de inte har någon särskilt förpliktelse till att hedra sina kontrakt. Lojalitetsfrågan blir då lätt en axelryckning i sammanhanget, vilket jag på många sätt är tragiskt, även om de professionella fotbollen ser ut sådan.
Panelen tar gärna emot läsarfrågor. Har du en fråga du vill se besvaras i "Il Tridente" mejlar du den till Italien@svenskafans.com