Colorados problem fortsätter
Peter Forsberg är tillbaka efter 17 matchers frånvaro, men inte ens hans magiska klubba får igång Colorado Avalanche.
Efter dagens 0-2 förlust mot Detroit Red Wings har Avalanche nu 1-5 på två matcher mot Motowns stolthet. Och de båda matcherna har i stort sett varit identiska. Trots att Peter Forsberg är tillbaka kan inte Colorado göra mål. Spelet är krampaktigt, de flesta spelarna har inget självförtroende och coach Granatos laborerande med kedjorna visar på stor desperation. Det ser inte alls bra inför slutspelet.
Problemen är många och börjar med backarna. Adam Foote må vara en av de tuffaste spelarna att möta 1-mot-1, och stenhård framför mål, men hans offensiva spel lämnar mycket att önska. Nyckeln för ett framgångsrikt s k "transition game" är backarna första pass, eller "outlet pass". Den skall komma när forwards är spelbara, har fart, klubban i isen och med 3-4 meter yta framför sig, inte när motståndarna ligger nära. Som det är nu spelar Foote sarg ut, eller på den yta som redan ockuperas av Red Wings forwards. Att försvara sig mot Colorado Avalanche måste vara ett lätt jobb för tillfället. Chris Chelios dominerade blålinjen totalt och tog pucken av Avs forwards nio gånger av tio.
Tony Granato coacher väldigt passivt, om än desperat, och han har inget system att luta sig emot, varken offensivt eller defensivt. Avs byter spelsystem med kedjorna, vilket skapar förvirring. När spelare som är skickliga på pucken (Forsberg, Sakic, Hejduk, Kariya) är ute på isen spelar Avs ett "puck-possesion game", alltså ett rörligt anfallsspel med mycket puckinnehav, där man är beroende av varandras förmåga att skapa 2-mot-1 situationer över hela banan. Den som inte har puck skall åka dubbelt så mycket skridskor som den som är puckförare. När så inte sker blir det extremt mycket pucktransport, och obefintlig dynamik i anfallszon, vilket är väldigt lätt att försvara sig emot.
De andra kedjorna med mer fysiska spelare (Gratton, Barnaby, Cummins, Bonvie, Konowalchuk) spelar ett klassiskt "dump-and-chase" spel, med betoning på hög forchecking. Men dessa tuffa forwards neutraliseras enkelt bort av Red Wings backar eftersom Avs diton inte lägger ner i tid, utan gärna håller pucken en extra sekund, vilket gör att Avs forwards står still på blå, och aldrig hinner först på pucken i sarghörnen, eller bakom förlängda mållinjen.
Spelare som Lidström, Schneider och Fischer har då tid på sig att vända upp, hitta forward och slå en enkel och snabb första pass ut ur egen zon. Avs forwards har nu kommit på mellanhand och det skapas 3-mot-2 och 2-1 situationer i mittzon, som Avs backar måste lösa på egen hand.
Om Avs ska ha någon chans att komma förbi första rundan, måste Avs "transition game", alltså spelvändningarna, flyta på mycket bättre än för tillfället. Forwards ska kunna lita på att den där första passen från back kommer i rätt ögonblick VARJE gång man får tag i pucken. Om inte MÅSTE dumpningen komma exakt från röd linje, inte 1-2 meter efter densamma. Chansen att det ska bli trångt vid blå och därför allt som oftast en offside kan bara undvikas genom dynamik i mittzon m a o mer "north-south" än "east-west". Att åka tre forwards utan fart på linje i mittzon är förödande för anfallsspelet, och skapar ALLTID en farlig "turnover".
Colorado har alltså mycket att jobba med inför playoffs, och den som måste jobba allra hårdast med sitt spel OCH självförtroende är Teemu Selänne. Det spelar iungen roll vem det är; att inte ha ens en andraassist på 19 matcher är otroligt dåligt.
