Om Bäckström varit en italiensk fotbollsspelare
Det är skillnad på folk och folk.
Förra veckan frågade en kollega på jobbet om jag tittade på OS. Jag svarade att jag bojkottar det (egentligen är jag bara ointresserad). ”Men”, tillade jag, ”det skulle vara kul om en svensk åkte fast för doping. Har det hänt någon gång?”
”Nej, det tror jag inte”, sa kollegan. Men så kom jag på Ludmila. Hon var ju svenska, i alla fall när hon vann guldmedaljerna. Sen upphörde hon kanske att vara äkta svensk (i vissas ögon) när det kom fram att hon dopat sig. Ett par dagar senare kom lustigt nog beskedet att Nicklas Bäckström åkt fast för doping.
Om Bäckström varit en italiensk fotbollsspelare, istället för en svensk hockeyspelare – hade reaktionerna och straffet blivit annorlunda då?
I NHL kommer Bäckström inte alls att straffas, skriver tidningarna idag. Förmodligen straffas han inte heller av det svenska hockeyförbundet. De har tvärtom tagit sin spelare i försvar från första stund. Han är ett oskyldigt offer, utsatt för ett ”justitiemord”.
Däremot kommer det möjligtvis ett straff från Internationella olympiska kommittén, med eventuell avstängning från ett framtida OS.
I omvärlden finns nog många som tycker att det var på tiden att det svenska högmodet fick sig en törn. Vi har ju länge levt med självbilden att svenskar fuskar inte, vi är renare och bättre än alla andra nationer. Och italienarna är värst.
FALLET FLACHI
Personligen minns jag när Brescia-stjärnan Francesco Flachi fastnade i en dopingkontroll för drygt fyra år sen. Flachi hade då precis värvats till Brescia, sommaren 2009. Det här var hans stora comeback efter att ha varit avstängd från fotbollen i två års tid, på grund av att ha testat positivt för kokain 2007.
Den 19 december 2009 avgjorde han Serie B-mötet med Modena i årets sista omgång – det var matchens enda mål och det var en cykelspark (typiskt Flachi).
Men det var en saga för bra för att vara sann, och sedermera offentliggjordes alltså återigen ett positivt kokainprov, som tagits direkt efter slutsignalen.
Brescia avancerade visserligen till Serie A, delvis tack vare Flachis mål och de tre poäng det gav, men för Flachi själv innebar straffet slutet på karriären. I praktiken blev det livstids avstängning. (För att vara ett idel fuskande folk kan italienarna verkligen bestraffa sina skyldiga.) Vi tror knappast att något liknande kommer att drabba Bäckström.
FALLET MUTU
Inte heller lär Bäckström få genomleva det öde en annan Serie A-stjärna mötte: Adrian Mutu blev först avstängd (samt bötfälld) i sju månader av engelska FA, för att ha testat positivt för kokain. Därefter också sparkad av sin klubb Chelsea, och dömd av domstol att betala närmare 170 miljoner kr till klubben. Avslutningsvis dömd till ytterligare ett års avstängning i Italien (efter att ha testat positivt för ett bantningsmedel efter en cupmatch).
Dessutom har Mutu exkluderats från alla FIFA-spel de senaste 10 åren, på grund av kokainfadäsen i Chelsea. Han är fortfarande avstängd från FIFPro, den internationella fackliga organisationen som representerar professionella fotbollsspelare.
Ändå är väl effekterna av kokain och Bäckströms pseudoefedrin-medicin likartade. Pseudoefedrin har även jämförts med amfetamin vad gäller effekt. Bäckströms tabletter är – förutom att vara luftrörsvidgande – uppiggande, de ger ökad vakenhet och skärper sinnena. Flachi och Mutu tog alltså kokain vid något tillfälle, men vad jag vet är kokainets positiva effekter på ens fotbollsspelande inte särskilt stora. I bästa fall är det väl just någon slags uppiggande effekt, precis som Bäckströms tabletter.
Efterspelen dock helt olika i dessa fall. Dels vad gäller straffen, som nyss nämnts. Men också hur media omtalar händelserna. I svensk press är det egentligen bara den notoriskt kritiske Johan Croneman på Dagens Nyheter som i och med Bäckström-fallet ifrågasatt den cementerade bilden av svenska idrottsmän som ärligare och sportsligare än övriga.
Förresten: Vad är Bäckström allergisk mot? Det verkar vara en fråga som alla glömt bort att ställa sig. Först idag, tre dagar efter händelsen, skrivs det i DN en parentes om att det handlar om pollen. Är det så mycket pollen i luften i februari, i Ryssland?
Hur som helst, det är väl ändå något bra med att en svensk åker dit, det kanske förändrar hur vi ser på oss själva. Svenskar är nog inte så mycket renare och bättre än andra nationaliteter. Så förhoppningsvis slipper vi i framtiden få höra många av de nedvärderande, fördomsfulla kommentarerna om italienska idrottsmän.
