Seger i Turin
Napoli gjorde det "omöjliga" genom att besegra Juventus på bortaplan.
Det blev en tillknäppt föreställning mellan Juventus och Napoli där gästerna förde det mesta av spelet. Napoli var mer aktiva och jagade mål för en nödvändig seger men utan att nå fram till de riktigt heta chanserna. Insigne skapade en del, Callejon försökte men att var mållöst i paus var ingen sensation. Juve hade även de ett flertal farliga situtioner som kunnat ha blivit något, men efter första 45 var det 0-0. Napolis attityd genom press och offensivlust gav ett plus. Om Juves matchplan var att låta gästerna föra spelet låg det till vår fördel, åtminstone denna kväll. Det såg ut som de ljusblå fick kontrollera spelet.
I andra halvlek kom Juve ut ngt mer skärpt men i stort liknade det scenariot från första 45. Juves tog det lugnt, men det kändes även som deras offensiv inte hade en av sina bästa kvällar. För Napoli kom Milik och Zielinski in, dock utan att det blev vassare spel. Men Napoli fortsatte hela tiden att vilja anfalla och försöka avgöra. Vi har tidigare sett ett klart försiktigare lag som mött storheter på bortaplan, nu ville laget verkligen fram. Detta betalade av sig då Koulibaly nickade in 0-1 i minut 90, ett mål som rullat en del sista timmarna. Det var härligt att se den stora glädjen hos övriga laget, Callejon galna och glada blick när spelarna möts i omfamningar. Målet gav ett underbart minne och vad det ger för ligan återstår att se.
Undertecknad är osäker på vad Napolispelarna har för mental styrka att kunna hantera detta nu mot slutet, ingen är van att slåss om scudetto med fyra omgångar kvar. Klarar de det? Jag tror inte vi går rent, frågan är om Juve gör det. De har erfarenheterna, klassen och det bästa laget.
Men nu ska vi bara njuta lite till innan det är dags att oroa sig för Firenze borta nästa helg...
