Zlatan innan han blev Ibra
Alla vet vem Zlatan Ibrahimovic är. Men alla vet inte vem han var innan han blev en firad världsstjärna. I en intervju med gamle lagkamraten från MFF, Markus Dahl, åker vi på en nostalgitripp.
Markus Dahl spelade tillsammans med Zlatan Ibrahimovic under ungdomsåren i Malmö FF. De har gått den långa vägen och spenderade nästan sju år tillsammans i MFF mellan 93-99. Målvakten Markus och forwarden Zlatan har upplevt många matcher, träningar och stunder tillsammans och det finns en hel del intressant att berätta om.
Markus, som inledde sin karriär redan som 5-åring i MFF:s fotbollsskola, berättar om när Zlatan först kom till MFF under oktober 93. Säsongen var avslutad och MFF höll på att förbereda sig inför inomhussäsongen och Skånecupen 93/94 när Zlatan först anlände.
- De flesta visste vem Zlatan var under tiden han lirade i Balkan. Man hade ju möts vid ett par tillfällen och tillsammans med Tony Flygare och Ivan Milosevic så var de ju bland de bättre 81:orna som fanns i Malmö på den tiden.
Hur togs han emot bland grabbarna i laget som redan fanns där?
- Välkomnande. MFF var ju liksom störst i Malmö och han togs emot på ett bra sätt. Han var duktig och skulle tillföra vårt lag extra spets, det var det inget snack om.
I februari 1994 fick Markus och Zlatan ytterligare ett tillskott i form av Tony Flygare. Tony var en av Zlatans bättre vänner redan då och Markus berättar att det ofta var Tonys mamma Maria som skjutsade Zlatan. För de som följt MFF och Zlatan så var det faktiskt Tony som utvecklades mest under ungdomsåren och som så småningom fick debutera med A-laget, före Zlatan.
- Tony hade en näsa för mål. Han gjorde massvis med mål och fick chansen med A-laget. Tyvärr så missade han ju straffen mot Halmstad och sen gick det ju som det gick. Han ville ta ansvar när ingen annan ville det.
Vad hände sen? En straff kan väl inte ha varit så avgörande för en spelares karriär?
- Jag tror det handlade om att MFF ville sära lite på Tony och Zlatan. Tony var mer av en skämtare medan Zlatan mer höll sig för sig själv. Zlatan kunde ställa om på en halvtimme från loj till ultraseriös. Det krävs något speciellt för att kunna göra det och jag tror MFF såg Tony som ett hinder i Zlatans utveckling.
Så du menar att han ”offrades”?
- Så kan man kanske också se det som. Vårt lag bestod av många vinnarskallar och vi levde enligt djungels lag. Det gällde att ta vara på sig själv och vara egoistisk. Våra tränare tillät det och uppmuntrade nästan oss på det sättet. Zlatan var ju själv lite småful mot mig när vi hamnade i duell. Höga armbågar och så men tränarna tillät det.
Jag blir nyfiken på Markus uttalande om Zlatans psyke. Redan då verkar unge Zlatan ha haft möjligheten att kunna ställa om och när jag ber honom utveckla så delar han med sig av en intressant betraktelse.
- Han hade attityd helt klart. Men inte på det sätt som media kanske vill få fram det på. Han var ingen bad boy i det avseendet. Han var precis som alla andra i laget och skrek varken mer eller mindre än någon av oss. Alla visste sin plats i MFF och Zlatan var väl medveten om det.
Hur menar du då?
- Zlatan är inte dum. När han såg sin chans att komma upp i MFF så tog han den. En sån chans får du inte om du är en bråkstake vid sidan av plan. Zlatan var seriös i det han gjorde. Han höll sina tider, skämtade sällan innan eller under match och träning utan spelade för att utvecklas. Inte att han stannade kvar efter träningar men han var målmedveten och fick en chans som han sedan tog.
Så du menar att bilden av honom som bråkstake är förstorad?
- Det tycker jag. Samtidigt handlar det om att stärka ens image och media gör ju allt för att förstora saker och ting. Dem målade ut honom till Rosengårds-försvarare och allt vad det heter. MFF var ju inte heller dumma, de ville höja hans marknadsvärde och spelade kanske med. Han kanske var svår att snacka med men inte för att han var en tuffing utan för att han helt enkelt höll sig inom sitt skal.
Vad många ofta missat med Zlatans framfart är en rätt intressant detalj som skedde under årskiftet 98/99. På drygt tre månader växte Zlatan enormt fysiskt och blev ännu större och längre.
- Han växte minst tio centimeter på den korta tiden. Och det som stack ut var ju hur mycket muskler han hade på kroppen. Hans fysik och styrka har alltid varit hans främsta vapen och nu blev han ju liksom ännu större. Det var kort därpå som han exploderade i U-laget och senare under året fick chansen i A-laget.
- Jag glömmer aldrig en match mot MBI:s A-lag som spelade i division 3 då. U-laget mötte dem under sommaruppehållet och Zlatan dominerade fullständigt. Jag tror det var där och då som MFF inte kunde hålla tillbaka honom längre. Han hade ju redan öst in massvis med mål under våren med U och så just denna uppvisning när det redan gick tungt för A-laget gjorde att man ville slussa in honom.
Markus själv var uppe och tränade med U- och A-laget under en period men hamnade så småningom utanför då han och MFF inte kunde komma överens. Därefter blev det provspel i Grekland och Husqvarna innan han varvade ner i Lilla Torg, som utespelare. Idag är han tränare för Limhamns FF som han tagit från division 7 till 4 på bara tre år.
Vilken väg Zlatan tog vet ju som bekant de flesta och när jag frågar Markus om han är förvånad över hans utveckling blir det ett kluvet svar.
- Visst såg man på honom att han kunde bli något. Han hade ju redan grundtalang. Stark, fysisk, duktig på huvudet, bra tillslag och teknik. Men att han skulle bli en sådan ikon kanske man inte kunde föreställa sig. Å andra sidan hade ju alla i laget målet att bli en stjärna på sitt egna sätt. Sen har han ju utvecklat sitt spelsinne och sin spelförståelse. Den hade han inte när han var yngre.
Vad tror du gjort honom till den spelare han är idag?
- Förutom de fysiska attributen så är han väldigt självmedveten. Han utgår ifrån sig själv och tänker hela tiden på hur han kan förbättra sig själv. Han har alltid varit lite egoistisk i det avseendet men samtidigt har det tagit honom långt.
Var han en ledartyp när ni var yngre?
- Det kan jag inte påstå. Han var rätt tyst och tänkte nog mest på hur han skulle få utlopp för sina kvaliteter. Han gick in rätt hårt i sig själv och var inte en naturlig ledare som drev på oss andra. Det fanns så att säga ingen energi att lägga på alla andra just då eftersom man skulle tänka på sig själv.
Innan vi avslutar frågar jag Markus om några roliga historier från tiden tillsammans.
- Det var inte särskilt mycket sådant. På plan och i skolan skötte han sig allt som oftast. Det var förvisso incidenten med skallningen på träning men där insåg han själv att han gick över gränsen och bad om ursäkt efteråt. Sedan har vi ju cykelhistorien där vi brukade tjuva varandras cyklar men det var mest en kul grej. Annars finns det inte särskilt mycket mer att berätta. En länsad minibar på något hotell typ.
Ingen bad boy direkt?
- Nej, det tycker jag inte. Han höll sig mest för sig själv och hade väl en inre krets av vänner som bestod av några få. Han gillade Ronaldo och det var väl främst då man hörde honom. Det handlade alltid om fotboll för Zlatan.
