Skorna gör mannen
Vart har den klassiska Diadora-dojan tagit vägen?
Jag kunde inte hitta mina skor. Inte ett endaste par. Febrilt letade jag i garderober, tvättstugan, källaren, garaget. Jag hade - med Ulf Lundells ord - "en träff med hela livet, en träff som betyder allt", men utan skor kom jag inte ens utanför dörren. Hur historien slutade är oklart, för jag vaknade - lättad över att det bara var en dröm.
Jag läste en gång att den unge Zlatan samlade på sneakers. Han hade då, för 15 år sen, 300 par skor i garderoben. Hade han också haft mardrömmar om att vara skolös och desperat, och därför samlat på sig ett lager? Eller var det bara den nyrikes last, att vilja visa upp sina pengar? Kanske snarare vanlig fåfänga. "Kläderna gör mannen" lyder ju ett gammalt ordspråk, med ursprung i antiken. "Vestis virum facit" på latin. Människor dömer dig utifrån vad du har på dig. Eller vad du kör för bil.
Fotbollsspelare visar gärna upp sina lyxåk när de glider in på träningsanläggningen. Ute på planen är det svårare att vara modelejon. Om kläderna gör mannen och alla spelare (i samma lag) bär likadana tröjor och byxor återstår bara skorna för att kunna sticka ut från mängden.
Under medeltiden valde den mest trendmedvetna överklassen så kallade snabelskor, en modell med långt utdragna snabelliknande tåspetsar. Det var visserligen en pina att gå runt i dem, men syftet var att visa att man var så rik att man inte behövde jobba, för med så smala och opraktiska skor kunde man inte utföra något slags kroppsarbete. "Diggi-loo diggi-ley, alla tittar på mig, där jag går i mina gyllene skor", kunde de kanske höras sjunga.
Den moderna fotbollen har existerat sen mitten av 1800-talet, och i över 100 år var alla fotbollskor svarta, eller möjligen mörkbruna. Den som till slut bröt mönstret var engelsmannen Alan Ball, då han en dag i augusti 1970 sprang ut på Stamford Bridge med ett par vitmålade Adidas-skor på sina fötter.
Det dröjde dock ända in på 1990-talet innan färgglada fotbollsskor slog igenom. Idag är spelare med svarta skor ett undantag, en minoritet bland alla skrikiga neonfärgade dojor.
Störst av alla märken är amerikanska Nike. Hur det uttalas har förresten kallats för "one of life's big unanswered questions". 2014 svarade företagets VD Phillip Knight: På engelska uttalas det "Ni-key"; rimmar alltså på "spiky". Drygt hälften av alla fotbollsspelare bär Nike-skor. För den specialintresserade rekommenderas sajten Football Boots DataBase, som redovisar detaljerad statistik över alla (ca 3 000) spelares skoval i de fem största europeiska ligorna. Där framgår att knappt 40 % väljer Adidas och omkring 10 % Puma. Övriga märken utgör tillsammans enstaka procenten.
Den klassiska italienska Diadora-skon är nuförtiden närmast osynlig, oanvänd. Diadoras storhetstid var från slutet av 1980-talet - då van Basten var det stora affischnamnet - fram till början av 2000-talet, när Baggio, Totti och Cassano svävade fram i dessa gyllene skor.
