Il Tridente: Mancini till Juventus?
Panelen diskuterar ryktet om att Mancini kan bli näste tränare på Juventus tränarbänk, Baris nedflyttning till Serie B och Mexés flytt från Roma.
Det ryktas om att Mancini ersätter Delneri i sommar. Hur ser ni på detta och hur trovärdigt är ryktet?
Gustaf Sjöstedt: Jag har ju trott ganska länge att Delneri kommer att vara färdig i Juve i sommar och för närvarande tycks ju Mancini vara favorit till posten. Nu vet jag inte exakt hur Mancinis kontrakt och övriga situation ser ut i Man City, men det har väl aldrig känts självklart att han skall stanna där särskilt länge. Om nu Mancini vill lämna City, så finns det ju inte en uppsjö av klubbar av den kaliber han rimligtvis letar efter. Så jag tror nog det finns en hel del substans i det ryktet.
Jag tror nog att det kan vara ett ganska bra val för Juventus. Det är ju helt klart en habil tränare och han har vana att hantera stora spelare. Men framförallt har han ju tagit både Manchester City och Inter framåt när han ansvarat för dem. Det var stora lag med stora resurser, men med Mancini tog de ytterligare steg. Det, om något, är ju vad Juventus behöver göra så sett ur den synvinkeln känns Mancini inte alls dum.
Nicole Fältlöv: Jag hade inte blivit så förvånad. Vem som helst hade nog sett det som en ära att få träna Juventus - Mancini höll dessutom på klubben som barn - och förr eller senare lär han återvända till Italien. Jag tror dock att allt beror på Manchester City och FA-cupen. För första gången på 30 år är City i final och visst ser man tränaren som en av de som ligger bakom detta. Och om man sedan vinner cupen är sannolikheten att Mancini lämnar ganska liten. Men jag förstår varför Juventus suktar efter honom. Han är en fantastisk tränare som förmodligen kommer nå fler framgångar under sin karriär i framtiden.
Magnus Sundberg: I Manchester City har Mancini i det närmaste obegränsade resurser, och en stimulerande utmaning – att bygga ett slagkraftigt lag som kan konkurrera om titlar – både i England och ute i Europa. Italienaren med det vackra hårsvallet har därutöver en lön som är svår att matcha så han vill nog knappast ”byta ner sig” lönemässigt om man säger så.
Klubbens förtroende för Mancini är nog starkt sammankopplat till om han lyckas föra City till spel i Champions League, något som ser troligt ut i nuläget. Manchester City har även en FA Cupfinal att se fram emot, och när Mancinis mannar slog ut rivalen United så hoppade bröderna Gallagher (den gamla Oasis-duon är hängivna City-fans) på läktaren. Euforin i det ljusblå lägret var total. FA Cupen är för övrigt en prestigefyllld titel i England, och det är egentligen bara på de brittiska öarna och i Frankrike som ett cupguld värdesätts på riktigt. Jag kan inget annat än att önska Mancini lycka till.
Om vi nu ska återgå till själva frågan så menar jag att Juventus borde söka expertis utifrån – någon som kan tillföra nya spelidéer och tankemönster. På så sätt skulle det bidra till att utveckla Serie A och Juventus i synnerhet. Precis som tränare från Spanien, Frankrike, Italien och Portugal varit med och utvecklat den engelska fotbollen så efterfrågar jag fler utländska tränare i Serie A. Villa-Boas (som starkt sammankopplats med Roma), Hiddink eller Aragones kanske vore något för den gamle damen? Våga söka expertis utanför Italien!
Bari blev i helgen klara för Serie B. Varför blev man första lag att åka ur Serie A?
Gustaf Sjöstedt: En president som skiter i vilket. Ett mittbackspar som inte ersatts. En taktik som var sönderläst. En handfull offensiva spelare som presterat på en mycket mer realistisk nivå, jämfört med föregående säsong. När man sen reagerade och handlade i januari var det förstås redan för sent. Kanske trodde spelarna att man numera var ett mittenlag också och insåg för sent att man måste kriga för varenda poäng, alldeles oavsett position förra säsongen.
Totalt sett kan man säga att Bari inte är ett lag som sköter sig självt (finns det några lag?) och den slapphet man visade i somras betalar man för nu med Serie B.
Nicole Fältlöv: Ja, mycket har förändrats sedan förra säsongen. Bari hade ett utomordentligt bra försvar och efter Bonucci och Ranocchia-eran har man inte kunnat nå upp till den nivån. Att man blev första lag att åka ut ur Serie A har säkerligen att göra med att man redan gett upp - efter förlusten mot Sampdoria sa tränare Bortolo Mutti att det var väntat sedan länge. Truppen är långt ifrån komplett och att man legat i botten så pass länge har troligen gjort spelarna nervösa, jag tror inte att det råder fullaste harmoni i klubben.
Magnus Sundberg: Baris mål och ambitionsnivå känns luddiga. Vad ville man egentligen uppnå den här säsongen? Bristen av utkristalliserade mål – och en plan för att nå dessa – har genomsyrat hela klubbens verksamhet. Det föreföll som att man nöjde sig med fjolårssäsongen, men orkade inte arbeta för att bibehålla samma nivå. Och när motivationen tryter, och skadorna kommer, ja då blir det svårt att prestera.
Mexes väntas gå till Milan. Hur tror du att Romafansen ser på det?
Gustaf Sjöstedt: Nu har jag förstås inte samma insyn eller förståelse för Roma som andra delar av den här panelen, men jag tror nog att Romanisti reagerar med sorg men också nån slags förståelse. Mexes relation till staden och laget är ju väldokumenterad, men samtidigt är Milanryktet så gammalt att man haft flera år på sig i Rom att vänja sig vid tanken. Det är förstås alltid sorgligt för en klubb och dess supportrar när en så viktig spelare (jag menar då främst symbolmässigt även om han varit riktigt bra den här säsongen) lämnar, men någonstans tror jag även att man unnar en spelare som gett så mycket till klubben att pröva en högre nivå. För Milan är trots allt ett eller ett par pinnhål upp.
Med Di Benedettos intåg tror jag också att romanisti är mer benägna en någonsin och acceptera förändringar. Förväntningarna är högt ställda och man är beredd på att en viss omsättning av personal på och utanför planen. Man skall visserligen inte bedöma Mexes-Roma-relationen på spelmässiga grunder, men med ett så ojämnt spel från en mittback är inte heller vad en klubb med ambitioner behöver, så jag tror att även här är fansen villiga att visa förståelse. (Frågan är väl vad Milan förstår.)
Nicole Fältlöv: De flesta Romasupportrarna är arga och förmodligen väldigt besvikna. Det är inte så konstigt med tanke på att Mexès tillbringat flera år i klubben och blivit en Roma-veteran. För två månader sedan - innan Mexès avslöjade att han antagligen lämnar för Milan i sommar och då det bara var ett rykte - väntade ett flertal supportrar på honom på flygplatsen Fiumicino i Rom. När de fick syn på fransmannen attackerade de honom verbalt. Ilskan bottnar sig väl i att Mexès väljer att lämna för ett annat - om än rivaliserande - lag i Italien. Ett lag som håller på att vinna ligan och som ligger bättre till än Roma just nu. Det är självklart att man som supporter känner sig sviken då.
Magnus Sundberg: Mexés ses som kärleksbarnet som i svekens tecken valde att lämna de gulröda. Fransosen har dock inte utvecklats till den stjärnback många trodde att han skulle bli. Enligt min mening hade Mexés behövt ett försvarsmässig geni såsom Capello som mentor (att Capello var i Roma var den huvudsakliga anledningen till varför fransmannen valde "I Lupi"). Tyvärr blev aldrig Mexés-Capello en realitet.
Mexés vann hur som helst många Roma-fans hjärtan när han gång på gång valde att avböja andra erbjudanden för att stanna i Rom. Men att lämna som Bosman, och dessutom gå till en direkt konkurrent, är vedervärdigt. Om han verkligen älskade Roma så hade han kunnat förlänga sitt kontrakt för att sedan gå till en annan klubb utanför Italiens gränser för en lägre summa under sommaren.
Panelen tar gärna emot läsarfrågor. Har du en fråga du vill se besvaras i "Il Tridente" mejlar du den till Italien@svenskafans.com