Il Tridente: "Stannar Delneri säsongen ut?"
Il Tridente riktar fokus på Delneris situation i krisdrabbade Juventus, Palermos nya tränare Cosmi och huruvida Napoli kan utmana Milano-lagen om scudetton eller inte.
Efter Juventus seger över Inter så pratade man om att trepoängaren mot nordrivalen skulle kunna bli den tändande gnistan för den gamla damen, men resultaten har uteblivit. Hur illa ute är Delneri i Juventus?
Gustaf Sjöstedt: Juventus är ju inte så blyga för att sparka tränare längre, så man vet ju aldrig. Jag tror kanske däremot inte att Delneri riskerar sparken nu under säsongen. Däremot tror jag inte det finns en chans att han leder laget i höst.
Juventus vet liksom inte vilket ben de skall stå på och de har ju de senaste säsongerna börjat ändra sig ungefär vid den här tiden på året, för att sedan ägna sommaren åt att försöka hitta genvägar. Det funkar förstås inte (den enda genvägen som fungerar i fotboll är ju obscent mycket pengar) och så ändrar man strategi. Nu skylls återigen den gamla ledningen för Marotta/Delneri-utnämningarna, för Gud förbjude att att unge Agnelli med sina gamla Juventusgener gjort ett misstag, det skulle ju betyda att Juventus är hjälplösa. Men det är förmodligen sista gången den undanflykten fungerar. I sommar måste Juventus uppfinna sig själva igen och då gör man det med en annan tränare.
Nicole Fältlöv: Juventus har tre poäng mindre än vad de hade efter omgång 27 förra säsongen. Man ligger alltså på ungefär samma nivå nu som då, trots att man bytt tränare två gånger sedan januari förra året. När Delneri tog över efter Zaccheroni i somras såg allt plötsligt ljusare ut. En stor förändring var på väg, kändes det som, och många – inte minst Delneri själv – var nöjda med Juventus sommarmercato. Men även om mycket har förändrats, så har man inte kommit någonvart. Självklart kan man till viss del skylla på alla skador. Men det är förmodligen något annat, något djupare, som bottnar i Juventus kris. Det råder ingen tvekan om att Calciopoli fortfarande ligger och lurar bakom hörnet, trots att det snart gått fem år sedan allt uppdagades.
Sedan kan man fråga sig om Juventus har värvat rätt på sistone. Hur som helst behöver Juventus tid. Och jag kan bara hålla med mister Prandelli: ”Delneri behöver tid, men i Italien saknar man tålamod”. Supportrarna har fått nog och vill bestämt ha ett tränarbyte, men frågan är om det kommer att ske. Med tanke på att Delneri fortfarande är kvar som tränare tror jag personligen att han stannar säsongen ut. Men, i Italien har man som sagt inget tålamod, så det hade heller inte förvånat mig om han får sparken om Juventus förlorar mot Milan på lördag.
Magnus Sundberg: Många, däribland jag själv, trodde nog att Juventus pazza-period var över efter vinsten mot Inter; att man skulle rycka upp sig, leverera resultat. Men kaoset återvände snart, likt en zombie som vägrar dö. Och just den här tanken lär skrämma Juventus sympatisörer något oerhört. Slå Inter, förlora mot Lecce? Pazza-Juve?
Om inte Turinklubben når Champions – ja, då är det som att man börjar om från ruta ett. Igen. Juventus har nu inkasserat två raka tvåmålsförluster mot lag som kämpar för att hålla sig kvar. Föga imponerande, men inställning slår ofta klass, för att använda en gammal klyscha. Det nya året har verkligen inte varit Juventus nådigt; fem förluster har det blivit hitills under 2011. Jag kan inte tänka mig, med tanke på lagets ojämna resultat, att Delneri får sitta kvar längre än till sommaren. Kanske ryker han om möjligt tidigare.
Själv uttryckte jag redan innan säsongen en viss undran kring tillsättandet av Delneri. Juventus borde enligt min mening ha plockat en mer meriterad utländsk tränare, någon som hade kunnat tillföra nya influenser, tankar och spelidéer. I England och Spanien räds man inte att söka kompetens utifrån, men i Italien tycks ett sådant agerande i det närmast framkalla någon sorts skamfull föruttelse på den italienska folksjälen. Klubbar ska, allra helst, ha italienska tränare. Jag beklagar denna normativitet, vilket enligt mig hämmar fotbollens utveckling i Italien.
Serse Cosmi får uppdraget att leda Palermo. Enligt uppgift efter den framtida sportchefens önskemål, vilket borde indikera ett längre perspektiv. Tror ni att Cosmi är rätt person att ta Palermo framåt?
Gustaf Sjöstedt: Baserat på min egen klubbs erfarenhet av Cosmi är jag tveksam till att han har egenskaperna för att lyfta Palermo sett över en hel säsong och jag är uppriktigt förvånad över att Cosmi verkar vara ett långsiktigt val. Naturligtvis är han entusiasmerande och med ett så spännande spelarmaterial som han får jobba med nu kan han säkert nå en viss framgång sett i ett kortare perspektiv. Men taktiskt kan jag inte låta bli att ställa mig lite frågande till Cosmis förmåga.
Vad som däremot öppnas upp är ju möjligheten att se en av Italiens mest spektakulära tränarpersonligheter i närkamp med en av de mest spektakulära presidenterna. Cosmi är ju inte ovan vid situationen. Hans stora framgångar i Perugia var ju under Gaucci och det fungerade ju uppenbarligen bra. Å andra sidan fungerade det ju inte alls med Spinelli, så det verkar kunna gå åt vilket håll som helst.
Nicole Fältlöv: Innan tränarbytet blev officiellt berättade Zamparini att det utöver Cosmi fanns två andra alternativ. Sedan beklagade sig presidenten över att Mourinho inte var tillgänglig. En sak är säker och det är att Cosmi nog måste förbereda sig för en och en annan kommentar från Zamparini under säsongen, såvida han inte kommer göra presidenten besviken. Under presskonferensen berättade Cosmi vad Zamparini ville se för förändringar och vad presidenten ansåg vara viktigast för laget. Mycket handlade om presidentens önskemål, något jag har svårt att gilla. Jag har en känsla av att Cosmi mycket väl kan komma att påverkas av Zamparini - om han nu inte redan gjort det – så att det i slutändan bara blir fel. Däremot hoppas jag att han vågar ta sina egna beslut och inte låter sig påverkas allt för mycket.
Magnus Sundberg: En 52-årig kepsälskande man med bockskägg – lika temperamentsfull som charmig – nu på Palermos tränarbänk! Zamparini som en gång fick för sig att sparka en tränare medans han åt en glass, valde alltså Serse Cosmi som ny tränare för sitt kära Palermo. Märkligt, kan tyckas. Cosmi känns, enligt min mening, som en tränare som lever lite på gamla meriter – särskilt den lyckade perioden i Perugia. Tränare såsom Rossi, Zenga och Guidolin, betydligt mer meriterade herrar än Cosmi, har alla fått sparken i Palermo. Inte mycket talar för att Cosmi skall lyckas bättre än sina föregångare, särskilt inte med tanke på Zamparinis krav på laget.
För man kan ju ställa sig frågan om inte Zamparini överkattar lagets potential? Är verkligen Champions League ett rimligt mål för laget i nuläget? Palermos ambitionsnivå känns inte realistisk med tanke på lagets förutsättningar och resurser. Vidare tycktes man knappt prioritera Europa League, där man åkte ut med dunder och brak, vilket i sig var lite pinsamt. Ut ur EL, in i Champions? Ja, tydligen i Zamparinis begreppsvärld... Att vara tränare i Palermo är i många avseenden en gladiatorkamp utan chans till benådning (Guidolin är undantaget...) . Det lär Cosmi, precis som hans kollegor fått erfara, bli varse om.
Ett blekt Napoli tappade andraplatsen när de förlorade mot Milan på San Siro i måndags. Tror ni att laget fortfarande kan slåss om ligatiteln? Eller är det endast ett race mellan Inter och Milan?
Gustaf Sjöstedt: För mig känns det som att Napoli förlorade titeln, eller chansen till titeln, snarare än att Milan vann den i måndags. Napoli är för beroende av en intakt startelva och nu när Lavezzi saknades kunde man inte mäta sig med Milan, som ju förstås också saknade spelare. Visst är det så att man aldrig skall räkna bort Napoli, det har varit tydligt på matchbasis hela säsongen. Men man har den gångna veckan inkasserat två tunga förluster och min känsla är att luften lite grann gått ur. Jag hoppas jag har fel, men jag tror nog att måndagsmatchen lämnade Milan med bara en reell konkurrent och det är just Inter.
Nicole Fältlöv: Mycket beror på hur Napoli presterar i helgen. Om laget skakar av sig måndagens hårda förlust och rycker upp sig är de definitivt fortfarande med i racet. Men om laget, till följd av förlusten, hamnat i en svacka kan det däremot bli svårt. Det återstår dock elva omgångar kvar av Serie A, som fortfarande är ganska jämn. Vad som helst kan hända, och det är långt ifrån över. Men visst, det går inte att sticka under stol med att mycket ändå talar för att de båda Milano-lagen har störst chans att vinna scudetton.
Magnus Sundberg: Napoli är ett lag som i oerhört stor utsträckning är beroende av att trion Hamsik-Lavezzi-Cavani fungerar och att samtliga spelare finns tillgängliga för spel. Saknas en ur trion, ja då märkt det tämligen tydligt. Det offensvia spelet på motståndarnas planhalva staplar då fram, likt ett skadeskjutet rovdjur. När Lavezzi, som alltför ofta plockar på sig onödiga kort (eller dras in i ”spottfajter”), inte finns på planen så förlorar laget rörelse, rivighet och inte minst – spetskompetens. Det blev väldigt märkbart i Milan-matchen. Mycket hänger på om Napolis anfallstrio kan hålla sig skadefria, och som sagt: inte dra på sig för många varningar. Men Milano-lagen är lite i en klass för sig, även om ingenting absolut är kört än för Neapels stolthet.
Panelen tar gärna emot läsarfrågor. Har du en fråga du vill se besvaras i "Il Tridente" mejlar du den till Italien@svenskafans.com
