Parma – Napoli 1-3: Rimonta på Tardini
Neapelbördige Palladino höll på att sätta käppar i hjulen för Napolis Champions League drömmar med ett drömmål. Napoli reste sig i den andra halvleken och vann tillslut med 3-1 efter mål av Hamsik, Lavezzi och Maggio.
Efter överlag gynnsamma resultat under helgens omgång hade Napoli chansen att ta ett stort steg mot Champions League. Mazzarri saknades på bänken och assisterande mister Nicolò Frustalupi skötte direktiven från den tekniska zonen. Självklart hade Mazzarri ett finger med i spelet och varvade telefoninstruktioner med ett oändligt antal cigaretter från sin läktarplats.
Napoli inledde trevande och matchen stod och vägde. I matchminut 30 får Parma en hörna, efter lite rabalder kunde Palladino smiska in bollen stenhårt bakom en totalt chanslös De Sanctis.
Efter målet höjde Napoli på tempot och försökte snabba upp bollförflyttningen. Hamsik var som vanligt navet i speluppbyggnaden. Zuniga var väldigt giftig på sin kant, men som så många gånger saknar han det där lilla i de avgörande situationerna.
Halvtidsvila och Parma leder med ett mål mot noll.
Napoli gör inga byten i pausen men det är ett annat lag som kliver ut på planen. Förmodligen har Mazzarri fimpat ciggen på läktaren och tagit sig ner till omklädningsrummet – gormat och gett direktiv.
Sex minuter in på den andra halvleken får Lavezzi bollen utanför Parmas straffområde. Han gör då det som Napoli verkligen har saknat under hans avstängning. Han gör två försvarare och passar till Hamsik som löpt sig fri från bevakning. En lätt touch som Mirante inte orkar hålla. Kvitterat.
Repriserna visar ganska tydligt att Hamsik befinner sig en bit in på fel sida offsidelinjen. Något som domarna missar. Om det var frukten av De Laurentiis ambitiösa gnällande eller inte är såklart ett ämne för spekulation. Basta Presidente! Dirigente Leonardi i Parma spar inte på krutet under presskonferensen efter matchen. "Parma är tydligt missgynnade av domsluten, ständigt, ständigt – och nu får det vara nog". Ännu en som ansluter sig till gnällarkören anförd av duon DeLaurentiis och Zamparini.
Napolis ledningsmål i den 55:e minuten är det dock inget snack om. Hamsik lägger en smörpassning av högsta rang till Lavezzi som löper förbi ett sömnigt försvar. Som vanligt när det gäller Lavezzi är det ingen klass på avslutet men han lyckas ändå snubbla in bollen bakom Mirante – och lika självklart kan han lägga till ännu en horribel målgest till sin repertoar. Grande Pocho!
Parma har under tiden fått Galloppa utvisad för en karatespark med dobbarna före som träffar Hamsik i brösthöjd. Ett tufft men ändå riktigt beslut av domare Morganti.
Parma satsar allt framåt och Napoli får gång på gång chansen att stänga matchen genom kontringar. Cavani hade dock ingen bra dag när det kommer till avsluten mot mål och missade flertalet lägen. Zuniga hade även han chansen men målet mot Catania var nog mest en tillfällighet trots allt.
Parma med en man mindre var klart farligast när inbytte Giovinco hade bollen. Den lille bolltrollaren utmanade gång på gång Napoli försvaret.
Med minuter kvar till full tid smiter dock Maggio igenom Parma backlinjen som efter en misslyckad rensning mest står och tittar. En lätt chipp över Mirante och segern var i hamn.
Tankar efter matchen:
Victor Ruiz debuterar i Serie A och gör det med bravur. Fina fötter som levererar precisa crossbollar. Är detta vad vi har att förvänta oss av den unge spanjoren så har nog Aronica bakat sin sista pizza.
Hasan Yebda visar återigen att han är en mycket kompetent fotbollspelare. Går alltid in tufft men aldrig fult, hanterar bollen bra och kan slå fina pass. Borde definitivt köpas loss från Benfica.
Marek Hamsik var på spelhumör (speciellt i andra halvleken) och som jag sagt så många gånger förut – när Hamsik är på spelhumör är världsklass ett epitet som slovaken förtjänar.
Ezequiel Lavezzi är äntligen tillbaka där han hör hemma – på fotbollsplanen. Synligt motiverad och ligger bakom vändningen med en assist och ett mål. Den kreativa kraft som vi saknat.
Napolifansen på plats äger Tardini från minut ett. Det omvända skulle aldrig någonsin kunna ske på San Paolo.