Genoa - Napoli 2-4: Målrikt brödramöte
Genoa- och Napolisupportrarna firar i år 30 år som vänner. På Marassi stod de bredvid varandra och fick se Napoli komma tillbaks från underläge två gånger för att slutligen vinna med fyra mål mot två.
Innan matchen hade det talats mycket om vem av Insigne eller Pandev som skulle få chansen från start. Makedoniern drog det längsta strået och bildade anfallstrio tillsammans med Cavani och Hamsik. På mitten vilades Inler som även rikerade avstängning vid ett gult kort. Schweizisk duo ändå i form av Behrami och Dzemaili. På högerkanten Maggio och till vänster så fortsätter Dossena som stand in för skadade Zuniga. Backlinjen utan överraskningar med Campagnaro, Cannavaro och Gamberini.
Napoli inledd extremt trevande. Ingen fart och ingen rörlighet. Genoa var inte mycket bättre, men försökte hitta Immobile som matchen igenom gör ett hästjobb och ständigt hotar de tre Napoliförsvararna. Det är också Genoa som tar ledningen efter att bollen studsat hemmalagets väg vid ett långskott. Bollen tar på täckande Cannavaro och dimper ner framför en helt ren Immobile som trycker dit 1-0.
Napolis reaktion är tafatt, ja direkt frånvarande. Istället är det Genoa som hela den första halvleken går för ett andra mål. Närmare än Bertolaccis (via De Sanctis) ribbträff kommer de rödblåa inte. Napoli är helt under isen och passningsspelet är fullkomligt frånvarande. Under tiden har Pandev utgått till förmån för Insigne. Delvis skadad, mens amtidigt väldigt långt från den fina from som han visade upp i inledningen av säsongen.
Napoli gör inga förändringar i halvtid och inledningen av den andra är inte speciellt förtroende ingivande. Det saknas kreativitet. Inler är visserligen lika mycket bulldozer som regista men i jämförelse med sina landsmän så är det tydligt att Inler är den viktigaste spelaren på mittfältet.
Napoli flyttar fram sina positioner aningen men det känns hopplöst när både Cavani och Insigne är nära en kvittering. Istället blir det inbytte Mesto som sätter kvitteringen mot sitt forna lag, efter delikat förarbete av Insigne. Dock så hinner inte ens glädjen lägga sig bland de ljusblåa supportrarna i runt om på Marassi innan Genoa åter är i ledningen. Uruselt försvarsspel tillåter Antonelli att slå in bollen "snett inåt bakåt" där Bertolacci, omringad av fyra (!) Napoliförsvarare plus De Sanctis är först på bollen. Enkelt och känslan är att det är över för Napoli för denna kväll.
Även nu kommer inte riktigt den där forceringen som man väntar sig från Napoli. Istället kunde Genoa med lite kyla ha avgjort matchen. Dock så saknas kvaliteten i de avgörande lägena för Genoa. När Hamsik mellan benen på Granqvist frispelar Cavani som rundar Frey är Napoli ikapp. Varken rättvist eller orättvist. För tredje gången så hade jag förväntat mig att Napoli i form av de som jagat ikapp skulle vilja trumma på för ett ledningsmål, men fel fick jag igen. Genoa börjar föra spelet allt mer och Napoli har svårt att vårda bollen. Inlers inträda gör viss skillnad och så sakteliga börjar trianglarna på mitten att sitta. När Mesto får bollen i den 89:e minuten långt upp på högerkanten avfyrar han ett hårt och välriktat inlägg mot en framrusande Hamsik som med pannan trycker in bollen så gott som otagbart för Frey i Genoamålet. Napoli har vänt matchen och lyckas också kontra in ett fjärde mål då Insigne frispelats av Cavani.
Ett mycket bättre resultat än vad prestationen på planen visade. Visst var Napoli det bättre laget när man verkligen fick med Inler, Hamsik, Cavani och Insigne i spelet. Men stundtals så var det mesta under all kritik. Maggio såg otroligt vek ut och stundtals verkade han rädd när han fick bollen felvänd och med markerande Genoaspelare i ryggen. Dzemaili är bra på att vinna boll men att föra den vidare efter det är inte lika lätt. Även backlinjen var stundtals väldigt oorganiserad och hade ofta problem med att hantera en ensam Immobile.
Låt oss nu hoppas att denna seger tillsammans med den mot Dnipro i Europa League sätter stopp för denna peroiod där Napoli har haft enormt svårt att föra matchen. All heder till vännerna i Genoa som trots allt genomför en bra match. Ett stor hyllning till publiken i Genoa som trots sitt egna lags prekära läge i tabellen tillåter Napolifansen att vilt jubla alldeles bredvid dem utan en endaste incident. Det är inte för inte det är den Italienska fotbollens längsta och vackraste gemelaggio firar 30 år i år.