Frankfurt - Napoli
Prepartita Eintracht Frankfurt - Napoli
Väntan är över för Napolis del och det är nu dags att kliva in i slutspelsomgångarna av Champions League. Upp till Tyskland bär det av, och närmare bestämt Frankfurt am Main, där givetvis Eintracht Frankfurt står för värdskapet i den första av två matcher lagen emellan.
Det var sällan jag kände en sådan spänning inför en Napoli-match som jag nu känner. Det kanske får några att höja på ögonbrynen, och nämna något av de flertalet stormöten som passerat i mer eller mindre närliggande tid, där Napoli dessutom gått klart vinnande ur alla matcherna. Och givetvis, det var inte direkt någon avsaknad av spänning när Juventus senast var på besök, eller senast på Olimpico mot Roma heller för den delen. Om man spolar tillbaka bandet ytterligare lite och kollar på höstens Champions League-matcher så fanns det givetvis mycket anspänning att hitta där också. Liverpool tur och retur, exempelvis.
Men kvällens match mot Frankfurt är något fräscht och spännande, något som det känns som att det inte kommit Napolis väg på länge. Det är inte bara ett intressant möte rent taktiskt och spelmässigt, då kan man lika gärna dra upp mötena med Liverpool och med fog hävda att det nog fanns minst lika mycket intressant att hitta i dessa aspekter inför dom. Nej, jag tänker givetvis på supportrarna. Läktarna. Eintracht Frankfurt mot Napoli i en slutspelsrunda av Champions League, och inte Europa League, som de senaste säsongerna nog hade varit en blind mans bästa gissning i frågan om vilken turnering det hade rört sig om.
Båda lagen är som de flesta nog redan vet kända för sina supportrar, och Frankfurt har de senaste åren kanske utmärkt sig mest i Europa i termer av bortaföljen. Det har exempelvis nog inte passerat många förbi hur de i princip tog över hela Camp Nou förra säsongen, då i kvartsfinalen av Europa League mot Barcelona, där de gick vinnande ur striden både på plan och på läktarna. Det sistnämnda kanske inte är en bedrift att hänga upp i julgranen, när man möter ett lag som Barcelona (och dess tillhörande arena-stämning), men mot Napoli skulle det definitivt vara det. Förvisso är nu det första mötet i Frankfurt, men hur det kommer att se ut i Neapel är en annan femma.
Så hur ser det ut för Napolis del inför detta möte då? Jo, som det brukar heta nuförtiden i Napoli-sammanhang så kommer man från ytterligare en säker vinst i ligan, senast mot Sassuolo. Så värst mycket mer kan man väl heller inte säga om den från ett speltekniskt perspektiv, då Napoli-maskineriet gjorde det det ständigt gör nu för tiden; kontrollerar matchbilden, sätter sina chanser, håller tätt bakåt. Tre slags sammanfattande verb för Napolis säsong hittills.
Däremot kan man anmärka på saker och ting, som undertecknad gjorde nästan till förbannelse i fredags, och som än så länge inte är ett ämne som kommit upp så värst mycket till tals. Nämligen bytena. Eller snarare, avsaknaden av dom. Jag håller till fullo med om att ligan inte bör tas för given ännu, trots den stora poängskillnaden, och att man därför vill spela bästa möjliga lag så mycket det går. Det finns även en poäng i att inte störa rytmen i spelet, varken för hela laget eller de individuella spelarna i sig. Kombinera detta med faktumet att Napoli dessutom faktiskt har flertalet spelare i startelvan som mycket väl kan klassas, som det så fint heter, som "evighetsmaskiner". Se exempelvis Di Lorenzo, Anguissa eller Kim.
MEN, Spallettis envisa matchande av en i stort sett, match ut och match in, identiskt startelva vill jag lyfta ett varningens finger för. Att ha en startelva som knappt förändras kan fungera bra, men då måste det komma byten tidigare i matcherna, speciellt om det rör sig om matcher likt senast, där man sitter på en stabil 2-0-ledning redan i minut 33. Inget lag har någonsin vunnit en titel på enbart 11 spelare. Enligt mig handlar det nästan lika mycket om hur väl man lyckas använda sig av spelare 12, 13, 14 osv.
Om man på klassiskt napolitanskt scaramanzia-vis vill tolka tecken och se dåliga omen så kunde man så göra det bara i senaste matchen. Minut 85, och Victor Osimhen lägger sig ned och tar sig för låret. Simeone byter av honom, vilket är något som borde skett 15 minuter innan Osimhen lägger sig ned och tar sig för baksidan. Detta är ett typexempel på riskerna med en för dålig rotation av spelare, och dessutom något som inte gör sig påmint under första halvan av säsongen - utan något som tar ut sin rätt nu, när säsongen är långt gången och det vankas liga och CL-avslut.
Med facit i hand visade det sig inte vara så pass allvarligt som vissa eventuellt befarade för Osimhen. Han har tränat för fullt under veckan och kommer med största sannolikhet leda anfallet som vanligt från start i kvällens möte. Det hade dock kunnat sluta betydligt mer illa, och enligt mig är det bara en tidsfråga innan något liknande - men värre - inträffar, om inte Spalletti börjar tänka över rotationen mer. Napoli är som alla vet 15 poäng före i ligan, och bättre utgångslägen än så är det givetvis svårt att önska sig. Även om jag inte tar ut ligatiteln än, och som sagt ser en poäng i att inte heller rotera sönder momentumet man byggt upp, så har man faktiskt gett sig chansen att kunna satsa fullt lika mycket på båda kvarstående turneringar.
Man har gett sig själva chansen att slippa de annars rätt så vanliga valen och kvalen, avvägningarna och prioriteringarna, som så ofta drabbar lag av lite mindre storlek, likt Napoli. Avvägningarna och prioriteringarna mellan liga och cupspel pratar jag då alltså om. Real Madrid har nog aldrig behövt tänka på dessa saker, men ett lag som Napoli har. Nu har man däremot både poängskörden, och truppen, för att agera som ett Real.
Den eviga frågan är nu bara om Napoli kan steppa upp och fylla ut kostymen av denna huvudrollsinnehavare som man numera är. Like it or not. Och då ska ett lag som Frankfurt mer eller mindre städas av. Varje match har sina speciella omständigheter, och denna har sannerligen också det, men dessa ska vara av mindre betydelse nu.
Ikväll får vi en första avprovning av den där kostymen, och hur bra den egentligen sitter. Och förhoppningsvis liknar den mer en napolitanskt skräddarsydd sådan, snarare än en amerikansk motsvarighet från 90-talet.
