Säsongssammanfattning: Livorno
Vi blickar tillbaka på årets säsong tillsammans med redaktionerna. Serhat Daran på Livorno-redaktionen berättar om varför hans lag inte mäktade med att hålla sig kvar.
- Hur kommer säsongen 2013-14 gå till historien för ditt lags del?
Om vi fokuserar på det positiva var det den Livornofödde mittbacken Federico Ceccherinis stora genombrott. Detsamma gäller U21 keepern Francesco Bardi. Att se honom spela tillsammans med Bardi har varit en av få ljuspunkter denna säsong. Särskilt med tanke på hur de en gång i tiden suttit tillsammans på curva nord och spelat ett antal år tillsammans i Livornos ungdomsverksamhet.
- Hur gick säsongen sett till förväntningarna som fanns inför densamma?
Förväntningarna från alla håll och kanter var ju att Livorno skulle åka ur. Vilket förstärktes av den uteblivna satsningen från ägaren Aldo Spinelli. Trots allt detta gjorde laget en godkänd höstsäsong, men kvaliteten saknades och i längden höll det inte.
- Vem var bäste spelare i ert lag denna säsong?
Utan tvekan har Paulinho varit vår bästa spelare. Han har från sin anfallsposition gjort 15 mål på 35 matcher och visat vilken klass han besitter. Har fortsatt utvecklas från den fina säsongen i Serie B där hans målnick i sista playoff matchen mot Empoli tog oss till Serie A. Har haft en hel del intressenter både från Italien och England men visade hjärta och valde att stanna kvar hela säsongen för att försöka rädda kvar klubben. Har visat karaktär och ledaregenskaper både på och utanför plan, och har helt rätt fått bära kaptensbindeln i Andrea Lucis frånvaro. Kommer lämna ett stort hål efter sig.
- Vilken spelare var den största besvikelsen?
Under den första halvan av säsongen var det flera spelare som inte riktigt levde upp till förväntningarna. Men Andrea Coda var nog den spelare som fick ut minst av sitt spel. Speciellt med tanke på att Coda är en spelare med Serie A erfarenhet och som togs in för att bidra till ett stabilt försvarsspel. Borde fått nöta bänk mer. Under andra halvan av säsongen var Interlånet Ishak Belfodil den klart största besvikelsen. Lånades in för att göra mål men mäktade inte med ett enda. Var egentligen aldrig ens nära. Kom dessutom till Livorno otränad, vilket höll honom från spel i över en månad. Överarbetade i princip alla situationer och dribblade i lägen där han borde släppt bollen vidare. Trots sin längd (192 cm) var han aldrig något hot i motståndarens straffområde. Var helt klart för ung och oerfaren för uppgiften.
- Vilket omdöme vill du ge era tränare?
Davide Nicola hade en extremt svår uppgift. Han förväntades koka soppa på en spik och gjorde stundtals väldigt bra ifrån sig. Var trots den negativa trenden som senare tog vid noga med att aldrig skylla ifrån sig även när lägen fanns. Fick under våren sparken till förmån för den gamle Livornospelaren Domenico ”Mimmo” Di Carlo. Resultaten förändrades inte nämnvärt, även om laget började plocka lite poäng till en början, och Di Carlo fick avgå. Nicola gjorde en ritorno men resultaten uteblev. Båda tränarna misslyckades med att styra upp lagets försvarsspel, men gjorde i övrigt så gott dem kunde under förutsättningarna som rådde.
- Vilken match var mest minnesvärd denna säsong?
Spelmässigt var bortamatchen mot Sassuolo den jag minns bäst. Vi vann tillslut med 4-1, men siffrorna kunde ha varit större.
- Vilket mål var det snyggaste ni gjorde denna säsong?
Mittbacken Emersons solorusch från egen planhalva hemma mot Torino, där han gjorde en överstegsfint innan han avlossade en kanon några meter från mittcirkeln. Bollen flög rakt upp i nättaket.
- Om du fick en önskan som gick i uppfyllelse inför nästa säsong, vad skulle det vara?
Den mest realistiska önskan jag har är att få behålla vår tränare Davide Nicola och låta han fortsätta med sitt lagbygge. Men det vore också grymt att få se Cristiano Lucarelli arbeta inom lagets ungdomsverksamhet.
