"Lugnet finns inte här som i Sverige"
Johan Stistrup fick en kortare pratstund med Lazio-målvakten och Kalmar-bekantingen Etrit Berisha.
Efter att just sett matchen mellan Hellas Verona och Lazio tänkte jag passa på att försöka rycka tag i Etrit Berisha för en lite snabb pratstund i Mixed zone.
Det där med att få spelare att snacka utan godkännande från presschefen är inte det lättaste. Många klubbar är stenhårda, främst då storstadsklubbarna. När jag ryckte Quaison i September existerade inte några restriktioner, han tittade bara förvånat på mig när jag frågade om han var hårt hållen från pressen.
Lite skillnad är det i Lazio. Il Celeste är ett större lag - hårdare kontroll över hur spelarna rör sig. Etrit var också mycket tveksam när jag började fråga honom på italienska om jag fick ställa några frågor men när jag sa att jag var från Sverige. Han sken upp direkt medd ett stort smile och kunde inte annat än stanna kvar, om än med en flackande blick mot hans överbeskyddare.
Här är vad jag hann få ut från Albaniens landslagsmålvakt:
Lite nyfiken om hur det går för dig här nere i Italien. Det är trots allt lite skillnad på Kalmar och Rom?
Haha, jo verkligen. Det är verkligen en helt annan sak. Du vet, samhället. Livet runt om kring. Du har inte lugnet som i Sverige.
Saknar du Sverige?
- Jo, lite grann. Det var svårt i början att acklimatisera sig. Nu är det bättre
Inget är uttalat men jag fick självklart förtroendet när Marchetti var skadad i början av säsongen. Fick också spela många matcher förra säsongen (då under Rejas ledning red. anm.)
Men det går riktigt bra för er (Lazio) nu. Svårt att ändra på ett vinnande lag...
- Jo. Det är bara för mig att jobba hårt på träningarna för att visa att jag kan så kommer jag få chansen igen.
Det har annars ryktats om att Marchetti är på väg till Kina?
- Jaså? Har inte hört någonting om det.
Annars i landslaget. Det går bra för er (Albanien)?
- Jo, men den senaste matchen gick inget vidare.
Ja, hur kändes det? Du spelar för Albanien men är född i Kosovo, som tillhört Serbien?
- Det var jobbigt. Jag försökte komma till matchen som det var vilken som helst men det var svårt. Jag var, i stort sett, född under kriget. Det har präglat mitt liv. Det gick också bra till en början, trots att det var ganska hotfull stämning. Men innan första halvlek tog slut, då flaggan kom in, då blev det bara för mycket. När sen serbiska fansen började jaga oss var det bara att ta skydd. Var helt omöjligt att gå ut sen och spela andra halvlek.
Nu får vi bara hoppas överklagan går igenom. Tycker inte vi ska förlora matchen på grund att de inte kunde ordna säkerheten.
Tack för pratstunden. Lycka till i fortsättningen!
- Tackar!
När vi hade kommit till Serbien-Albanienfrågan hade han redan glömt bort att hålla koll. En liten, men dock bestämd, klapp på ryggen gjorde att vi var tvungna att avsluta.
Synd. Fick känslan av att Berisha gärna kunde fortsätta berätta om Serbien-Albanien, Rom - Kalmar eller, för den delen, bara för att prata lite svenska.