Erik Winell om sitt supporterskap till Roma
Vi låter skribenter och supportrar komma till tals där de får berätta om hur deras relation till favoritlaget ser ut och historien bakom den uppstådda kärleken.
Rom är en stad som går hem hos de flesta människor här på jorden, och för Erik Winells del slår hans hjärta även för stadens fotbollsklubb Roma. Nu berättar Erik om hur en utbytestermin i ”den eviga staden” fick honom att förälska sig i föreningen och delar med sig av flertalet intressanta minnen, åsikter och anekdoter.
Har du som läser lust att dela med dig av hur du blev supporter till ditt favoritlag och hur den relationen ser ut? Tveka då inte att skicka ett mejl till mig för att anmäla ditt intresse på filip.wollin@svenskafans.com
* * *
Hur, när och varför började du följa och supporta Roma?
- Jag hade haft Roma som ett litet favoritlag, beundrade Totti, De Rossi och så vidare men kan inte säga att det var så att jag följde laget slaviskt när jag var mindre. Allt tills jag landade för min utbytestermin i Rom hösten 2017. Jag skrev på ett imaginärt kontrakt med mig själv att nu skulle jag minsann ta chansen att leva ut min lilla barndomsdröm om att begeistra mig i den italienska livsstilen. Hitta min egen kaffebar, försöka lära mig språket, förstå den nobla pasta-konsten och så vidare. Och så klart – bli en Romanista på riktigt. Och så, efter min första match live på Olimpico, en ljummen höstkväll i september. ”Roma, Roma, Roma” i de skräniga högtalarna, en åttaåring med Totti-tröja till höger, en 90-årig storrökande nonna, märkbart nervös till vänster och en skrikande ultra rakt framför. Då var det svårt att inte falla pladask. Forza Roma!
Har du något specifikt minne under din tid som supporter du håller kärt?
- Som sagt den hösten blev det många matcher och så klart en hel del drös av Rom- och Roma-minnen. Men ska jag plocka ut något särskilt är det förstås mitt, hittills, enda derby på plats. Jag hade sett Roma mot Napoli och Roma mot Atlético Madrid innan den matchen och visst fanns det ett tryck under de matcherna i Curva Sud. Men derbyt. Ett helt Olimpico där allting skakar av förväntan. Sånger som vandrar mellan sektionerna och därtill ”Ninja” Nainggolan som matchvinnare. Den kvällen ligger mig varmt om Roma-hjärtat.
Vilka är de största för- respektive nackdelarna med att följa klubben?
- Hmm... Nackdelar, det ska mycket till för att Roma vinner någon titel. Så är det tyvärr. Det finns liksom inget titel-abonnemang som serverar ex antal titlar per säsong likt ett svartvitt gäng uppe i norr.
- Fördelar då? För att ta några... Roma-hymnen inför ett fullsatt Derby Della Capitale, att ha Totti och De Rossi som klubbikoner, gemenskapen med andra Roma-fans och så staden. Världens vackraste klubb i världens vackraste stad, om jag får tillåtelse att vara lite subjektiv.
Har du någon favoritspelare i dagens lag?
- Vår offensive mittfältsdiamant Nicoló Zaniolo. Han verkar besitta det där Roma-hjärtat som betyder så mycket. Ett sådant där fotbollshjärta som gör att han verkar förstå vad klubben betyder för den rödgula delen av Rom. Dessutom är han ju förbaskat duktig. När det inte blev EM i sommar tror jag att Zaniolo mycket väl kan bli EM:s stora stjärna 2021. Att han skulle bli såld? Huvaligen, hemska tanke!
Och genom tiderna, vilken spelare har betytt mest för dig personligen?
- När vi pratar Roma går det inte att säga annat än Francesco Totti. Även för en som inte hängt med i alla svängar från hans debutsäsong och framåt. Totti är Roma och står för allt det en vill att Roma ska stå för. Att hans relation till nuvarande klubbägare Palottas styrning verkar helt förstörd, gör ont. Givetvis vore det en dröm att få Totti i en ledarroll i klubben.
Hur brukar du följa matcherna och hur ofta är du själv på plats?
- Det blir från hemmaplan mestadels. En soff-formad åskådarplats som har känts seg ett bra tag när Serie A inte haft någon särskilt stor uppmärksamhet bland de svenska TV-kanalerna och streamingtjänsterna. Dock har det höjts betänkligt i framför allt CMore på sistone vilket gör att de där kvällarna inför exempelvis Roma-Frosinone en slö lördagsafton känns betydligt mer levande.
Om du varit på plats, har du någon upplevelse som du minns lite extra?
- Där får vi nog ta oss tillbaka till den där utbytesterminen återigen. Men vi kan ta en annan match än derbyt som jag berättade om innan. Vi tar Shaarawy-showen, också känd som Roma mot Chelsea (3–0) i Champions League. Familjen var på besök och givetvis togs även de med till Olimpico. Storstjärnor som Hazard och Courtois på motståndarhalvan men så en El Shaarawy. En ”El Shaarawy” som blir tvåmålsskytt och glänser stort mot ett av världens då hetaste – och Conte-styrda – lag.
- Skulle jag säga en favorit utöver Totti och De Rossi i Roma är verkligen ”Il Faraone” högt på listan. Att då få se honom måla dubbelt mot Chelsea och dessutom sätta igång det där Champions League -hjulet som rullade hela vägen till ”Romantadan” mot Barcelona. Det var oerhört vackert. Familjebesöket då? Jo, tack det var en magisk fotbollskväll för oss alla, vill också tro att det väcktes något litet Roma-support också hos övriga familjen.
Eriks egna bilder från Stadio Olimpico.
Hur mycket skulle du säga ditt supporterskap påverkar dig i vardagen?
- Hmm... Jag tycker nog att jag håller det på en ganska lagom nivå. Jag tycker det är kul att surra runt på Roma-Twitter då och då, gillar att skriva om laget här på SvenskaFans när jag får tid och spikar tidigt kalendern så att jag är ledig när Roma spelar derby. Därtill ska sägas att jag har en fäbless för att dagdrömma mig neråt Rom, till en pizza innan match och promenaden till Olimpico med tusentals surrandes vespor tätt intill. Men annars är det nog inte mycket mer än så, försöker styra in samtalen på Italien när mina fotbollsintresserade vänner pratar alltför mycket England, men vill inte att det ska styra humöret och dominera det jag sysslar med. Då hade en nog inte orkat med, speciellt med tanke på Romas inte alltid jättestabila tillvaro.
Anser du att ditt supporterskap ändrat sig med åren?
- Onekligen. Och där är just min utbytestermin mycket viktig. Som sagt, innan dess och innan min höst på Olimpico var Roma ett lag jag intresserade mig för men skulle inte säga att jag följde alltför insatt i kring Serie A-lunken, Calciomercaton, klubbdispyter och så vidare. Men under och efter min utbytestermin har det blivit ett par hack uppåt. Främst kring att dagdrömma om Rom-resor och att läsa diverse nyhetsmagasin, för övrigt ett lysande sätt att upprätthålla en haltande italienska.
Finns det något eller några lag du direkt ogillar?
- Som Romanista är det så klart de ljusblå stadsrivalerna Lazio. Behöver väl kanske inte riktigt förklara det närmre? Sedan är det också lätt att ha ett visst agg mot Juventus, ett Juventus som styr och dominerar den italienska fotbollen. Och visst verkar de få straffar med sig lite väl lätt?
Slutligen, har du någon personlig dröm eller målsättning du hoppas få förverkliga i egenskap av supporter?
- Hösten i Rom var magisk. Allt från att cykla genom den romerska morgontrafiken till mozzarellafyllda picknickar i Villa Borghese. Att följa livet i Rom och ta rygg på ett par Roma-vänner därnere är något som givit mig mycket glädje. Skulle livet någon gång kunna spela i de Rom-tonerna igen vore det fantastiskt att få en eller ett par månader och bo därnere ännu en gång. Låta nostalgin få dominera. Leka ”hobby-romare” igen, äta världens godaste glass (Gelateria Dei Gracchi), lyxfrukost på takterrasen (gärna hos Terrazza Les Etoiles), ta mig till ”min” espresso-bar (Café Gourmet), snacka Roma på den lokala trattorian och vandra den där förväntansfulla promenaden bortåt Olimpico igen. Bjuder mer än gärna på de tre Rom-guldkornen där, väl värda ett besök när Corona-pandemin är över.
