Milan 2-0 Napoli: You shot me down, bang bang.
Napoli skulle växla upp och visa Milan vem som är boss - istället blev det en pinsam insats där Piatek lanserades som den nya rödsvarta frälsaren.
Håglöst och oinspirerat. Så sammanfattas bäst Napolis match på San Siro, ty någon revanschlusta efter helgens snöpliga kryss gick inte att finna. Trots att Ancelotti ställde upp i stort sett bästa möjliga elva på planen fanns här ingen glädje att hämta. Snarare så spred sig en olustig känsla genom kroppen och växte sig allt starkare ju längre matchen pågick, ända tills slutsignalen kom och förlöste oss arma supportrar från lidandet. Är vi inte bättre än så här?
Matchbilden har ni sett förut. Ett Milan stöpt i Gattusos form som, taggade till tusen och med taggtråd i käften, slår upp en Berlinmur framför eget straffområde. Och så ett Napoli som försöker pilla sig igenom. Tyvärr är Napoli inte särskilt bra på att pilla sig igenom längre. För trots att man anfaller med fler spelare än under Sarri, har en skadefri Milik i laget och Fabian Ruiz i “Peak Hamsik”-form så lyckas man inte skapa chanser. Milan gör en fantastisk defensiv insats, men det finns stora strukturella problem i Napolis offensiv som inte endast kan förklaras med formsvackor eller duktiga motståndarbackar. Det självspelande piano som Sarri byggde upp är tyvärr nedmonterat.
Så Napoli passar runt, runt utan att hitta luckor. Att spela anfallsspel med en så högt stående backlinje som Napoli gör i det här läget ställer stora krav på mittbackarna, för om Milan bryter gäller det att hindra bollen från att komma in i den farliga ytan mellan backlinje och målvakt. Vanligtvis är Raul Albiol och Koulibaly extremt kompetenta på den fronten. Här kommer vi tyvärr in på Napolis näst största problem säsongen 18/19: avsaknaden av bredd i backlinjen. Problematiken i försvaret har främst cirkulerat kring ytterbackspositionerna (läs: Hysajs och Mario Ruis kroniska oduglighet) men ikväll när vår kära, positionssäkra Albiol inte är med i truppen så blir det Maksimovic som får bära hundhuvudet. Milan bryter bollen och skickar en boll på Piatek, som Maksimovic helt släpper i tron om att bollen ska ut på kanten. Polacken gör inget misstag i friläget utan placerar tryggt in 1-0. Tyvärr var misären inte slut där, utan bara en kvart senare får vi en favorit i repris. Piatek får bollen till vänster i straffområdet och Maksimovic springer bort från honom (!), istället för att stänga ner skottvinkeln. 2-0.
Matchen fortsätter därefter enligt järnridå-formatet, då ett fantasilöst Napoli inte lyckas bryta ner Milans för dagen briljanta försvarsblock. Romagnoli förtjänar beröm, då han hållit ihop sin backlinje på ett helt lysande sätt över de två senaste matcherna.
Spelarbetyg:
Meret: 6
Chanslös på båda målen. I övrigt inte jättemycket att göra. Har en bra räddning på ett tungt Bakayoko-skott i andra halvlek som räddar laget från att få byxorna neddragna.
Malcuit (ut 85’): 6.5
Så mycket bättre än Hysaj att man blir tårögd. En av få som får godkänt.
Maksimovic: 2.5
Direkt ansvarig för att Napoli åker ur cupen. Helt sjukt att man en gång betalade 30M Euro för spelaren.
Koulibaly: 7
En gigant. Vore det inte för hans galna försvarsinsatser vecka efter vecka hade Napoli legat på Europa League-plats just nu.
Ghoulam: 6
Gör det okej med och utan boll, men får inte till inläggen. Håller fortfarande på att hitta formen efter sin långa skada och det märks.
Zielinski: 5.5
Det är som vanligt med Zielu. 1-3 briljanta tekniska aktioner per match, varvat med felbeslut och mediokert spel i sista tredjedelen.
Diawara (ut 58’): 5
Slår den lättaste möjliga passen i alla lägen. Fullkomligt anonym.
Fabián Ruiz: 7
Napolis just nu bästa spelare. Gör det riktigt bra då han är en av få som klarar av att hålla bollen under press, men kommer inte till sin rätt i ett tvåmanna-mittfält. Är roligare att titta på när han får springa offensivt i en mittfältstrea.
Allan (ut 45’): 5
Startar sin första match efter alla PSG-rykten under januari månad. Ser inte ut som sitt vanliga jag och byts, helt rättvist, ut i paus. Om det visar sig att hans briljanta höstform bara var en tillfällighet är laget riktigt illa ute.
Insigne: 4.5
Hissades till skyarna i början av säsongen då han gjorde mål i match efter match. Vi som följt spelarens karriär visste att det inte skulle hålla i sig. Har idag sju eller åtta skott, varav två extremt bra chanser där han borde ha gjort mål. Ett Napoli som är beroende av Insignes målskytte är ett ofriskt Napoli.
Milik: 3
Smekmånaden är över. Sjuttielva mål mot lag på nedre halvan är väldigt nyttigt under en ligasäsong, men gör man inte mål i de stora matcherna så förtjänar man inte att vara Napolis försteanfallare.
Inhoppare:
Ounas (in 45’): 6
Ersätter Allan i paus och gör faktiskt en av sina bättre insatser i Napolitröjan. Ändrar direkt dynamiken i anfallsspelet då han lätt kan ta sig förbi en ensam spelare och drar således till sig försvarare, vilket öppnar upp för andra i laget. Tyvärr lika uddlös som vanligt när det kommer till poängproduktionen.
Mertens (in 58’): 2.5
Byts in för att tillföra lite explosivitet och rörelse i anfallsspelet. Tillför istället en passningsprocent på cirka 10. Gör kanske sin sämsta insats någonsin i Napoli, är inte längre samma spelare som gjorde 25 ligamål på ett halvår.
Callejón (in 85’): -
Spelade för kort tid för att betygssättas.
Tränaren
Ancelotti: 4
Den spelmässiga ökenvandringen fortsätter. Höstens insatser mot PSG känns nu långt borta. Om De Laurentiis har något vett i skallen måste han undra om Ancelotti verkligen klarar av att överträffa Sarris Napoli. Vi supportrar har en annorlunda frågeställning: klarar Ancelotti ens av att leva upp till Sarris Napoli?
