Pagellone della stagione #3: ”Vi har fått följa en otrolig säsong”
Ännu en italiensk säsong är till ända och vi sammanfattar i sedvanlig stil. I år har vi plockat med redaktionerna för Serie B också. Här är del tre.
Säsongens kristallkula?
ATALANTA
— Jag tror att det kan hända en hel del på spelarfronten. Det är många spelare som stått för fantastiska prestationer och som jag tror är eftertraktade av ”större” klubbar. Koopmeiners har ju bland annat uttryck att han kan tänka sig att lämna, vilket jag också tror kommer att ske. Detta innebär även att jag tror att Atalanta kommer att vara aktiva och fortsätta den satsning som man påbörjade föregående mercato, där man gjorde värvningar för stora summor med Atalanta-mått mätt. Efter Europa League-titeln så är jag övertygad om att denna satsning kommer att fortgå och man kommer att kunna värva spelare på en helt annan hylla än tidigare. (Martin Wideen)
BOLOGNA
— Först och främst får vi se vad vem som tar Mottas plats på tränarbänken (Italiano, Palladino, Tedesco eller någon dark horse Sartori-style?). Sedan kommer förmodligen sommaren att bli en utdragen historia där Bolognas mest framträdande spelare dagligen placeras i nya klubbar. Det om något blir en sak för klubben att hantera. (Mikael Mansjö)
COMO
— De nya ägarna har många planer och tydliga mål. Det ska inom en viss framtid spelas Champions League fotboll i Como. Vem som ska träna laget och vilka nya spelare som ska komma in är en så länge osäkert. Men det som ska och kommer att förändras under nästa säsong är arenan som behöver uppgraderas för att man ens ska få delta i Serie A. (Malte Solfors)
EMPOLI
— Det är lånen som räddat Empoli, till exempel Caprile och Cancellieri. Det måste komma mer talanger underifrån för att bygga på sikt. (Oskar Örn)
FIORENTINA
— Fiorentina har haft en mycket fin generation födda 03, 04 och 05 i sina ungdomslag. Denna säsongen har vi fått se Michael Kayode briljera som högerback. Under säsongen har Fiorentina haft stora delar av generationen utlånad till Serie B och i januari valde klubben att låna ut den enligt mig största talangen Lorenzo Amatucci till Ternana. En defensiv mittfältare som kan styra spelet med sin otroliga intelligens och passningsfot. Han har briljerat i Ternana och fått en viktig roll, därför tror jag att han kan ta en plats i Fiorentinas ombyggnation nästa säsong. Just på mittfältet kommer Fiorentina behöva göra en hel del och då finns det en chans för Amatucci att ta en plats. (Torsten Armini)
HELLAS VERONA
— Med en ung talangfull spelartrupp är utvecklingspotentialen stor. Mot säsongens slut såg vi Coppola ta över startplatsen i mittförsvaret och i sin första hela säsong som startspelare tror jag han kommer blomma ut till en riktig ledare i försvaret. En annan personlig favorit hos mig som jag tror starkt på är Tomas Suslov. 21-åringen är stark, teknisk, kvick och kreativ. Spelstilen påminner om Foden i City, men han har mestadels utgått från kanten denna säsong. Jag tror att likt Foden passar han bäst centralt som en tia. 3 mål och 5 assist på 33 matcher är bra, men med en lekkamrat i Noslin som även han kommer att utvecklas ser jag framför mig att Suslov gör över 10 assist nästa säsong. (Jacob Seiberlich)
INTER
— Nu när Oaktree har kommit in i bilden så har det börjat spekulerats hejvilt om en ny arena, vilket jag inte tror på. Dock tror jag att Inter kommer fortsätta att växa som klubb då man har rätt personer på rätt platser samt att man börjar må mycket bättre nu ekonomiskt. Kravet över att man måste sälja stort varje säsong är inte lika givet längre vilket gör att man kommer att kunna få stora spelare att stanna samtidigt som att man kan knyta till sig bra fotbollsspelare. Men inget ”storslaget” utan man fortsätter att utvecklas som klubb. (Pablo Grondona Umama)
JUVENTUS
— Efter en mörk andra halva av säsongen kan jag se ett ljus i tunneln igen. Allegri har fått gå och kommer med största sannorlikhet att ersättas av Motta, bara det känns kul. Laget har fler unga talanger än på mycket länge och Motta känns som rätt person att utveckla dom. Högst upp på den listan hittar vi Kenan Yildiz och Matias Soulé, spelartyper som är tacksamma när det ska snickaras ihop en highlightvideo. Det känns helt enkelt som den nystart som laget desperat behöver. Jag tror inte att man utmanar om titeln nästa år, men förhoppningsvis kan Motta sätta ett spel som inte får mig att nicka till där hemma i soffan. Förhoppningsvis tar någon eller några av talangerna nästa kliv. Och då har laget en stark plattform att bygga vidare på. (Sami Ferchichi)
MILAN
— Ur ett rossoneriperspektiv ser det både ljust och mörkt ut i kristallkulan vad gäller Francesco Camardas framtid hos oss. Vi ser att han kommer att fortsätta att utvecklas och bli en vital del av a-laget. I takt med att målen börjar strömma in i allt snabbare takt kommer också marknadsvärdet att dra i väg och vid en given punkt kommer värdekurvan och kurvan för efterfrågan att mötas och Camarda att säljas. Fram till dess kommer varje milan-supporter ha tagit ynglingen till sitt hjärta och se en ny bandiera framför sig. I ett slag kommer sedan alla dessa hjärtan att krossas. Vi har här att välja mellan att redan nu skapa en distans till spelaren för att skydda oss själva från sorgen. Eller skynda att älska! (Gustav Hjort Tegman)
NAPOLI
— ADL har lyckats tidigare med tränarrekryteringar och jag har ändå förhoppningen om att han kan leverera igen. Napoli borde utan problem kunna bygga upp ett nytt lag som är slagkraftigt nog att ta en CL-plats. (Fredrik Kreuger)
PARMA
— Parmas framtida fokus verkar ligga på att bevara den kärnan och miljö man skapat under de senaste säsongerna med Pecchia. Jag förväntar mig ingen spektakulär mercato i sommar utan att prion främst ligger på att behålla alla de nuvarande nyckelspelarna. Jag har starka förhoppningar på att Adrián Bernabé kommer introducera sig på allvar för den större publiken i Serie A. Serie B:s Andres Iniesta är smeknamnet spanjoren gått under även om jag själv valt att se honom som Spaniens Gianfranco Zola. I likhet med Zola vill jag ha Bernabé så nära motståndarens mål som möjligt. Tycker hans mest minnesvärda insatser har kommit när Pecchia vågat placera honom i en mer gammalmodig ”trequartista-roll” eller som släpande anfallare snarare än som central mittfältare. Det egna löftet Ange-Yoan Bony har imponerat den här säsongen också och det är en spännande spelare att fortsätta att följa. Drömmen är även att den rumänska duon Mihaila & Man även i Serie A ska börja betala tillbaka för den höga summan Parma betalade för dem bägge två för ett antal år sedan. Dennis Man gick trots allt under mantran ”Rumäniens Maradona” tidigare. (Martin Eliasson)
ROMA
— Roma står nästa säsong inför det första stora vägskälet under Friedkins presidentskap.
I princip så har samma sportchef och tränare i form av Pinto och Mourinho verkat sedan köpet av Roma från amerikanerna år 2020, men nu väntar den nya franska sportchefen Florent Ghisolfi och en fortsättningen med Daniele De Rossi som nästa epok.
På förhand är känslan att väldigt mycket kommer gå rätt, ifall de två får utrymme och förtroende att jobba långsiktigt.
Men det är också ett städjobb som behöver genomföras av truppen, samt fortfarande ett samspel som behöver fungera med den finansiella biten kring Financial Fair Play.
Många av de långsiktiga bitarna är redan (i italienska mått mätt) på plats.
Ungdomssektionen fungerar bra, arenaplanerna är tillräckligt seriös och själva företaget AS Roma hänger med i framtidsutvecklingen.
Den största farhågan är som alltid trycket utifrån, bättre förklarat med uttrycket ”piazzan är större än klubben”.
Men ifall det kan hålla sig någorlunda i schack, kommer Roma nå den efterlängtade ”Champions League” spelet nästa säsong, var så säkra. (Melker Gadd)
UDINESE
— Nu när Serie A-kontraktet är säkrat blir det såklart intressant att följa hur Udinese bygger om spelartruppen. Det finns faktiskt en del kvalitet och frågan är vilka spelare man kan behålla. Spelare som Samardzioc, Okoye, Bijol, Lovric, Lucca och Walace lär ha intresse på sig. Men det kan säkert också gå att locka någon av dem att stanna nu när det är säkert att Udinese spelar i högsta divisionen i höst.
En annan aspekt som blir väldigt intressant att följa är Gerard Deulofeus framtid. Det har viskats om att skadan varit så pass allvarlig att karriären varit hotad. Är han i speldugligt skick är han en klasspelare men vem ska våga satsa? (Jesper Klingnell)
* * *
Säsongens bästa symbolbild?
ATALANTA
— Denna bild symboliserar verkligen storheten i Gasperinis gärning. Utan honom hade inte detta varit möjligt.
(Martin Wideen)
BOLOGNA
— Firandet i staden.(Mikael Mansjö)
COMO
— 
(Malte Solfors)
EMPOLI
— Från firandet efter Niangs mål på tilläggstid.
(Oskar Örn)?? Las imágenes de la salvación del Empoli tras el decisivo gol de M'Baye Niang en el minuto 92. pic.twitter.com/HKl5mTFRJ5
— Soy Calcio (@SoyCalcio_) May 27, 2024
FIORENTINA— Jag tycker denna bilden summerar Fiorentina och säsongen bra. Oavsett hur det går på planen är fansen och Curva Fiesole alltid med laget och stöttar dem. Den otroliga uppslutningen vi har fått se från fansen de senaste säsongerna är fantastisk att se. Fansen var magiska i båda finalerna förra säsongen och det verkar bli något liknande i årets final. Tusentals fans kommer vara på plats i Aten för att ta med en titel hem till Florens.
(Torsten Armini)
HELLAS VERONA— Den lokala egna produkten Coppola avgör och indirekt säkrar kontraktet. Du ser just hur mycket det betyder för alla på planen och förstås hela arenan. Till och med inlånade spelare som Folorunsho är villiga att dö för klubbmärket. Ett tecken på fantastiskt ledarskap från Baroni.
BELLI COME UN GOL AL 93° ???? #VeronaUdinese #DaiVerona #SerieATIM pic.twitter.com/MH42uCaV2k
— Hellas Verona FC (@HellasVeronaFC) April 20, 2024
(Jacob Seiberlich)
INTER— Bilden med Lautaro från semifinalen är årets symbolbild. Det är från semifinalen mot Milan när han gör 1-0 och satte spiken i kistan för Inters finalavancemang. Lautaro springer upp till publiken och firar med utsträckta armar medan hela Inters Curva är i extas.
(Pablo Grondona Umama)Inter Milan shuts out AC Milan for a 4th straight game for the first time in team history, and will play a UCL final for the first time since winning the competition in 2009-10.
— ESPN Stats & Info (@ESPNStatsInfo) May 16, 2023
Only Giuseppe Meazza (12) and István Nyers (11) have more derby goals for Inter than Lautaro's 8. pic.twitter.com/Q8IIGApt3p
JUVENTUS— Frustration var säsongens ledord.
(Sami Ferchichi)
MILAN— För Milans del tycker jag utan tvekan ändå att den här bilden får förkroppsliga vad den här klubben står för. Trots protester från curvan, burop mot ledning och ett allmänt missnöje gällande avslutad säsong och framtidsutsikter så tackar vi av våra trotjänare med den respekt och de hyllningar de förtjänar. I lördags kväll var jag återigen stolt över att vara rödsvart.
(Tommi Uksila)???? Cela a eu moins d'écho en France, mais à côté d'Olivier Giroud, un autre GRAND monsieur a fait ses adieux à San Siro et au Milan AC ????, le weekend dernier :
— Nordisk Football (@NordiskFootball) May 28, 2024
?? Simon Kjær, 35 ans, quitte en effet la Lombardie après 4 ans et ½ et 121 matchs au club !
?? On sait tous quel… pic.twitter.com/6yUxeU619Q
PARMA— Motivering överfödig.
(Martin Eliasson)
ROMA— Det måste ändå bli när vi vann derbyt mot Lazio i början av April.
Vice-kapten Mancini som tagit ytterligare kliv i status-hierakin hos supportrarna den här säsongen, blev passande nog matchvinnare.
Och firandet framför Curva Sud blev verkligen minnesvärt.
GIANLUCA MANCINI pic.twitter.com/Y6xpAowOz5
— Tiero Porri (@ilragazzotopo) April 6, 2024
Det största ögonblicket för De Rossis interim-halvår och totalt sett även för hela säsongen. (Melker Gadd)
UDINESE— Wallace efter att man vunnit borta Frosinone.
(Jesper Klingnell)
* * *
Säsongens Serie A eller Serie B-summering:
ATALANTA— Händelserik som vanligt. Inter var helt enkelt för bra och det blev ju därmed ingen spänning gällande Scudetton. Däremot fick vi en härlig kamp om Champions League-platserna och en otrolig bottenstrid. Är precis som alla andra oerhört imponerad av Bologna och framförallt Thiago Motta, som spelat en fantastiskt fin fotboll. Självklart är jag också oerhört nöjd med Atalantas säsong som återigen gör det fantastiskt bra. Napoli får ses som den stora besvikelsen och jag tycker även att Hellas Verona och tränare Baroni ska hyllas då han lyckas hålla klubben kvar, trots att man var tvungen att rea ut truppen i januari. (Martin Wideen)
BOLOGNA— En suverän segrare och ett tydligt jumbolag, men däremellan förhållandevis jämnt och öppet. Har också bilden av att det publikmässigt har varit en stark säsong (förstås präglad av att ett publiklag som Genoa har återvänt till högsta serien). (Mikael Mansjö)
COMO— Ja, det är klart att det är svårt att vara objektiv men Como är det fakto hela säsongens utropstecken. Det var det nya och fräscha med årets upplaga av den här serien. Resten är faktiskt inte så mycket att pynta julgranen med. De fyra lag som åkte ut var de som på förhand var tippade att göra det. Toppstriden innehöll lag som Parma, Venezia och Palermo. Wow! Cremonese och framför allt Massimo Codas framfart har kanske NÅGOT men överlag var det en ganska intetsägande säsong. Året får helt enkelt sammanfattas med den sista omgångens dramatik i både Como och Spezia. Den kvällen och de matcherna kommer för evigt att vara Serie B-historia. (Malte Solfors)
EMPOLI— Milanos dominans, Inters fina säsong och de rödsvartas andraplats, tillsammans med Napoli på plats 10 , en missräkning, är säsongens mest utmärkande tabellplaceringar. Bottenracet var otroligt spännande, med Udinese-Empoli och och Frosinone-Udinese de två sista omgångarna. (Oskar Örn)
FIORENTINA— Vilken otrolig säsong av Serie A vi har fått följa. Jag tycker ligan är mer intressant än på mycket länge, med spännande tränare som Thiago Motta, gamla klassiska klubbar som återvänder till forna glansdagar som Bologna och Genoa, ett Inter som har varit ett av världens bästa lag, en magisk bottenstrid som har levt hela säsongen till sista matchdagen och såklart fylld med fantastiska artister som Leao och Dybala. Och såklart alla fans och curvor som ger den extra kryddan till ligan som många andra ligor saknar. (Torsten Armini)
Jag är också glad att se hur bra fotbollskunskap och arbete faktiskt lönar sig vilket vi ser i de europeiska turneringarna. Italien är långt ifrån den mest konkurrenskraftiga ligan ekonomiskt i Europa men man lyckas ändå stå där med lag i 5 av de 6 senaste finalerna i de tre europeiska turneringarna. Otroligt imponerande, framförallt av Atalanta som provinsklubb vinner Europa League.
Jag är också glad av att se utvecklingen som sker i Italien. Så småningom börjar man satsa mer ungt och det är en ny generation av intressanta tränare som kommer fram. Tränare som har det taktiska kunnandet men också med en modern touch och som vill spela en offensiv och innovativ fotboll. Gilardino, Palladino och framförallt Motta har alla stått för sportsliga resultat, spelarutveckling och en underhållande fotboll. Och det finns fler tränarförmågor från Italien i de lägre serierna och ute i Europa som ger mig ett hopp inför framtiden för den italienska fotbollen. Enligt mig är den på väg uppåt och har inte mått så här bra på länge.
(Alexander Johansson)
HELLAS VERONA— En svår säsong att summera. Bologna överraskade alla när Mottas 2-7-2 visade sig vara ett vinnande koncept. Inter sprang hem titeln och loppet kändes över efter tre månader. Atalantas vinst i Europa League innebär även att till och med Roma på sjätteplats kan få spela Champions League nästa säsong. Gilardino hade det svåra uppdraget att hålla Genoa över nedflyttningsstrecket, något han klarade med bravur och under honom såg Gudmundsson ut som “the real deal.” Men utöver dessa fyra lag har de flesta andra varit besvikelser. Toppklubbarna underpresterade. Toppspelarna klev inte fram. Milan kom tvåa, men säsongen var i stort sett ett missnöje, Juventus var trubbiga och svaga offensivt. I bottenstriden var rekordmånga lag involverade där fram till de tre sista omgångarna kunde nästintill 8 olika lag åka ned. Men med en avgjord ligatitel blev bottenstriden den spänning Calcio-fans behövde. Många lag som höll sig kvar gjorde det med spektakulära avgöranden, inte minst Empoli som sköt hem de tre poängen med två minuter kvar av säsongen. Lagen i mitten var i stort sett alla besvikelser; Lazio, Napoli, Fiorentina, till och med Torino. Vi vinkar hejdå till Sassuolo efter 10 år i högsta ligan. Frosinone och Salernitana följer med ner. En säsong med mycket spänning, men i stort sett en säsong kantad av besvikelser och underprestationer. Leao var inte den superstjärna han skulle bli denna säsong och Vlahovic kom tvåa i skytteligan på ynka 16 mål. Juventus och Milan kommer byta tränare, Mottas framtid är oklar, men Gasperini, Inzaghi och De Rossi ska ingenstans. Jag är nästan helt övertygad om att nästa säsong kommer att överträffa denna. Men den som lever får se! (Jacob Seiberlich)
INTER— Om man ska se det från ett objektivt perspektiv är det skönt att rätt lag vann. Det lag som spelar bäst fotboll samt producerar mest i anfallsväg ska vinna. Både förra säsongen då Napoli var överlägsna och Inter denna säsong är tecken på detta. Sedan är det jättepositivt att italienska lag har börjat sticka ut mer i europeiska sammanhang. Förra säsongen var det tre italienska lag i de europeiska finalerna och just nu har vi Atalanta som vinnare över Europa League. Gasperinis mannar lyckades köra över ”oövervinnliga” Leverkusen, alltså italienska ligafyran mot det överlägset bästa laget i Tyskland. Viola har också chans att vinna en europeisk cuptitel ikväll (ons den 29/5) vilket hade stärkt Italiensk aktier i fotbollsvärlden. Tack vare dessa framgångar så är det 5 italienska lag som får delta i CL nästa år.(Pablo Grondona Umama)
JUVENTUS— Till en början var jag rätt optimistisk om vi fokuserar på själva resultaten där vi tidigt drog ifrån tillsammans med Inter, även om detta innebar en nivå av spänning som liknar den man får när du tittar på färg som torkar - för ja, Allegris Juventus är inte sexigare än så. Andra halvan var en total kollaps på alla punkter, ett sådant ras kan jag inte minnas att jag någonsin upplevt under mina 24 år som juventini. Med båda dessa aspekter inräknade så tycker jag att vi kan sammanfatta det genom att lyfta två positiva saker inför framtiden då tiden för oss alla varit omtumlande under halvåret som varit.
1. Allegri är out, och om Juventus inte drabbas av en masspsykos så är det här sista gången vi ser han på vår tränarbänk - det vågar jag lova. Det ska bli intressant att påbörja något nytt som sammanfaller med vår unga trupp som behöver utvecklas i rätt riktning. Att hitta ett framgångsrikt spelsätt som vinner titlar genom anfallsspel och inte bara genom att parkera bussen - då faller man ofta på målsnöret vilket vi tyvärr fått erfara. Jag vill dock vara väldigt tydlig med att jag hyser stor respekt för Allegri både som person och för vad han faktiskt tillfört klubben - det är bara så synd att det behövde sluta såhär.
2. Champions League. Vi är tillbaka i Europas finrum vilket som tidigare nämnt kommer att öka vår redan befintliga attraktionskraft. Förutom att representera Juventus så dras man nu förhoppningsvis även till den nya slags fotbollen vi vill spela - hur den exakt kommer se ut återstår att se. CL innebär även ekonomiska muskler, och med rätt investeringar tillsammans de förändringar som kommer ske inom klubben i sin helhet så får vi hoppas att resultaten skjuter i höjden under nästkommande säsonger. Vi får se vad detta mynnar ut i - Forza (Sami Ferchichi)
MILAN— Kampen om scudetton dog redan halvvägs in i säsongen när Juventus började tappa mark, så den striden har varit den tråkigaste sedan just Juventus prenumererade på skölden. Med det sagt går det inte att vara oimponerad av Inters säsong. De stämmer i bäcken ordentligt och förutsatt att ingen kursändring sker i och med ägarkalabaliken så är Inter jättestor favorit inför nästa säsong också. Där bakom lyfter man väl enklast och mest gärna fram Bologna och Atalanta som gör otroliga säsonger. Personligen satt jag bara och väntade på att såsen skulle skära sig i ragu-staden, men Thiago Motta och hans mannar visade på en otrolig jämnhet och stark skalle och är rent moraliskt min trea i årets Serie A. Bakfyllan efter CL-firandet orsakade ett tapp på ett par placeringar, men vad gör väl det. Atalanta å sin sida befäster sin position som ett allvarligt topplag.
Jag spådde i detta forum inför säsongen att Charles De Ketelaere skulle flyga under Gasperini, och det har han verkligen gjort. Titeln i Europa League var ett fint kvitto för tränaren och männen där bakom, främst ägare Antonio Percassi och såväl dåvarande sportchef Giovanni Sartori (sedan 2022 i Bologna) och nuvarande dito Tony D’Amico.
Ytterligare starka säsonger står i mina ögon främst Torino, Genoa och Hellas Verona för. Vad Marco Baroni gjort med de sistnämnda är väldigt imponerande. Kolla den startelvan och hör av er när ni känt igen ett namn.
Besvikelserna den här säsongen är givetvis regerande mästarna Napoli som går bort sig totalt, Udinese som kämpar om att stanna i Serie A ändå in på målsnöret och faktiskt Sassuolo som med en ändå rätt bra trupp åker ur efter ett decennium i högstaligan.
Som avslutning kan vi väl ändå konstatera att hälsan på Serie A rent konkurrensmässigt står sig stark jämfört med de andra stora ligorna. Vi har numera fem CL-platser tack vare högst poäng i UEFA:s ranking. Vi har möjligtvis två Europa-titlar. Och det är inte alls omöjligt att alla tre europeiska cupvinnare tränas av italienska tränare. Calcio is back. (Tommi Uksila)
NAPOLI— Att många lag har gjort bra ifrån sig. I Europa har Italien för andra året i rad lag i finaler och långt fram i cuperna, det imponerar och säger något. Serie A ser ut att studsa tillbaka. I ligan har Inter sett riktigt bra ut men saknat en utmanare from halva säsongen. (Fredrik Kreuger)
PARMA— Serie B brukar ofta präglas av imponerande tränargärningar och årets upplaga är inte något undantag. Förhandsfavoriten Venezia missade överraskande nog direktuppflyttning men det går att hävda att det snarare beror på Fabio Pecchia och Cesc Fabregas imponerande bravader på tränarbänken snarare än på Paolo Vanolis misslyckande. Fabregas lyckades med Como vad Maresca tidigare misslyckades med i Parma. Det vill säga att spela en bollinnehavspräglad fotboll med en offensiv touch men som är modifierad för att passa i Serie B. Sedan hade vi det klassiska utfallet som man är van att se i Serie B där klubbar går från toppen till botten under loppet av ett år. Bari var årets exempel som var en toppklubb ifjol men som i år var indragna i nedflyttningsstriden. Och det var extra vackert att det var gamle mittbacken Valerio Di Cesare som klev av som den store hjälten som räddade kvar klubben i Serie B. Di Cesare blev inspirerad av Alessandro Lucarelli och valde att lämna mitt Parma för att återvända till Bari och hjälpa dem i Serie D och har varit en nyckelspelare i klubbens resa upp genom seriesystemet och i Serie B. (Martin Eliasson)
ROMA— Sett med neutrala ögon har det varit en extremt lyckad (sportslig) säsong för hela Serie A.
Såklart lyckat genom de fem platser som nu finns till Champions League, men också faktumet att de italienska lagen fortsatt gått långt i Europa, vilket verkligen tystat skeptikerna till den italienska fotbollen.
Det visar svart på vitt vilken underskattad kvalitet ligan har trots betydligt mindre resurser än de europeiska konkurrenterna.
Sedan även hälsosamt med Bologna som den stora uppstickaren.
Det enda negativa är saknaden av de syditalienska lagen.
Tyvärr är det på tok för många lag från Nord, och med Venezia eller Cremonese upp från Serie B blir det värre till nästa säsong då Salernitana nu åkte ur.
I samma vågskål finns även Sassuolos degradering, vilket jag gissar att exakt alla som följer vår liga jublar åt.
Ifall ligan kan utvecklas även geografiskt inom ett par år, tror jag Serie A är påväg tillbaka mot en storhetstid igen. (Melker Gadd)
UDINESE— Det har ju inte varit den mest nervkittlande toppstriden då Inter sprang iväg tidigt. Så på den fronten är det ju bara att lyfta på kepsen och hylla Milanos blåsvarta lag. Samtidigt har det varit intressant att följa de andra två randiga nordlagen, Milan och Juventus. För även om de har hängt med i kampen om Europa har båda lagens säsonger kantats av pessimistiska analyser.
Atalantas framfart i Europa har också varit spännande att följa. Laget har stått för en fin vår då man med framgång slagits på två fronter.
Sedan har ju såklart bottenstriden varit otroligt intensiv. Men den har jag redan försökt sätta fingret på i de första delarna av säsongssammanfattningen(Jesper Klingnell)
***
