Löner, spelarköp och valuta för pengarna
I denna krönika jämförs Serie A-klubbarnas löner, spelarköp och sportsliga prestationer säsongen 2012/2013.
Så här i början av juli med relativt lugn på transfermarknaden och inga matchrapporter att skriva fick er krönikör abstinens och valde att titta lite närmare på löne- och transferskostnadsstatistiken i Serie A förra säsongen för att reda ut i vilken utsträckning som pengar köper framgång och vilka klubbar som mest effektivt använder sina resurser för att nå resultat. (Varning till känsliga läsare: Överhängade risk för statistiknörderi). Värt att notera så här inledningsvis är att jag helt bortsett från intäktsidan och bara använder spelarlöner och transfernetton som en approximering av klubbars relativa kostnadsstrukturer. Frågeställningen är alltså mer ”vad får jag för pengarna?” än ”hur mycket pengar har jag råd att bränna?”
Löner
Lönerna i Serie A uppgick säsongen 2012/13 till totalt 863 miljoner euro, 11 miljoner mindre än året innan.
Lönebudgetar för klubbarna i Serie A 2012/2013
Inte oväntat låg de tre randiga storklubbarna i norr i topp i denna statistik. Noterbart är att Milan, Juventus, Inter och Roma stod för hälften av alla löner i ligan, medan de fyra klubbarna med de lägsta utgifterna stod för bara 7%.
Förändring i lönebudget från säsongen 2011/12
Jämför man löneutvecklingen i respektive klubb mellan säsongerna 2011/2012 och 2012/2013, står det klart att Rom-klubbarna och Napoli satsar på att växla upp och minska lönegapet till Milan, Juventus och Inter. Gapet krymper snabbare då både Inter och Milan i rask takt minskar sina kostnader. Genoa och Palermo sänkte också sina kostnader anmärkningsvärt mycket, i båda fallen med sportsliga konsekvenser och i Palermos fall med nedflyttning till Serie B som resultat.
Ligaposition och löner 2012/2013: X-axeln = ligaposition, Y-axeln = löner
Ovan diagram visar också klubbarnas lönebudgetar, men sorterade efter ligaposition (Juventus först, Pescara sist) vilket ger möjligheten att notera följande;
Höga löner köper framgång till viss utsträckning: De ”bästa” 7 klubbarna hade i genomsnitt lönebudgetar på 72 miljoner euro och snittet hade varit ännu högre om Inter inte underpresterat under säsongen. Motsvarande siffra för övriga lag var 27 miljoner, eller 21 miljoner om man bortser från Inter. Det är alltså cirka 3 gånger dyrare att vara med att slåss om Europa-spel än att inte göra det.
David slår ibland Goliath: Napoli, Fiorentina och Udinese slog Roma, Lazio och Inter sportligt trots väsentlig lägre budgetar, imponerande.
Löner för lagen på undre halvan av tabellen
På undre halvan av tabellen spelar budget nästan ingen roll: Tittar man på lönerna för lagen bara på den undre halvan av tabellen slås man av att det i stort sett inte finns något samband alls mellan lönebudget och sportslig framgång. Cagliari och Chievo på 11:e respektive 12:e plats i ligan hade bara högre löner än Pescara som kom sist. Sampdoria och Genoa, med modesta tabellpositioner hade högre löner än Udinese och Catania som gjorde mycket bättre ifrån sig.
Spelarköp och försäljningar
2012/13 spenderade klubbarna i Serie A totalt 20 miljoner euro netto på spelarköp, eller 1 miljon per klubb vilket kan tyckas är anmärkningsvärt lite. Sett ur en annan vinkel var Serie A en i genomsnitt säljande liga om man räknar bort Juventus.
Transfernetton för klubbarna i Serie A, säsongen 2012/2013, miljoner euro
Juventus ”vann” som sagt transferligan med en nettoinvestering under säsongen på 40 miljoner euro. Största säljande klubbar var Milan (med Thiago Silva och Zlatan) och Genoa (med bl.a. Destro och Palacio). Hela 80 miljoner euro skilde mellan Juventus och Milans transfermarknader.
Löner och Transfernetto
Slår man ihop respektive klubbs lönebudget med dess transfernetton får man en uppskattning av hur mycket klubben satsar på sina trupper.
Lönebudget + Transferbudget för klubbarna i Serie A, miljoner Euro
Där Milan ligger i topp rörande enbart lönerna, ligger Juventus i topp om man även tar hänsyn till spelarköp. Noterbart i denna statistik är att både Udinese och Genoa mer än täckte upp hela sina lönebudgetar med spelarförsäljningar, a.k.a. man satsade inga pengar alls på trupperna.
Vilka klubbar får ut mest för sina pengar?
Jag satt och spånade på hur man skulle kunna jämföra sportsliga resultat med hänsyn taget till lönebudget och transfernetto. Lönebudgeten i förhållande till ligaposition var första tanken, men den blir orättvis då den procentuella skillnaden mellan ligaposition 1 och 2 är större än mellan 2 och 3 och så vidare. Istället valde jag att jämföra inspelade poäng i ligan med de totala kostnaderna för lönebudget och spelarköp. Även detta angreppssätt har svagheter, inte minst då de 20 första poängen är nästan gratis. Det finns säkert bättre sett att göra det på, men uträkningen nedan svarar åtminstone på frågan hur mycket varje poäng kostar respektive klubb i löner och spelarköp.
Löner + Transfernetton per inspelad poäng i ligan, miljoner euro
Enligt detta mått får Genoa och Udinese ut mest valuta för sina pengar och Inter, Roma och Juventus minst. Tar man hänsyn till Udineses lägre löner och väsentligt högre ligaposition samt att Genoa hade både relativt höga löner, dåligt sportsligt resultat och ett för klubben ovanligt högt bidrag från spelarförsäljningar (jämfört med tidigare år), är Udineses prestation kanske den mest imponerande. Utan att lägga en Euro netto på spelarköp och spelarlöner spelade sig klubben till en femteplats i ligan!
På den andra sidan av skalan betalade Juventus 1,8 miljoner euro per poäng för att säkra ligasegern eller totalt 155 miljoner euro (3 gånger mer än genomsnittet i ligan). Detta var en bättre investering än Roma och Inter gjorde, som båda betalade mer per poäng och som båda trots stora resurser missade Europa-spel. Man kan också tycka att Torino och Sampdoria, med nästan lika stora tillgängliga medel som Fiorentina, borde gjort bättre ifrån sig.
Det finns ett tydligt samband mellan ligaposition och kostnader. Det är dyrt att ligga i toppen. Därför är prestationerna av Udinese, Napoli och Fiorentina imponerande, alla med låga kostnader per inspelad poäng OCH goda sportsliga resultat.
Slutord
Två saker går att köpa med höga löner och stora spelarköp i Serie A; ligasegern och en plats på övre halvan av tabellen. Man kan nära nog säkra ligatiteln genom att relativt sina konkurrenter spendera väsentligt mer på löner och spelarköp. (Innan Juventini får frispel, så stämde detta även när Milan och Inter vann ligan). Detta är knappast förvånande. Klubbar kan också i stort sett garantera sig en placering på övre halvan av tabellen om de är villig att spendera mer än dubbelt så mycket som lagen på undre halvan. Detta låter dyrt för det man får och dessutom tar det stopp just där. Det finns ingen ”hög men inte högst”-budget som garanterar Champions League-spel eller ens Europacup-spel.
Ligan har 7 lag (Juventus, Napoli, Milan, Inter, Roma, Lazio och Fiorentina) som med hävd av ekonomisk styrka ligger (och nästan alltid gör så) på övre halvan av tabellen och slåss om spel i Europa. Den inbördes rangordningen dem emellan har i år, bortsett ligasegraren, nästan ingenting att göra med budget. Lägg därtill att löneskillnaderna i toppen minskar i och med ökade lönebudgetar i Rom-klubbarna, Napoli och Fiorentina, samtidigt som Milano-klubbarna stramar åt. Dessutom har mindre och välskötta klubbar som Udinese och Catania visat att man kan slå sig in i toppen och i Udineses fall prenumererar på en sådan plats. I kort, man kan köpa sig en plats vid bordet när det görs upp om Europa-spel, men det finns ingen garanti för framgång. Dessutom kan man spela sig till en plats vid samma bord utan pengar, och tur är väl det.
I den undre halvan av tabellen finns inget samband alls mellan budget och sportlig framgång. Mer både ris och ros borde således ges till sportchefer och tränare i dessa klubbar. Det finns inga ursäkter för att i första hand inte lyckas säkra ett Serie A-kontrakt och i andra hand inte uppnå en plats runt mittsträcket.
Serie A är en tvådelad liga där den övre och undre halvan är skiktade med ett budgetfilter som lyckligtvis är så poröst att välskötta klubbar har alla möjligheter att ta sig igenom till den övre halvan.
