Stor preview - Boston Bruins

Hur går vi vidare efter fjolåret? Förväntningarna på Boston Bruins förra säsongen var att man skulle ta sig till slutspel men möjligtvis med lite problem då man hade Marchand, McAvoy och Grzelcyk på skadelistan inför säsongen och det tog lång tid innan Bergeron och Krejci beslutade sig för att köra ett år till. Det blev total succé och superlativen kunde aldrig bli för många efter en grundserie vi aldrig tidigare skådat. Totalflopp i slutspelet följde dock. Så vad händer nu?

Det var en helt otrolig säsong på så många sätt och vis förra året. Boston slog alla rekord som gick att slå i princip och det nya poängrekordet sattes vid 135 poäng samtidigt som det nya vinstrekordet sattes vid 65 vinster. Det är sagolika siffror och förmodligen något som det kommer ta otroligt lång tid att slå på nytt.

Ett lag som på förhand inte kändes som ett som skulle vara allra högst upp i varken ligan, konferensen eller ens divisonen slog alla med häpnad och gick från klarhet till klarhet. En ny tränare som gjorde underverk med ett spelsystem som passade som handen i handsken för spelarmaterialet man hade. Man öste in mål framåt och släppte knappt in några bakåt och involverade backarna på ett föredömligt sätt i offensiven samtidigt som man försvarade sig som en enhet vilka man än satte ut på isen.

Många gjorde sin bästa säsong i karriären och David Pastrnak blev till slut den där superstjärnan vi gått och väntat på när han stänkte in över 60 mål och 100 poäng för första gången i karriären. Pavel Zacha gick från ganska anonym i Devils till att göra sin bästa säsong någonsin i Bruins och vara en pålitlig spelare i alla lägen.

Trent Frederic tog ett stort steg och producerade på en nivå som man inte visste om han riktigt hade i sig. Jake DeBrusk visade att han är värd att satsa på efter alla problem som varit tidigare med en begäran om trade och ett spel som inte riktigt passade under Cassidys ledning. Nu bevisade han att han är en legitim topp sex-spelare i den här ligan.

En pånyttfödd Nick Foligno hittade sig själv och blev en effektiv spelare och skrapade ihop 26 poäng efter en katastrofal säsong året innan.

Bergeron, Krejci och Marchand ledde laget varje kväll och trots att man inte ens var i närheten av Pastrnaks poängtotal (Marchand var närmst med sina 67, hela 46 (!) poäng bakom) var man delarna som gjorde att lagmaskinen blev ett väloljat maskineri både offensivt och defensivt.

Lindholm och McAvoy var en one-two punch på backsidan som gjorde 105 poäng tillsammans vilket kan jämföras med alla våra backar från året innan som slutade på 150 poäng ihop. Man kan minst sagt säga att värvningen av Lindholm i slutet av säsongen 21/22 blivit en total jackpot och det var rejäl otur att han spelade med en fotskada i slutspelet.

Vi har en av NHLs bästa backsidor fortfarande, om inte den bästa.

Då ska vi inte ens prata om målvakterna. Från att ha charmat oss för två säsonger sedan när dom började med sin unika målvaktskram så har dom nu också blivit en dynamisk duo som tillsammans var ligans bästa målvakter där Ullmark var outstanding hela säsongen. Tillsammans vann man alltså 64 matcher (Keith Kinkaid stod den 65e) varav 40 av dom var Ullmarks förtjänst som tyvärr även han spelade med någon typ av skada i slutspelet.

Det finns alltså en otroligt bra grund att stå på även inför den kommande säsongen.

Vad har sommaren bjudit på?
Det är såklart otroligt svårt att behålla ett lag som levererade så otroligt bra och trots att man inte gick hela vägen så var det helt rätt av Sweeney att satsa vid trade deadline såklart. Med tanke på hur vår situation kring lönetaket såg ut så var vi tvungna att trolla för att få ihop ett lag till den här säsongen och jag själv tycker att Sweeney löste det galant. Börjar med att lista spelare ut och in och följer upp det med förklaringar till dom olika besluten.
Ut:
Taylor Hall
Nick Foligno
Dmitry Orlov
Connor Clifton
Mike Reilly
Tyler Bertuzzi
Patrice Bergeron
David Krejci
Garnet Hathaway
Tomas Nosek

In:
Kevin Shattenkirk
Ian Mitchell
Jesper Boqvist
James van Riemsdyk
Patrick Brown
Milan Lucic
Morgan Geekie
Danton Heinen*
Alex Chiasson*

Vi har ju tappat ryggraden och två av Bostons bästa spelare genom tiderna och det kommer vara omöjligt att ersätta herrar Bergeron och Krejci. Dessutom försvann "Bobby Orrlov" vilket var mer än väntat och han signade med Carolina för 7,75 miljoner, något som vi aldrig skulle kunna erbjuda.

Samma sak gällde med Tyler Bertuzzi som många inklusive mig själv ville ha kvar. Där hade vi kunnat ge honom ett kontrakt efter att vi tradade Taylor Hall till Chicago men samtidigt hade vi då inte lyckats få ihop ett fullt lag om vi inte hade tradat bort tex Grzelcyk och Forbort tillsammans.

Istället gick "Bert" till Toronto av alla lag och därför tycker jag vi börjar kalla honom för "Ert" då han inte förtjänar the spoked B. (Men han är välkommen tillbaka en vacker dag ändå.)

Nick Foligno, Garnet Hathaway och Tomas Nosek fick även dom söka sig till nya klubbar där vi tradade Foligno till Chicago där han får spela vidare med Hall. Han var besviken över det men samtidigt behövde vi utrymme under lönetaket och då behövde vi offra spelare där "Uncle Nick" tyvärr fick packa väskorna. Hathaway och Nosek får chansen i nya lag efter att ha gjort ett gott jobb hos oss, framförallt den sistnämnde var otroligt uppskattad i en effektiv fjärdekedja. Hathaway hamnade i Flyers på ett kontrakt värt 2,375 mille och Nosek dyker upp i New Jersey Devils som skrev ettårskontrakt värt en miljon med honom.

Connor Clifton har även han flyttat efter att ha vandrat in och ut i vårt lag under tre år innan han dom senaste två säsongerna fått spela mer regelbundet och förra säsongen spelade han 78 matcher vilket han utnyttjade nu när kontraktet gick ut. Han skrev på ett treårskontrakt värt 3,33 miljoner med Buffalo där han säkerligen kommer att bli en viktig spelare för deras unga lag.

Mike Reilly hamnade aldrig rätt hos oss men gjorde trots det sitt jobb varje gång han fick chansen i NHL och han ska ha stora tack för det. Numera går karriären vidare i Florida efter att han blev utköpt av oss och dom signade honom på ett år för en miljon.

Taylor Hall är den mest kännbara förlusten utöver dom självklara "Bergy" och Krejci. Men det var ett nödvändigt ont för att lyckas få ihop ett lag som trots allt ska kunna vara med och utmana i år också.

Hans kontrakt var värt sex miljoner och för det lyckades Sweeney få in fem forwards och en back vilket är lite att trolla med knäna.

Vilka var det då vi fick in?
Jag börjar med James van Riemsdyk som dom flesta känner igen från Flyers där han varit en pålitlig målskytt i hela karriären. Han spelade även sex säsonger i Toronto innan han återvände till Philadelphia säsongen 18/19. Han har börjat bli till åren men har fortfarande mycket hockey i sig och får han chansen i topp sex vilket är mest troligt så kan han utan tvekan pytsa in rejält med mål även kommande säsong. Att han dessutom "bara" kostar en miljon gör att man lär få mycket för pengarna. En roll i topp sex och powerplay gör det inte omöjligt att han kan nå 25-30 mål igen.

Morgan Geekie är en spelare med potential som i Seattle gjorde ett gott intryck i en ganska undanskymd roll mestadels i fjärdekedjan. Hos oss lär han få centra en tredjekedja och istiden lär ökas med några minuter per match vilket förhoppningsvis kommer innebära en ännu bättre poängskörd än dom 28 han slutade på förra säsongen. Tvåårskontrakt fick han värt två miljoner vilket också betyder att ledningen tror på honom och att han ska kunna ta nästa steg hos oss.

Milan Lucic är tillbaka där allting började. Han älskar Boston och Boston älskar honom. Det lär höras rejält från publiken när Milan "Looooooch" Lucic presenteras för första gången igen i TD Garden och det är ju rätt vackert att han återvänder när vi spelar vår 100e säsong i ligan. Han kommer inte göra mycket poäng, men han kommer betyda mycket för dom yngre spelarna och han kommer vara en ledande spelare i omklädningsrummet med sin rutin och med sin historia i Black & Gold. Han skrev på ett ettårskontrakt värt en miljon.

Patrick Brown plockade vi in på ett tvåårskontrakt värt 800000 och här har jag svårt att se att han ska bli en regelbunden spelare i laguppställningen men det skadar aldrig med bredd. Han spenderade förra säsongen i Philadephia och Ottawa och ska nu försöka slå sig in i en fjärdekedja som det är huggsexa om kring platserna. Erfarenhet har 31-åringen och det återstår att se om han överraskar oss och tar en plats i laget.

Den femte och sista forwarden som plockades in var en rolig och spännande sådan då Jesper Boqvist ska försöka slå sig in i laget. Han har potential och är fortfarande ganska ung vilket talar för honom och han är ju en offensiv spelare i grunden. Spelade trots allt 70 matcher i ett väldigt bra Devils förra säsongen och gjorde 10 mål och 11 assist så det här var en low risk high reward-värvning av Sweeney.

På backsidan blir det inte mycket förändring skönt nog med tanke på att det förmodligen var NHLs bästa förra säsongen. In kommer Kevin Shattenkirk som kan leverera offensivt vilket han har gjort under hela sin karriär och får han spela regelbundet hos oss kommer han definitivt kunna bidra på den fronten. Ett billigt kontrakt även för "Shatten" på 1,05 miljoner och man kan lugnt säga att temat har varit low risk high reward hela den här sommaren för Sweeney och gänget.

I traden med Chicago där vi skickade iväg Hall och Foligno så fick vi Ian Mitchell tillbaka och han skrev vi ett minimumkontrakt med inför säsongen. Alltså 775000 och 24-åringen lär få svårt att få speltid om det inte blir några skador under säsongen.

*Vi har bjudit in Alex Chiasson och Danton Heinen på try out-kontrakt där Chiasson släpptes den 1 oktober men Heinen i skrivande stund ger ledningen huvudbry om man ska ge honom chansen eller inte.

Sammanfattning
Den bästa säsongen ett lag någonsin har gjort och som ingen såg komma fick vi vara med om under fjolåret. Jag och frun var på plats för första men absolut inte sista gången i TD Garden och Boston. En grundserie som var fenomenal från start till mål. Vi blev otroligt bortskämda och allt låg upplagt för fest inför slutspelet.

Tyvärr blev det inte som någon hade tänkt sig där och besvikelsen var enorm. Den säsongen vi gjorde borde ha slutat med något bättre i slutändan. Nu gjorde den inte det och vi måste se framåt helt enkelt. En sommar med stora förändringar har vi bakom oss och nu ska det bli otroligt spännande att se vad det nya Boston Bruins kan göra under ledning av Brad Marchand. Vi firar 100 år som klubb och det kommer garanterat gå sämre än vad det gjorde förra säsongen.

Men, vi ska inte tappa hoppet alltför mycket. Ja, Boston kommer vara sämre än fjolåret, men vi kommer för den sakens skull inte vara dåliga som så många tror med spelartappen i åtanke. Vi kommer fortfarande vara bra. Det är omöjligt att vara något annat med NHLs bästa målvaktsduo intakt. En av NHLs bästa backsidor även den intakt och med giftiga ytterforwards där vi bland annat innehar en av ligans bästa högerforwards i David Pastrnak och en av dom bästa på vänstersidan i form av lagkapten Brad Marchand.

Frågetecknen hamnar på centersidan och djupet i laget där "bottensexan" behöver utkristallisera sig till att bli något att lita på för Montgomery och gänget på tränarsidan. Som sagt kommer förra säsongen förmodligen aldrig upprepa sig men samtidigt skulle vi kunna förlora 17 matcher i jämförelse med förra året och ändå hamna på över 100 poäng. Som referens behövdes det 92 poäng för Florida som tog den sista platsen i östra konferensen. i västra krävdes det 95 poäng. Vi tar avstamp mot säsongen 23/24 med den informationen i bagaget va?

Målvakter:
Linus Ullmark går in på tredje året på sitt fyraårskontrakt och det går verkligen inte säga tillräckligt mycket bra saker om Lugnvikssonen som stod för en sensationell säsong förra året med 40 vinster på 49 matcher. Han vann Vezina Trophy otroligt välförtjänt och slutade förra säsongen på 93,8% och 1,89 i GAA. Hämmades av någon form av skada i slutspelet tyvärr och där dippade statistiken till blygsamma 89,6% och 3,34 i GAA istället. Går in i säsongen som etta men utmanas av hans förmodligen bästa kompis.

En kompis vid namn Jeremy Swayman som i sin tur fick gå igenom salary arbitration under sommaren för att bestämma lönetaksträff som till slut landade på 3,475 miljoner vilket såklart är ett bra kontrakt för Bruins. Han slutade förra säsongen på 24 vinster på 37 matcher och räddningsprocenten på 92% gav honom fjärdeplatsen i hela ligan precis som hans 2,27 i GAA även det gjorde. Fick stå i match sju i slutspelet och det var inte det snällaste man kunde göra i det läget och trots att han inte gjorde bort sig räckte det inte för segern som vi alla kommer ihåg med bitterhet. Kommer kunna casha in efter säsongen om han gör det lika bra i år som under fjolåret och målvaktssidan ser oförskämt bra ut för Boston just nu och i framtiden.

Bakom dom här två herrarna hittar vi Brandon Bussi, Kyle Keyser och Michael DiPietro som alla tre är unga och stabila alternativ att förlita sig på om det skulle bli så att någon skadar sig eller liknande.

Backar:
Här är det Charlie McAvoy som leder trupperna. Är enligt många numera en legitim toppback i ligan och jag kan inte annat än instämma. Han kan göra allt där ute på isen. Han är kraftfull och kan stå för rejäla tacklingar för att stoppa motståndarna samtidigt som han kan använda sig av sin skridskoåkning och räckvidd för att stoppa dom med teknik istället. Han har dessutom tagit stora steg offensivt under dom två senaste säsongerna och kan han fortsätta utvecklas där ännu mer så är han en av favoriterna att vinna Norris Trophy. Stod för 52 poäng på 67 matcher och följde upp det med fem assist i matchserien mot Florida. Det är ingen omöjlighet att "Chuckie Mac" kan vara i närheten av att snitta en poäng per match och lyckas han med det så kommer han definitivt vara en av dom bästa backarna i världen och en stöttepelare för oss i många år framåt.

Back nummer två rent kvalitetsmässigt enligt mig hittar vi i vår skånepåg Hampus Lindholm. Att vi lyckades få honom till oss innan deadline för två säsonger sedan var otroligt viktigt för att vi skulle kunna fortsätta vara en utmanare. När han dessutom skrev på ett åttaårskontrakt visade det hela organisationen att vi kommer vara att räkna med även kommande år och att en rebuild inte är så nära som många tror ändå. Var grym sin första hela säsong i Bruins och stod för 53 poäng på 80 matcher varav 10 mål vilket var bäst av backarna i laget. Spelade tyvärr med en skada i foten i slutspelet och var inte alls sig själv där han blev poänglös mot Panthers. Men Hampus kommer återigen vara en stor faktor till vår framgång den här säsongen.

Matt Grzelcyk går nu in på sin sjunde hela säsong i Black & Gold och han är en back som lever mycket på sin skridskoåkning som han verkligen har som en styrka. Han kan vända bort vilken motståndare som helst och har sin styrka i det offensiva spelet. Kritiken under alla år är att han är liten och inte håller när spelet blir tuffare. Samtidigt har han aldrig riktigt fått chansen att prestera när det väl börjar hetta till enligt mig och det misstaget som Cassidy gjort under tidigare år upprepade Montgomery tyvärr nu i slutspelet. NHL idag är en snabb liga och att inte spela en skridskovirtuos som kan öppna upp spelet med sin smartness ser åtminstone jag som dumdristigt och att istället spela slöare backar utan samma register som "Grizz" gjorde oss inte bättre. Stod för 26 poäng på 75 matcher vilket var personbästa i karriären, men det finns mer att hämta där tror jag. I slutspelet fick han spela fyra matcher och blev även han poänglös.

Brandon Carlo rundar av vår topp fyra vilket han gör med den äran. Nästan två meter lång och knappa hundra pannor gör att han är otroligt svår att ta sig förbi för motståndarnas forwards och han använder inte kroppen överdrivet mycket i tacklingsväg utan istället suger han in spelarna och ger dom inte en lugn stund. Inte den snabbaste på skridskorna men det väger han upp med sin räckvidd och sin fina placeringsförmåga där han allt som oftast är på rätt ställe för att försvara på ett väldigt effektivt sätt. Defensiven är hans stora styrka men det blev trots det 16 poäng på 75 matcher vilket han dessutom följde upp med 4 assist i åttondelsfinalen. Oerhört skadedrabbad under många år men förhoppningsvis har hans otur när det kommer till det försvunnit nu.

Derek Forbort lär vara back nummer fem som från starten av säsongen kommer ha en cementerad plats i laguppställningen. Oerhört nyttig och effektiv i egen zon där han offrar sig skoningslöst och täcker en herrans massa skott framförallt i boxplay där han är en väldigt användbar spelare. Går in på sin tredje och sista säsong på det kontraktet han skrev när han kom från Winnipeg och det återstår att se om han fortsatt blir en kugge i vårt försvar även efter den här säsongen. Hans hund "Darla" brukar stjäla en hel del rampljus när man vill veta mer om Forbort som annars ofta håller sig i skymundan. En back som alltid gör sitt jobb och är pålitlig i det defensiva spelet. Lyckades dessutom leverera 12 poäng på sina 54 matcher förra säsongen innan han stod för en assist i serien mot Florida.

Den sjätte platsen är öppen just nu och där finns det framförallt tre spelare som slåss om speltiden. Den som jag tror mest troligt kommer at ta den från start är veteranen Kevin Shattenkirk. Vi blir hans sjätte klubb i karriären och han har konsekvent levererat fina offensiva siffror i alla klubbar han representerat hittills. Nu har han blivit lite till åren med sina 34 år och i en roll i tredje backpar lär han inte nå några högre höjder poängmässigt. Men får han chansen att spela ankare i andrauppställningen i powerplay så är det ingen omöjlighet att nå runt 30 poäng vilket vore riktigt bra för oss. Förra säsongen blev det 27 poäng på 75 matcher i bottenlaget Anaheim så potential finns för en bättre säsong här.

Han konkurrerar med Jakub Zboril i första hand i mina ögon. Han har haft otur med skador hittills i karriären och som mest har det blivit 42 matcher säsongen 20/21 innan han dom två senaste åren bara spelat 10 och 22 matcher, där en skada på korsbandet avslutade säsongen 21/22 innan konkurrensen var för hård under fjolåret för att han skulle få spela mer. Kan han ta sista chansen hos oss nu och lyckas slå sig in bland sex backar? Att han fick spela VM i våras gjorde förhoppningsvis att hans självförtroende ökade och han har kvaliteten för att ta en plats, frågan är om han lyckas?

Den tredje spelaren som slåss om den sista platsen heter Ian Mitchell och är ny från Chicago. 24-åringen har varit på vippen att bli ordinarie i Blackhawks men inte riktigt lyckats med det och nu får han försöka slå sig in i en av dom bästa backuppsättningarna i ligan istället. Lättare sagt än gjort på förhand men han har imponerat på träningsmatcherna och på lägret hittills så vi ska inte skriva bort hans chanser. Stod för 8 poäng på 35 matcher förra säsongen men det är i defensiven han har sin huvudsakliga styrka.

Bakom det här gänget finns framförallt en spännande spelare som imponerat stort på försäsongen i form av Mason Lohrei men han lär få stort förtroende i Providence den här säsongen och stå på tillväxt istället.

Forwards
Vår alldeles egna superstjärna David Pastrnak stod för sitt slutgiltiga genombrott från stjärna till superstjärna under fjolåret. Kapaciteten har alltid funnits där och nu fick han verkligen ut allt och lite till av det han är kapabel till. Han stänkte in 61 mål och krossade därmed 50-målsplatån som är en drömgräns för så många spelare i NHL. Det bästa med allting är att detta bara är början av resan. Trots att han går in på sin tionde säsong så är han fortfarande bara 27 år gammal och går nu in i sin prime om man ser till hur en spelares karriär brukar se ut. 113 poäng blev det under fjolåret och jag ser ingen anledning till att han inte skulle kunna komma över 100 poäng varje säsong framöver så länge han får vara skadefri. Det blev fem mål på sju slutspelsmatcher och där hade han likt övriga laget behövt vara bättre för att ta oss vidare. Att han kommer bjuda oss på fantastiska outfits och ett underbart humör utanför rinken är en garanti precis som att han garanterat kommer vara en ledande spelare på alla sätt och vis även på isen. Jag är oerhört tacksam att jag får se honom spela ishockey och det är bara att njuta så länge det bara går.

Vår nya lagkapten heter som alla vet numera Brad Marchand. Det var förmodligen ingen, varken Bruinsfans eller någon annan som såg det komma varken i början av hans karriär eller ens för några år sedan. Den resan han har gjort är galet imponerande och det kommer bli ett kaptensskap utöver det vanliga med tanke på vem han är. Han kommer fortsätta reta gallfeber på motståndarna men samtidigt har han lärt sig från två av dom bästa kaptenerna någonsin och det är något han kommer föra vidare med den äran hoppas jag, fast på sitt eget sätt såklart. Han är en av ligans allra bästa vänsterforwards och trots åldern verkar han inte bli märkbart sämre än så länge. Han var hämmad förra säsongen efter att ha opererat sig under sommaren men ju längre säsongen gick desto bättre blev han. Hamnade till slut på 67 poäng på 73 matcher innan han gjorde allt och lite till för att ta oss vidare i slutspelet med sina 10 poäng på 7 matcher där.

Jake DeBrusk går in på sin sjunde säsong i Boston och faktumet att han gör det har verkligen inte varit en självklarhet. Under Cassidy var det något som inte stämde och det eskalerade när han bad om att bli trejdad för två säsonger sedan. Sweeney hittade aldrig en passande deal och istället skrev han på ett nytt kontrakt med oss för att förbättra förhandlingsläget då ett nytt lag i det läget skulle veta vad man fick istället för en ren rental som kanske skulle lämna efter säsongen. Det hände dock inget och istället blev han kvar, Cassidy försvann och Montgomery kom in vilket var som natt och dag för DeBrusk. Han stod för sin bästa säsong i karriären och gjorde 50 poäng på 64 matcher varav 27 mål. I slutspelet följde han upp det med 6 poäng och nu är det ingen tvekan om att Bruins vill behålla honom och man är redan igång med att försiktigt börja prata om ett nytt kontrakt. Det är häftigt hur saker och ting kan vända när förändringar sker och i det här fallet blev det bra både för oss och DeBrusk själv.

Pavel Zacha var en fin steal vi gjorde inför förra året när vi tradade Erik Haula mot tjecken. Förväntningar fanns absolut på honom men att han skulle vara så bra som han var trodde man kanske inte. Nu ställs det dock väldigt stora krav på honom med tanke på att han kommer vara den tilltänkta förstacentern som ska ta över efter Bergeron. Det är omöjligt att fylla dom skorna såklart men jag är övertygad om att han kommer göra en ännu bättre säsong nu och ta en större roll än under fjolåret. Nu ska han vara en ledande spelare och New Jersey såg potentialen till det när man valde honom redan som nummer sex i draften 2015. Nu får han chansen att bevisa för alla att han kan vara en stjärna i den här ligan. Stod för respektabla 57 poäng på 82 matcher och den poängtotalen borde öka ganska mycket med tanke på den nya rollen. Det blev också sex assist i slutspelet för "Pastas" förmodade radarpartner.

Charlie Coyle kommer nu att tituleras som andracenter på förhand. Han är en väldigt effektiv och perfekt tredjecenter och frågan är om han har den offensiva kapaciteten för att klara av den här rollen. Effektiviteten måste upp men jag gillar att Sweeney och gänget ger Zacha och Coyle chansen från start att visa vad dom går för istället för att försöka få till någon trade för att hitta en ny förstacenter. 45 poäng på 82 matcher är hans bästa resultat hos oss hittills och det stod han för den gångna säsongen men med den här rollen behöver han öka den siffran i mina ögon för att man ska kunna sitta lugnt i båten. 2 poäng på 7 matcher följde han upp med i slutspelet och det är klart att man inför säsongen har frågetecken över vår centersida där Coyle är en del av det med tanke på hans begränsade offensiv. Han är dock en otroligt bra tvåvägscenter för en roll i tredjekedjan som sagt och nu är det kniven mot strupen att hitta ännu mer offensiv i hans spel för att räcka till som andracenter.

James van Riemsdyk är den spelaren som kommer runda av topp sex den här säsongen, åtminstone får han chansen där från start och det är upp till honom att behålla den platsen. Han har bevisat gång efter annan som jag var inne på tidigare i artikeln att han kan leverera en hel del poäng och mål, speciellt när han får en fin omgivning som kan göra att han kan blomstra igen trots sina 34 år. Som det ser ut kommer han få starta säsongen som tredjelänk i förstakedjan och det ger honom alla möjligheter att göra den bästa poängmässiga säsongen på bra länge. Han gjorde 29 poäng på 61 matcher i ett dåligt Flyers ifjol och i ett mycket bättre lag med bättre förutsättningar är det inte alls omöjligt att han skulle kunna nosa på personbästa och hamna uppe runt 60 poäng. Det skulle verkligen vara grymt om han lyckas med det och verkligen vara jackpot för oss med tanke på cap hiten.

Bakom dom här sex kommer det verkligen vara en huggsexa kring platserna under en stor del av säsongen förmodligen. Det är egentligen helt öppet och det finns alla möjligheter för många spelare att lyckas ta en plats för gör man det bra här så kommer man få chansen vilket förhoppningsvis kommer innebära en hälsosam konkurrens. Härifrån startar jag med den spelaren jag tror har störst chans att ta en plats och avslutar med den som i nuläget har minst chans att slå sig in på en regelbunden basis i laget.

Trent Frederic stod för en riktigt fin säsong och tog nästa steg i sin utveckling till att bli en effektiv powerforward som är både jobbig att möta och som kan hitta nätet oftare än vad man kanske hade föreställt sig när han kom upp i laget för fem säsonger sedan första gången. Men 31 poäng på 79 matcher är en respektabel siffra för en tredjekedjespelare och kan han fortsätta hålla den nivån så har han en cementerad plats i laguppställningen dag ut och dag in. Tyvärr blev det inga poäng i slutspelet på hans fem spelade matcher och han väntar faktiskt på att få göra sin första poäng i ett slutspel, det hoppas vi ändras den här säsongen.

Morgan Geekie är ett spännande nyförvärv i en bra ålder som i Seattle gjorde ett namn för sig själv med ett vägvinnande spel i en relativt undanskymd roll. Här är tanken att han ska få en större roll och då hoppas man såklart också på att han ska ta nästa steg i karriären till att bli en fullfjädrad NHL-spelare. Han ser lovande ut och kan bli vår nya "perfekta" tredjecenter likt Coyle tidigare med ett stabilt defensivt spel blandat med en bättre offensiv än tidigare. Förra säsongen landade han in på 28 poäng på 69 matcher vilket han följde upp med 4 poäng på 13 matcher i Krakens första slutspel.

Milan Lucic is back baby! Det är trots allt ett härligt återseende när "Looch" är tillbaka i klubben han håller allra närmast hjärtat. Bara det faktumet att han får spela framför fansen i TD Garden igen kommer göra honom till en bättre spelare, men det är ju verkligen en begränsad sådan vi får in sett till spelet som är idag. Men man ska inte underskatta effekten han kommer att kunna ha på lagets yngre förmågor. Han har varit med och vunnit hos oss tidigare och han har lång erfarenhet av den här ligan vilket också gör honom till en ledargestalt framförallt utanför isen. Kan han fortsätta landa kring 20-poängsplatån och bidra med sin energi och fysik på ett framgångsrikt sätt så är det verkligen en no-brainer att spela honom i en fjärdekedja som ska vara jobbig att möta.

Jesper Boqvist kan vara en riktig steal för oss att få in. Jag tror och hoppas på honom ganska mycket med tanke på att jag sätter honom framför spelarna som följer efter honom. Han har imponerat på försäsongen dessutom och som sagt finns det stora möjligheter för mycket speltid om man gör det konsekvent bra. Han kommer från fyra år i Devils där han förra säsongen spelade 70 matcher och målet är självklart att nå samma höjder hos oss och jag tror att han kommer fortsätta imponera och ta steg i sin utveckling. Konkurrensen kommer dock vara stenhård men fortsätter han bara göra det som tagit honom hit så ska han kunna göra ett avtryck även hos oss. Stod för 21 poäng under fjolåret och kapacitet finns för mer än det då han i grund och botten är en offensiv spelare.

A J Greer hade inför att han kom till Boston spelat fem säsonger på gränsen mellan AHL och NHL där det blev 47 matcher sammanlagt i världens bästa liga under dom åren. När han kom till oss lyckades han slå sig in i historiens bästa lag vilket såklart är både imponerande och överraskande. Hos oss blev det 61 matcher och 12 poäng vilket var ett bättre resultat än alla tidigare år tillsammans. Bara det är häftigt såklart. Han belönades med ett nytt ettårskontrakt men kommer inte få det lätt att lyckas behålla sin plats. Gillar hans inställning där han bara kör järnet så fort han får chansen och det kan definitivt vara det som gör att han fortsätter vara en spelare för fjärdekedjan.

Danton Heinen är tillbaka i Boston på ett try out-kontrakt och jag skulle bli förvånad om han inte får ett ettårskontrakt när allt är sagt och gjort på försäsongen med tanke på vad han bidrar med. Spelade fyra säsonger hos oss innan han skeppades till Anaheim där det blev en säsong innan han bjöds in till Pittsburgh och där verkligen visade att han är en bra NHL-spelare. Konstigt nog gavs han inget nytt kontrakt där och det gav oss möjligheten att bjuda in honom till vårt träningsläger. Gjorde trots allt 47 poäng som bäst hos oss säsongen 17/18 så kunnandet finns där och han är en väldigt smart spelare som gör mycket rätt ute på isen och ofta vinner förtroendet hos sin tränare med tanke på hans ansvarsfulla spelstil.

Patrick Brown togs in under sommaren och är den sista av spelarna som har ett envägskontrakt vilket också gör att jag tror att han har förtur till en av dom sista platserna i premiärlaget. Men då behöver han också prestera bättre än han gjort under försäsongen för det är minst sagt ett flertal spelare som försöker roffa åt sig veteranens plats. Med sina 31 år har han erfarenhet men kanske inte snabbheten som krävs för att behålla sin plats i laget. Åtta säsonger har genererat 138 matcher i NHL hittills så med andra ord har större delen av tiden spenderats i AHL. Faktumet att vi skrev ett tvåårskontrakt med honom ger mig dock känslan av att vi har en tro på att han ska kunna bli en spelare som kan göra ett gott jobb på den här nivån. 43 matcher och 7 poäng i Philadelphia blev det innan han avslutade säsongen med 18 matcher och 5 poäng i Ottawa.

Jakub Lauko är en härlig karaktär som har en grym fart på isen och han är en modern fighter i princip som aldrig tvekar för att kasta handskarna men han är också användbar i spelet vilket är den stora skillnaden jämfört med dåtidens renodlade fighters. Med farten kan han göra hål i försvar och den ska han definitivt använda sig av så ofta det går för att ge sig själv chansen att bli en mer regelbunden NHL-spelare. Det blev faktiskt 7 poäng på 23 matcher i grundserien i hans första säsong i ligan och dessutom spädde han på med en assist på tre slutspelsmatcher. Kommer få en hel del chanser och lär vinna mångas hjärtan med sin spelstil där han kan lära sig en hel del fina knep av Lucic.

Oskar Steen kämpar fortsatt på med den äran. Han är på något sätt där men ändå inte riktigt. Varje gång han är uppe i NHL så tycker dom flesta att han gör det riktigt bra med tanke på sin roll men samtidigt har han inte lyckats hålla sig kvar på den högsta nivån mer än i några matcher här och där. Fick spela tre matcher för tre säsonger sedan och det gav mersmak till år två då det blev 20 matcher och 6 poäng. Det trodde man skulle göra susen inför år tre men istället fick han bara chansen i tre matcher till så det är verkligen osäkert kring hur han kommer prestera år fyra som vi går in på nu. Möjligheten finns, svårigheten är att ta den.

Någon som har imponerat stort under försäsongen och är på vippen att spela till sig en plats i laget är Matthew Poitras. Bara 19 år gammal har han visat en mogenhet utöver det vanliga och det skulle såklart vara en stor skräll om han skulle slå sig in redan nu. Draftades i andrarundan för två år sedan och han var grym i OHL för sitt Guelph Storm under fjolåret där det blev 95 poäng på 63 matcher. Det är inte alls omöjligt att man låter honom spela 9 matcher i början på säsongen innan man skickar ner honom till Guelph igen för att inte bränna första året på det entry level-kontrakt han skrev på i somras. Men skulle han däremot göra ett såpass bra intryck även fortsättningsvis här i början så är det ingen omöjlighet att vi får stifta rejäl bekantskap med den unge kanadensaren redan kommande säsong.

Jag kommer avsluta med ett ännu längre långskott än Poitras inför säsongen. John Beecher har även han varit en positiv överraskning på försäsongen och är i allra högsta grad med och slåss om en plats där tanken från start skulle vara som center i fjärdekedjan. Bättre fart och bättre teknik än Patrick Brown och såklart mycket större potential i 22-åringen. Gjorde sin första hela säsong i Providence förra säsongen och stod för 23 poäng på 61 matcher då. Det vore verkligen kul om vi gav lite yngre spelare chansen för att se om dom axlar ansvaret att leverera på högsta nivån och Beecher är en som utmärkt sig rejält här i början på säsongen.

Summa summarum
Ser man till helheten så är det här ett lag som kommer vara topp tre i divisionen trots alla tunga tapp. Men Atlantic division kommer vara hårdare än på länge med tanke på hur framförallt Buffalo och Ottawa har rustat upp sina lag och nu på riktigt börjar utmana om slutspelsplatserna igen. Toronto lär inte vara sämre och det är svårt att placera både Florida (Ekblad och Montour till december förmodligen) och Tampa Bay (Vasilevsky två månader) med tanke på deras tunga skador man dras med i början av säsongen men kvaliteten finns i båda lagen för att behålla sin slutspelsplats trots det.

Ett getingbo helt enkelt där våra frågetecken på forwardssidan behöver rätas ut till antingen punkter eller i bästa fall utropstecken. Faktum är dock att vi sitter på två otroligt bra målvakter och en backuppsättning av högsta klass tillsammans med ett vägvinnande system under en väldigt smart tränare. Jag landar till slut in på att vi tar oss till slutspel igen och där kan allt hända, med revansch i åtanke.

Tre styrkor
Nummer ett här måste bli målvaktssidan. Vi hade ligans bästa duo förra säsongen och det får dom gärna fortsätta att vara den här för att vi inte ska tappa för mycket i jämförelse med förra året. Det är en spännande situation vi har här med tanke på att Swayman i mångas ögon är vår kommande förstamålvakt och att Ullmark var menad att ha som en fin resurs som etta fram tills att "Sway" blir redo att axla ansvaret själv. Då går Ullmark och gör en av dom bästa säsongerna vi någonsin sett och vinner Vezina Trophy och helt plötsligt sitter man på två grymma målvakter. Oundvikligen så måste man ta ett beslut i den här frågan då Swayman bara har ett ettårskontrakt och Ullmark har två år kvar på sitt fyraårsavtal. Väljer man att fortsätta med 1A och 1B som nu eller satsar man på en uttalad förstamålvakt?

Nummer två blir logiskt nog backsidan som är en av NHLs bästa och att vi har både McAvoy och Lindholm på kontrakt fram till säsongen 29/30 och Carlo till 26/27 gör att stommen kommer vara grym under alla dom här kommande åren. Det gäller bara för Sweeney att komplettera med passande spelare runtomkring dom och det här året ser jag inte att vi skulle vara märkbart sämre än förra säsongen om vi bara isolerar det till backsidan. Det finns offensiv i alla tre backpar i form av McAvoy, Lindholm och Shattenkirk samtidigt som man har effektiva defensiva backar i Carlo och Forbort framförallt och där Grzelcyk är lite både och. Dessutom finns det tillräcklig kompetens utöver dom här för att fylla ut vid skador och sjukdomar.

Nummer tre blir spjutspetsarna som vi har offensivt. David Pastrnak är en superstjärna och förhoppningsvis var fjolåret bara början på vad som väntar oss framöver. Pavel Zacha hittade omgående kemi med sin landsman och får dom förädla sitt samarbete så kan dom bli en dynamisk duo under många år framåt. Brad Marchand har några riktigt fina år kvar i sig innan åldern börjar ta ut sin rätt och han är fortsatt i toppen av ligans vänsterforwards. Den trion behöver hjälp såklart men det är en väldigt bra grund att stå på och alla tre är spelare som kan göra sina medspelare bättre vilket är passande just i år med tanke på frågetecknen som finns överlag på forwardssidan.

Tre svagheter
Det blir en fin övergång till forwardssidan överlag. Att ta bort Patrice Bergeron och David Krejci skulle göra alla lag avsevärt sämre såklart. Addera Taylor Hall och Tyler Bertuzzi så är det en kvartett som är svår att ersätta. Har vi hittat tillräckligt bra ersättare som gör att tappen av dom här spelarna inte blir för stort? Det återstår att se men jag gillar det Sweeney lyckades göra under sommaren med tanke på situationen vi hade med lönetaket. Det är smarta värvningar som om dom faller väl ut blir ett lyckokast som definitivt skulle göra att vi tar oss säkert till slutspel igen.

Konkurrensen i divisionen har blivit oerhört mycket bättre på pappret. Inför säsongen så är det inte det enklaste att förutspå hur tabellen kommer se ut när vi spelat 82 matcher. Det alla är överens om är att både Buffalo och Ottawa blivit bättre. Då har vi med oss att Sabres missade slutspelet med en ynka poäng och Senators var sex poäng ifrån. Det blir viktigt att vinna så många av dom "interna" matcherna i divisionen som möjligt för att hålla konkurrenterna bakom sig så mycket det bara går.

Tappen av två kulturbärare kommer att vara kännbar. Att Bergeron och Krejci försvinner är sorgligt i sig och det är bara att tacka för att man fått se två av våra bästa spelare någonsin under så många år. Deras avtryck kommer förhoppningsvis att leva kvar i många år och det finns flera spelare som lärt sig väldigt mycket av dom här två stöttepelarna. Icke desto mindre kommer man inte ifrån att centersidan inte kommer vara sig lik när vi inte längre har dom två spelarna som abbonerat på just dom två platserna under dom senaste femton åren.

Preliminär laguppställning
James van Riemsdyk - Pavel Zacha - David Pastrnak
Brad Marchand - Charlie Coyle - Jake DeBrusk
Trent Frederic - Morgan Geekie - Danton Heinen
Milan Lucic - Jesper Boqvist - A J Greer
Extra: Patrick Brown

Charlie McAvoy - Matt Grzelcyk
Hampus Lindholm - Brandon Carlo
Derek Forbort - Kevin Shattenkirk
Extra: Jakub Zboril och Ian Mitchell

Linus Ullmark
Jeremy Swayman

Säsongens poängkung: David Pastrnak
Vinner man interna poängligan med 46 poängs marginal så kan man väl ganska lugnt säga att man är storfavorit till att ta hem titeln även den här säsongen. Det mest spännande blir att se om han kan nå ännu högre höjder än han gjorde ifjol. Kan han nå drömgränsen 70 mål på en säsong?

Säsongens viktigaste spelare: Målvakterna
Det går inte att komma ifrån tappet på forwardssidan. 301 mål framåt förra säsongen lär försämras en hel del till i år och då behöver insläppta mål hålla någorlunda samma nivå som ifjol då vi släppte in makalösa 174 kassar. Skulle vi försämra oss med 40 fler insläppta till i år så hade vi ändå hamnat som det näst bästa laget om man ser till hur det slutade förra säsongen. Det är trots allt ganska många mål både offensivt och defensivt som behöver försämras för att slutspel ska missas. Kan då vår duo fortsätta på den inslagna vägen så är det guld värt och det är definitivt den viktigaste posten som måste hålla även nu för framgång.

Säsongens unga spelare: Jesper Boqvist
Kapaciteten finns där, kan han få ut den på isen kontinuerligt så finns det stora möjligheter att vi får en produktiv svensk i laget som spelar till sig ett längre kontrakt hos oss inför framtiden. Det skulle såklart vara riktigt kul med mer svenskkopplingar till Boston och han är "bara" 24 år än så länge så det finns en hel del att utveckla.

Säsongens doldis: Morgan Geekie
Kanske inte kommer vara den mest häpnadsväckande spelaren men jag tror och hoppas att han kan vara väldigt effektiv i en roll som tredjecenter där han får bevisa för oss att han kan leda en kedja och göra det framgångsrikt. Förhoppningsvis blir det här ett fint nytillskott till laget som kommer överraska många med vad han kan leverera på isen.

Säsongens första vecka ser ut som följer:
Boston Bruins - Chicago Blackhawks natten mellan 11-12 oktober kl 01:35
Boston Bruins - Nashville Predators natten mellan 14-15 oktober kl 01:05

Nu är det bara en sak kvar, som alltid - Lets go Bruins!