Fiorentina - Napoli0 - 0
Fiorentina 0-0 Napoli: Ineffektivitet.
Napoli gjorde spelmässigt en klart godkänd insats borta på svårspelade Artemio Franchi. Tyvärr fick man nöja sig med en ynka poäng, då chans efter chans brändes av lagets formsvaga anfallsuppsättning.
Något överraskande blev det Mertens som fick spela från start i anfallet bredvid Insigne, då belgaren fått se sig omsprungen av Milik i den interna hierarkin de senaste veckorna. I övrigt var startelvan ungefär den förväntade, med Hamsik utanför truppen pga. stundande Kina-flytt.
Mister Pioli bjöd inte heller på några jätteskrällar i den lilafärgade laguttagningen. Fiorentina kan stoltsera med väldigt många intressanta offensiva spelare i truppen, inte minst i form av Chiesa och Muriel som lyckats etablera ett fungerande samarbete på väldigt kort tid. Hattrick-hjälten från förra årets möte, Simeone, har sett sig själv petad på sistone och inledde på bänken änu en gång.
Napoli tog tidigt tag i taktpinnen, framburna av sång från en respektabel klick tillresta supportrar. Fiorentinas trupp är smockfull med ung talang, men då och då kan det se lite naivt ut i försvarsspelet. Det utnyttjade Napoli till fullo under matchens inledning, då man med lätthet spelade sig in mellan de lila lagdelarna. Gång på gång kunde Insigne eller Zielinski ta emot bollen rättvänd och attackera Fiorentinas backlinje.
I katastrofmatcherna mot Milan var Napolis problem att man hade svårt att skapa ordentliga chanser. Mot ett Fiorentina som bjöd på mer ytor skulle problemet vara ett annat, nämligen oförmågan att omvandla chanser till mål. Insigne är först ut med en miss från två meters avstånd, tätt följd av Callejón, Zielinski och Mertens (x2) i en serie brända chanser som kunde ha gett den mest stoiske av supportrar grått hår.
Den spelmässiga dominansen från Napolihåll skulle inte hålla i sig hela matchen. Under långa perioder, särskilt i slutet av första halvlek, har Fiorentina ett ganska hårt tryck mot ljusblått straffområde. Här utmärker sig främst Napolis nyfunna oförmåga att spela sig ur motståndarpress. Med Sarri på bänken och Jorginho i elvan hade Napoli troligtvis inte haft några större problem med att passa sig igenom Fiorentinas höga försvarslinje. Spelidén är dock en annan numera. Hysaj, Maksimovic och andra träben i laget tar det säkra före det osäkra och tjongar hellre iväg bollen än att riskera bolltapp, vilket tyvärr bjuder in Fiorentina i matchen. Som tur är står Meret i vägen för de få klara målchanser som hemmalaget lyckas vaska fram.
I andra halvlek byts Mertens ut och Milik kommer in. Ett byte med samma effekt på Napolis anfallsspel som en defibrillator har på ett hjärtstopp. Symboliskt nog inleder polacken med att dribbla sig förbi två Fiorentina-spelare...var det inte det som Mertens var bra på en gång i tiden? Det känns alltmer som att det är dags för en omstrukturering av Napolis trupp nu i sommar, där Milik känns som en del av det "nya" Napoli och Mertens som det "gamla". Tyvärr.
Milik fick också chansen att bli hjälte på tilläggstid. Ett läge som var identiskt med det mål han gjorde mot Samp häromveckan - Callejón kontrar upp på kanten och slår ett hårt inlägg längst marken, mot bortre stolpen dit Milik löper för att raka in bollen i öppet mål. För en vecka sedan smällde vår bomber upp bollen i nättaket, igår kommer han fram en kvarts sekund för sent och missar. Symboliskt inte bara för Napolis ineffektivitet, utan även för Miliks fortsatta problem med att göra mål i de stora matcherna.
0-0 alltså. Det känns lite bittert att konstatera, för Napoli var det bättre laget och borde ha gjort minst två mål på de chanser man hade. Det går dock att ta med sig många positiva saker ur matchen; spelet såg bra ut, särskilt under perioder av första halvlek där man spelade sin bästa fotboll på flera månader. Försvaret höll tätt ännu en gång och Meret ser ut att vara den talangfulla, unga keeper vi drömt om i flera år men aldrig fått. Nu väntar vi bara in en formtopp på någon offensiv pjäs...
Avanti Napoli!
