Serie A 21/22: ”Sänkta ambitioner sätter prägel”
Nära, nära men ändå så långt ifrån... Mäts Inters säsong av andraplatsen och tidig sorti i CL eller cupguldet?
Carl Mårtensson och Magnus Wecksell på Interredaktionen säger sin mening om det.
Säsongen slut slut. Hur skulle du vilja betygsätta 2021/22 för ditt lag och varför?
— Jag skulle sätta betyget 7.0. Man tar två inhemska titlar och utmanar om ligan hela vägen till sista omgången. Man tar sig vidare från gruppen i Champions League och gör därmed även framsteg i Europa. Laget förlorde mot Real Madrid och Liverpool, de två lagen som möts i finalen. (MW)
Skulle du kunna peka ut minst tre olika faktorer som gjorde att säsongen blev som den blev?
— Nummer ett är att ägarna sänker ambitionerna efter att man vinner ligan. Man tappar Conte, Lukaku, Hakimi och flera bärande namn bakom kulisserna. Nummer två är det faktum att man har Marotta som löser en bra tränare och fullgoda ersättare trots att han inte har särskilt mycket pengar att röra sig med. Den tredje faktorn är spelartruppen som gjort en riktigt bra insats där spelare som Perisic, Skriniar och Brozovic visar att man håller hög klass. (MW)
Ditt starkaste minne under säsongen av ditt lag?
— Jag väljer att lyfta fram Perisic båda mål mot Juventus i Coppa Italia finalen. Att få slå Juventus i finalen var fantastiskt och är ett plåster på scudetto-såret. (MW)
Spelarmässigt, vilka har utmärkt sig - både positivt och negativt?
— Jag tycker Brozovic, Barella, Skriniar, Martinez, Bastoni och Perisic har alla stått för fina säsonger. Den som har varit jämnast och bäst under säsongen är ändå Skriniar. De Vrij och Correa hade jag högre förväntningar på, speciellt De Vrij.
Säsongen för ligan som helhet. Hur tycker du den varit?
— För varje år som går springer topplagen i de andra ligorna ifrån de italienska lagen. Inter ska ha cred för två bra matcher mot Liverpool men individuell kvalitet i de avgörande momenten kostar vilket syntes. Jag tror inte vi kommer se ett italienskt lag vinner Champions League närmsta 10 åren.
Men, jag ska ej vara hård mot ligan. Det finns en historia och passion som inte finns någon annanstans. Fiorentinafansens burop mot Vlahovic, Milanolagens mosaiktifon, Mourinho lever vidare och Gasperini mer gråhårig än någonsin och Salernitanas profilvärvningar höll laget kvar. Bara för att Serie A tappar mot ett par lag i Europa som pumpar in pengar betyder det inte att kärleken till ligan har minskat, snarare tvärtom. En känsla jag tror har stärkts hos många denna säsong.
Vilka lag har varit den bästa och sämsta överraskningen?
— Antar de flesta kollar på den övre halvan av tabellen där svaren känns rätt så självklara så då tar vi en titt på den nedre halvan. Spezia hade stort avstånd ner hela tiden, vilket säkert gjorde att luften gick ur lite mot slutet med 3p sista 7 matcherna. Jag var säker på de skulle åka ur inför säsongen men de var aldrig ens nära och lyckades vinna matcher mot Milan och Napoli. Cred till Spezia och deras tränare Thiago Motta som borde vara redo för större klubbar. Däremot är det ett sånt stort underbetyg till Cagliari att åka ut med deras lag som borde ligga närmre 45-50 poäng än 30. Walter Mazzarri ska ha cred för vilken klappusel tränare han är, jag lyfter på hatten. Det roliga var att han fick sparken med tre omgångar kvar och de tar in en random juniortränare som lyckades vara ännu sämre. Cagliari har lyckats med 21 tränarbyten sen 2010 och mer lär det bli.
