"Minst en klass bättre – på nästan allt"
Sevilla åkte till Rom och visade varför laget har vunnit Europa League tre av de senaste fem åren. Med 1000 supportrar i ryggen blev det en ny vinst borta mot Lazio. Ett Lazio som inte alls kan vara nöjda – förutom med fansen. De var återigen, som vanligt, något alldeles alldeles extra. Precis som hela inramningen.
ROM (SVENSKAFANS.COM)
Känslan innan avspark på Olympiastadion i Rom var inte alls lika kokande och kittlande som i tisdags inför Roma och Porto i Champions League.
Så hur skulle det här bli? Det var ju halvfullt på läktaren? Men när matchen drog igång insåg jag att det såklart inte fanns någon anledning att oroa sig – åtminstone inte över inramning.
Lazio mot Sevilla skulle bli en godbit – på sitt sätt.
Det är verkligen något speciellt med Lazios fans. Curva Nord var visserligen hyfsat välfylld. Men det trycket som skapas är över förväntningarna – varje gång.
Men något som inte levde upp till förväntningarna var Lazios spel.
Men enkelt förklarat är det istället Sevillas insats som ska hyllas.
Det går att sammanfatta gästernas fotbollskickande med några få ord. "Som på ett snöre" räcker långt.
Det var så bollen tog sig fram. Det var stundtals uppvisning. Slutresultatet kunde ha varit större.
I matchminut 22 gav Pablo Sarabia lagkamraten Wissam Ben Yedder öppet mål. Lazio var upprullat. Det var vackert. Det var 1–0. Det var bara att njuta.
Njöt, eller snarare firade, gjorde Sevillas supportrar. Närmare 1000 fans hade sin egen lilla tårtbit den här kvällen. Och de gjorde vad de kunde – och de gjorde det förbannat bra.
Det var full fart från start – precis som från de elva som gjorde jobbet på gräset.
De höll inte igen på målfirandet heller – och hur gästernas supportrar kunde resa sig igen är fortfarande en gåta.
Men den stora frågan den här kvällen var ändå om Lazio skulle resa sig på planen.
Hemmalaget hade svårt att komma till stora lägen. Och det var mot ett Sevilla som fått matchen precis dit de ville.
Bortalaget kunde minimera riskerna – och sedan blixtsnabbt hugga när det gavs läge. Och då gick bollen, som ni redan vet, som på ett snöre.
Det var ett Lazio som jobbade hårt. Men skickligheten hos motståndarna var helt enkelt för stor. Sevilla var ett snäpp bättre – på nästan allt.
Det var på läktaren Lazio fick dominera den här kvällen. Men med det sagt var Sevillafansen insats inte att förringa.
Och tillsammans fick de en halvfull Olympiastadion att koka.
Det var bara att blunda, ta in stämningen, och återigen inse, att vad vore fotbollen utan fans?
Sedan öppnade jag ögonen. Såg Lazio göra en bra sista forcering för en kvittering. Jag såg Sevilla bränna ännu ett jätteläge.
Jag önskar jag kunde säga att returen ser lika vidöppen ut.