2020-08-19 22:00

Boston - Carolina
2 - 1

Avancemang!

Igår vid 1-snåret på natten blev det klappat och klart att Boston Bruins är vidare till andra rundan av årets Stanley Cup-slutspel efter en vinst med 2-1 och därmed 4-1 i matcher mot Carolina Hurricanes.

Trots att siffrorna är klara så var matchserien jämnare i mitt tycke. Carolina bevisade att man tagit steg från förra säsongen även fast man åker ut tidigare i år jämfört med då. Men samtidigt mötte dom ett Boston på revenge tour, vilket visade sig vara lite väl svårt att smälta. Gårdagens match blev en ensidig historia till att börja med då det var Hurricanes som stormade över hela banan. Halak fick stå på huvudet både en, två och tre gånger för att hålla pucken från nätet. Det blev 1-0 till Carolina via Haydn Fleury som imponerade väldigt mycket på mig med hårt, resolut backspel samtidigt som han var giftig i offensiven också. Spännande spelare minst sagt!

I andra perioden var det mer av samma sak som vi såg i första där Carolina var hungrigare och Boston fick försvara sig. Mot slutet av perioden började vi dock få igång maskineriet och när vi fick ett powerplay med oss så small det i kassen bakom Mrazek. Krejci fick öppet mål när Bergerons skott tog på Pastrnaks ben framför kassen och den förstnämnde hade inga svårigheter att raka in pucken. Ett powerplay till i slutet av perioden gav också utdelning när Bergeron, smart som han är, visste att det var få sekunder kvar så han skickade in pucken på mål från bakom mållinjen och satte den via Mrazeks ben och in. Snöpligt för Carolina men desto skönare för oss Bostonsupportrar med ledning och 4 sekunder kvar av perioden. Det sjukaste som hände i andra perioden var dock den här situationen.

WHAT IS GOING ON pic.twitter.com/NzcKnRvpXw
— Conor Ryan (@ConorRyan_93) August 19, 2020

I tredje kontrollerade vi händelserna någorlunda även fast Halak ställdes på en hel del tuffa prov. Vi lyckades dock rida ut stormen och gick segrande ur bataljen för andra året i rad. Alltid lika fint att se "handshake-line" efteråt, det är en fin tradition och att se Chara ta sig tid för varenda en i motståndarlaget är vackert att se, vilken kapten han är!

The handshake line: pic.twitter.com/rbGflTyr7i
— Conor Ryan (@ConorRyan_93) August 19, 2020

Nu väntar alltså en ny batalj och vad jag förstått det som så är situationen som Rikard Söderholm så fint förklarade på Boston Bruins Fans Sweden såhär inför vilka vi kan komma att möta:
Flyers slår Canadiens, Islanders slår Capitals - Bruins (#4) möter Lightning (#2) i andra omgången.
Flyers slår Canadiens, Capitals slår Islanders - Bruins (#4) möter Flyers (#1) i andra omgången.
Canadiens slår Flyers, Islanders slår Capitals - Bruins (#4) möter Islanders (# 6) i andra omgången.
Canadiens slår Flyers, Capitals slår Islanders - Bruins (#4) möter Capitals (#3) i andra omgången.

Det mest troliga är ju att vi kommer ställas mot Tampa Bay Lightning, vilket skulle kunna vara en Stanley Cup-final egentligen. Jag bävar inför en sån serie då vi har haft fruktansvärt svårt för blixtarna under en lång tid. Deras spel passar inte oss vad det verkar och vi kommer verkligen behöva spela på 110% för att lyckas vinna en sån serie. Nu ska vi inte gå händelserna i förväg dock utan vi fokuserar på det som har hänt istället. Men där har ni åtminstone förutsättningarna kring vilka motståndare det kan bli i nästa omgång.

Åttondelens tre stjärnor:
3. Joakim Nordström.
Visade från första nedsläpp att han var sjukt taggad på att slå sitt forna lag och han spelade med en frenesi som var fantastisk att se. Täckte skott, tacklade, var en jobbig jävel och fick dessutom spela fram Connor Clifton till det viktiga 2-2 målet i den fjärde matchen. Fjärdekedjan funkade precis så som den ska göra och det var riktigt kul att se Nordström i varje match.
2. Brad Marchand.
Sju poäng på fem matcher säger en hel del om hur viktig Marchand var i den här serien. Trots att Pastrnak saknades i tre av fem matcher och Bergeron var något sämre (inte dålig, bara något snäpp under hans 100%) så brydde sig inte "Marchy" om det. Han var dominant genom hela serien och gick inte att stoppa för Hurricanes försvarare.
1. David Krejci.
Eller ska vi kalla honom " Slutspels-Krech"? Krejci har varit precis lika bra som han var 2011 och 2013 och det säger en hel del om hans spel. Han var överallt och gjorde alltid rätt. Inte nog med att han smaskade in åtta poäng på fem matcher så låg han alltid rätt i egen zon, täckte skott och hittade lösningar på kluriga situationer. För att inte tala om hans flippass till medspelarna. Fortsätt gärna så Krejci!

Nu återstår det att se vilka våra motståndare blir alltså. I mina ögon har vi förutsättningarna att gå hela vägen trots att Tuukka Rask valde att åka hem. Där fick vi också reda på (om det nu är en tillförlitlig källa) varför då hans fru hade ringt och talat om att det var ett nödläge där hemma med ett av barnen. Jag kan bara hålla med om det Jimmy Hamrin skrev på Twitter efter att det kommit fram: "Tuukka Rask väljer att ta hand om sina barn före att vara 60 dagar på hotell med sitt hockeylag och chans på Stanley Cup. Världen behöver fler sådana män, inte färre."

Vi har trots det en otroligt bra målvakt i Jaroslav Halak som för övrigt förbättrade sin statistik i avgörande slutspelsmatcher till 7 vinster på 9 matcher. Han kom in i ett prekärt läge och har sen dess vunnit tre raka matcher och tagit Boston vidare till andra omgången.

Försvaret ser väldigt bra ut, sammansvetsat och synkat i varje backpar där man hjälper varandra på ett föredömligt sätt.

Forwards ser också spännande ut nu när andrakedjan verkligen fått fart och visat vägen. Klarar vi oss från skador och sjukdomar så känns det bra inför nästa runda, vilka vi än får möta.

Framförallt tror jag att Bostons lagsammanhållning är det som blir oerhört viktigt och kanske avgörande. Man har en core som älskar varandra och som välkomnar in nya och yngre spelare på ett fantastiskt sätt vilket gör att hela laget känns som en familj där alla kan umgås med alla. Det betyder nog väldigt mycket i en situation som denna där man umgås 24/7 med varandra och inte får röra sig obehindrat. Man ska göra detta en lång tid förhoppningsvis och jag hoppas att det också kommer visa sig på isen.

Till nästa gång, Lets Go Bruins!