Hoppet lever efter seger

Boston hade ryggen mot väggen och kniven mot strupen inför nattens hemmamatch mot Carolina. 0-3 i matcher hade aldrig vänts. Nu har ett litet hopp tänts dock efter att man lyckades vända och vinna och reducera matchserien.

Punkt 1. Bästa spelarna var bäst!
För första gången i matchserien var Bostons stjärnor med Marchand, Bergeron och Pastrnak bättre än Carolinas dito i Aho, Svechnikov och Teravainen. Det avgjorde matchen till vår fördel. Otroligt viktigt och väldigt skönt att se hur den trion levererade även fast dom kan mycket bättre. Men det var Marchands 2-1 där han tog tillvara på ett läge mitt i slottet som blev vändningen. Det var första gången den här säsongen som Boston haft ledningen mot Carolina! När man väl fått den så släppte man den aldrig heller då Pastrnak gjorde 3-1 i powerplay efter att man spelat knackigt i fem mot tre men ändå behållit pucken i zonen hela tiden och till slut orkade Hurricanes box inte stå emot längre. I tredje perioden kom också 4-1 med ett mycket vackert spel mellan Hall och Pastrnak där den förstnämnde fick öppet mål på bortre stolpen.

Punkt 2. Fysiken!
Nu tog vi äntligen över fysiskt också. Där har Carolina varit bättre i dom två tidigare matcherna. Nu plockade vi in Wagner istället för Frederic och det gjorde stor skillnad. Han spelade grymt inspirerat och tacklade det mesta i sin väg. Lazar var fysisk, Clifton var fysisk och McAvoy var som vanligt även han fysisk. Spelarna i Carolina gillade inte behandlingen, framförallt Brendan Smith som åkte på en rejäl smäll av Clifton i andra perioden. Det är såhär vi måste spela även fortsättningsvis för att trötta ut dom och på det viset bli mer spelförande dessutom. Det var riktigt härligt att se och med tanke på att Lindholm försvann senast efter en monstertackling av Svechnikov så var det än mer viktigt för oss att stå upp på ett mycket bättre sätt.

Punkt 3. Derek Forbort!
Han var kung i boxplay alltså. Herregud vilken match han gjorde! Han spelade hela 6:46 i spelformen och blockade alltså inte mindre än 9(!) skott! Det var en makalös prestation där två-tre stycken av blockeringarna var väldigt viktiga då det var giftiga lägen att göra mål om pucken gått förbi honom. Slutspelskaraktär av hög rang på Forborts spel inatt och detta var exakt den anledningen vi tog hit honom för. Spelade en sekund mer än McAvoy och med det mest av alla våra backar vilket säger en hel del för jag tror nästan det är första gången han klockar in på mest istid sen han kom till oss. Otroligt värdefull match och det skulle inte förvåna mig om han fick "vandringspucken" som spelarna ger till varandra efter vinster.

Det här var en otroligt viktig match som jag var inne på i ingressen. När Carolina gjorde 1-0 så kändes det väldigt tungt. Men en avgörande prestation var kvitteringen som kom i boxplay när DeBrusk och Coyle kom två mot en där den förstnämnda skickade fram en millimeterflippmacka till Coyle som stänkte in kvitteringen i slutet av första perioden. Fruktansvärt viktigt mål och när sen Marchand gav oss ledningen så kändes det som att vågskålen tippade över till vår fördel. Carolinas mål till 2-4 kom från ingenstans och i ärlighetens namn ska Swayman plocka den alla dagar i veckan. Det gjorde att dom pushade lite extra sista 7-8 minuterna men vi redde ut stormen på ett fint sätt och kunde reducera matchserien och verkligen ge oss själva chansen att vara med i det här slutspelet på riktigt efter den miserabla starten.

Jeremy Swayman fick chansen från start och han tog den. Räddningen han gör på Niederreiter framför mål vid läge 1-1 är briljant. Hade dom satt en puck där direkt efter att vi kvitterat hade matchen kunnat se annorlunda ut. Men, nu vände vi på steken istället och har gett oss själva en bra chans att kvittera på söndag kväll!

First-career playoff win for Jeremy Swayman.

First-career postseason hug as well: pic.twitter.com/bnG6qs8geg

— Evan Marinofsky (@EvanMarinofsky) May 7, 2022

0 kommentarer

Erik HanssonErikhanzzon@hotmail.se@Hanzzzon2022-05-07 10:04:37