Colorado v.41: Funderingar & åsikter
Bara en match spelades denna vecka, därför fyller jag ut artikeln med lite av mina egna åsikter om laget så här långt.
Colorado – Edmonton 3-4
Första perioden:
1-0 Wojtek Wolski (Klee, Stastny) 8:07
1-1 Petr Sykora (Tjärnqvist, Hemsky) 8:46
Andra perioden:
2-1 Tyler Arnason (Rycroft) 11:02
2-2 Ryan Smyth (Horcoff, Lupul) 17:14 (PP)
Tredje perioden:
3-2 Ryan Smyth (Horcoff, Smith) 0:20
4-2 Petr Sykora (Hemsky, Bergeron) 4:11
4-3 Milan Hejduk (Stastny, Clark) 11:50
Skott: 42 – 25 (12-5, 21-13, 9-7)
Publik: 18, 007 (utsålt)
Efter en veckas uppehåll för Colorado så var det match igen, hemma i Pepsi Center. Spelarna var inte särskilt ringrostiga efter uppehållet, då man var det klart bättre laget och åkte massor av skridskor.
Åtta minuter in i den första perioden tog man ledningen genom rookien Wojtek Wolski, hans tredje mål denna säsong på fyra matcher. Men glädjen blev inte långvarig, för bara 39 sekunder senare styrde Petr Sykora in 1-1 från ett backskott av Daniel Tjärnqvist.
11:02 in i den andra perioden tog Colorado rättvist tillbaka ledningen genom ett kanonskott av nyförvärvet Tyler Arnason. Arnason verkar ha vaknat ur sin dvala då han såg pigg ut under hela matchen och skapade mycket.
15:35 in i perioden råkade Karlis Skrastins, som för övrigt gjorde en riktigt dålig match, lyfta pucken över sargen vilket resulterade i utvisning. Colorado spelade mycket bra i det numerära underläget, men med 10 sekunder kvar kunde Ryan Smyth kvittera. Detta var Colorados första insläppta mål i numerärt underläge för säsongen.
Bara 20 sekunder in i den tredje perioden gjorde samme Smyth 3-2. Ryan satte som bekant nytt NHL-rekord då han gjorde hattrick inom loppet av två minuter i förra matchen, i denna blev han tvåmålsskytt inom loppet av tre minuter.
Fyra minuter senare blev Petr Sykora också tvåmålsskytt när han ökade på Edmontons ledning till 4-2. Skottet såg knappast otagbart ut för Théodore, som inte gjorde någon bra match.
Det gjorde däremot Oilers målvakt Dwayne Roloson som blev utsedd till matchens andra stjärna. Han räddade 39 skott och var en stor anledning till att Alberta-laget tog två poäng.
11:50 in i perioden reducerade Colorado genom Milan Hejduk, efter en snygg passning av Paul Stastny.
Colorado tog sedan ut målvakten och jagade kvittering, men en storspelande Roloson såg till att matchen slutade 3-4.
”Vi har förtjänat poäng i samtliga matcher så här långt. Problemet är vårat försvarsspel, vi är alldeles för veka framför eget mål. Sen missar vi för många målchanser, flera gånger har vi i princip haft öppet mål men missat”, sa coachen Joel Quenneville efter matchen.
Laguppställning
Andrew Brunette – Joe Sakic – Ian Laperriere
Wojtek Wolski – Paul Stastny – Milan Hejduk
Brad Richardson – Tyler Arnason – Marek Svatos
Antti Laaksonen – Brett McLean – Mark Rycroft
Brett Clark – Karlis Skrastins
John-Michael Liles – Ken Klee
Ossi Väänänen – Patrice Brisebois
José Théodore (Peter Budaj)
Spelarkritik
Colorados bäste spelare mot Edmonton var utan tvekan Milan Hejduk. Han såg väldigt het under hela matchen och var överallt på isen, var han inte uppe och snurrade runt med motståndarna så var han nere och backcheckade (som vanligt) på ett förtjänstfullt sätt. Kul att det lossnade i matchen för tjecken som varit ovän med pucken under de tre andra matcherna och i stort sett hela förra säsongen.
Kedjekamraterna Wojtek Wolski och Paul Stastny såg också bra ut, i synnerhet Stastny som redan påminner mycket om sin far på isen.
Den tidigare så utskällde Ken Klee fortsätter spela bra och var Colorados bäste back i matchen.
Spelare som inte alls imponerat så här långt är Joe Sakic och Karlis Skrastins. Båda två har sett väldigt tröga ut på skridskorna och Skrastins har stora problem i spelvändningarna, vilket inte alls är bra då han spelar mot motståndarnas bästa (och ofta snabba) spelare. När Sakics kedja är inne på isen så händer det knappt något framåt, vilket gjort att Quenneville ändrat om där flera gånger. Det ska dock tilläggas att Sakic såg väldigt trög ut i början på förra säsongen också, men kom sedan igång och var Colorados MVP när säsongen summerades.
Poängligan
Wojtek Wolski 4 – 3+0 = 3
Marek Svatos 4 – 2+1 = 3
Joe Sakic 4 – 1+2 = 3
Skador
Cody McCormick (Bröst) day-to-day
Brad May (Axel) Slutet på februari
Pierre Turgeon (Axel) Obestämd tid
Jordan Leopold (Operation) day-to-day
VECKANS LAVIN
Paul Stastny
Stastny var en het kandidat till utmärkelsen förra veckan, och hans fortsatt fina spel gör att han får den nu. Han centrar Colorados bästa kedja just nu, gjorde två assists mot Edmonton och blev utsedd till matchens tredje stjärna. Hur bra kommer denna 20-åring, som inte ens var tänkt som ordinarie, bli?
Totalt: Paul Stastny 1, Brad Richardson 1
Funderingar och åsikter
Precis som ifjol så är det förstakedjan med Joe Sakic i spetsen som matchas mot motståndarnas bästa kedja. Det gillar jag inte alls. Visserligen är Sakic suverän defensivt också, men han är 37 år nu och det finns rollspelare i laget som kan ta hand om det i en tredjekedja, så kallad checkingline. I den kedjan skulle jag vilja se Antti Laaksonen, Brett McLean och Ian Laperriere.
När Laaksonen spelade i Minnesota så matchades han alltid mot motståndarnas stjärnor (det var han som var med och neutraliserade Forsbergs kedja i åttondelsfinalen 2003), likaså Laperriere i Los Angeles och McLean i Chicago. Antti är ganska vek, men en av ligans bästa spelare på att läsa spelet och bryta passningar. Laperriere är en grovjobbare utan dess like som offrar sig helhjärtat och bäst av dessa tre i defensiven. McLean, som jag vill ha som center, är stark i tekningscirkeln och relativt allround.
Jag är övertygad om att dessa tre hade gjort ett mycket bra jobb i en checkingline, speciellt eftersom de har rutin från det i tidigare klubbar.
-----------------------------------------------
Nyförvärvet Jordan Leopold förväntades vara tillbaka till matchen mot Edmonton efter sin bråckoperation, men valde att stå över den. Mot Chicago på måndag kommer han antagligen kunna spela, och kommer ha stora förväntningar på sig som lagets bästa nyförvärv.
Lagets effektivitet i power play har varit bra (19,2%), men mot Edmonton spelade man riktigt dåligt i den spelformen och skapade ingenting. Det kommer bli bättre när Leopold är klar för spel, en mycket spelskicklig back som kan styra ett power play på blålinjen. Det kan man verkligen inte säga om Ken Klee, som för tillfället får mycket istid i spelformen, som har händer av betong och bara är van vid spelet i den egna zonen.
Frågan är bara vilken back som får sätta sig på läktaren när Leopold kommer tillbaka. En trolig gissning är Ossi Väänänen. Den defensive finländaren spelar bara runt 10 minuter per match och har det väldigt svårt i det ”nya” NHL, då hans skridskoåkning och passningsspel lämnar mycket att önska.
Jag tycker dock att Väänänen får oförtjänt lite istid. Efter fyra matcher har han inte spelat någonting i numerärt underläge, trots att han är en av få defensivt skickliga spelare i Colorado. Istället ger Quenneville fansens hackkyckling Patrice Brisebois mycket istid i den spelformen, och det kan jag bara inte förstå. Brisebois håller hög klass offensivt, men hans defensiv är stundtals katastrofal. Markeringsspelet brister titt som tätt och han är alldeles för svag framför eget mål.
Men spelar gör han.
