Colorado Avalanche - Stanley Cup-Champions
Efter 21 års väntan, Colorado Avalanche har vunnit den svåraste trofén man kan vinna i hockey - The Stanley Cup! Äntligen kan Colorado kalla sig själva regerande Stanley Cup-mästare! Natten mot måndag besegrades Tampa Bay med 2-1 och Avalanche vann serien med 4-2 i matcher. Hur gick det till?
Match 1 och 2
Första Stanley Cup-finalen på 21 år och Denver var redo för det. Colorado, med hjälp av en fantastiskt publik, lyckades vinna de två första matcherna med 4-3 OT i match 1 för att sedan fullständigt köra över Tampa med 7-0 i match 2. En match som blev en av den mest ensidiga finalmatchen i historien med bland annat en xG-procent på 81 i spel fem-mot-fem.
Innan finalen pratade jag om X-faktorn André Burakovsky, och det visade sig att han blev precis den X-faktor som Avs behövde. Matchavgörande målet i förlängningen i första matchen följdes upp med ett mål och en assist i match 2 på knappa åtta minuters istid innan en bruten hand satte stopp för hans medverkan resten av matchserien.
Storyn i match 1 och 2 var annars Valeri Nichushkin. Förstassisten i “Burras” OT-mål och totalt fyra poäng de två första matcherna i serien. Ni som hängt med i veckorapporten under säsongen har läst hur mycket jag hyllat honom under säsongen och nu höjde han sitt spel än mer när det gällde som mest. “Big Val” kan räkna med en kraftig lönehöjning i sommar.
En annan snackis som vi måste lyfta fram var också den otroliga publiken. Högljutt, mycket sång och fantastiskt stämning under dessa två matcher. Ni har nog alla sätt när över 17 000 åskådare sjunger Blink 182’s låt All The Small Things. Rysningar!
https://twitter.com/blink182/status/1541487474890854400
Match 3 och 4
Efter två överlägsna prestationer spelmässigt började det i media snacka om “sweep”. Men, Tampa är tvåfaldiga mästare och inget lag som ger sig så enkelt. Matchen i sig var ganska jämn spelmässigt, men på något sätt kändes det som om Avs aldrig var riktigt nära. Kuemper stod för en svag insats medan Vasilevskiy återigen såg ut som världens bästa målvakt och den målvakt vi blivit vana med att se i slutspelet. Tampa vann tillslut enkelt med 6-2.
Match 4 blev återigen en match som stod och vägde - åtminstone i tre perioder. Avs som fortfarande hade en 2-1-ledning i matchserien ville studsa tillbaka på ett bra sätt. Lagom till match 4 gjorde även Nazem Kadri comeback från sin brutna tumme. Det var ingen Kadri som var 100 % frisk, långt ifrån. Han fick hjälp med att knyta sina skridskor före matchen och varje passmottagningen smärtade enligt honom själv. Det hindrade dock inte Kadri från att spela huvudrollen direkt i sin comeback.
Matchen gick till förlängning efter att bland annat MacKinnon fick spräcka sin måltorka i finalen. Väl i förlängningen var det inget snack. Colorado dominerade från första förlängingsminuten och hade 18 skottförsök, varav flera högkvalitativa chanser innan nämnde Kadri avgjorde genom ett mål som påminde mycket om Patrick Kanes avgörande mål i finalen 2010. Målet föranleddes av ett tveksamt icke-domslut då det syntes som att Avs var sex spelare på isen när Kadri fick pucken, vilket Tampa och Jon Cooper inte var sena med att poängtera. Målet godkändes och Avs fick läge att avgöra i match 5.
Match 5
Det var feststämning i Denver inför match 5, Avs hade chansen att ta hem Stanley Cup och det på hemmaplan. Frågan är om man inte kom ut lite för övertaggade eller om det var nervositeten som spökade, vilket Rantanen vittnade om efter matchen. Inom de första sju minuterna hade Avs dragit på sig två utvisningar och den anstormningen som alla väntade sig från Avs uteblev. Tampa kom in i matchen på ett bra sätt och tog även ledningen tack vare ett svagt ingripande från Kuemper. Avs arbetade sig in i matchen, skapade flest lägen i fem-mot-fem och kvitterade innan Kucherov återigen gav Tampa ledningen i powerplay.
Avs skapade de farligaste lägena men hade svårt att överlista Vasilevskiy i målet. Det krävdes en medstuds för att överlista honom och den kom två minuter in i tredje perioden. Dramat var inte slut där, med sex minuter kvar kom Tampas förlösande 3-2-mål genom deras egna X-faktor, Ondrej Palat. Avs kunde inte hämta sig och när de dessutom drabbades av en utvisning för “too many men” (kompensation för match 4?) var festen över. Det skulle inte bli en fest i Denver midsommarnatten, den fick vänta några dagar till.
Match 6
Momentumet tillbaka hos Tampa och matchboll nummer 2 för Avs, det var förutsättningarna inför match 6. Många, inklusive undertecknad, var förberedd för en match 7 nu. Men Colorado har studsat tillbaka från en tuff förlust tidigare i detta slutspel (match 5 mot Blues) och faktum är att man varit det klart bättre laget i tre av fem matcher. Hoppet fanns.
När dock Stamkos gjorde 1-0 tidigt i första perioden var känslan att Avs inte skulle kunna hämta sig. Kuemper spelade dock upp sig och efter första perioden var det ett Colorado “on a mission”. MacKinnon klev fram, pricksköt in 1-1 endast två min i andra perioden och efter det var det bara ett lag på isen.
Jag nämnde tidigare X-faktorn “Burra” i match 1 och 2 och Nichushkin som varit dominant hela finalserien. Avs hade ytterligare en X-faktor som skulle bli viktigaste av dem alla - Artturi Lehkonen. Han skickade Avs till finalen och nu skickade han Avs till Stanley Cup-pokalen. Återigen klev han fram när det gällde som allra mest och sköt det matchavgörande målet som gav Colorado den finaste trofén en hockeyspelare kan vinna - The Stanley Cup.
https://www.nhl.com/video/lehkonen-gives-avalanche-lead/t-334594430/c-12059788
Skottförsöken blev i period 2 och 3 hela 42-25 till Avs fördel i spel fem-mot-fem och framför allt i tredje perioden visade man att det bästa laget vann. Det spelet man visade upp i tredje, den hänsynslösa forechecken och förmågan att pressa ner Tampa i egen zon trots att det var de som behövde ha pucken, var en av de bästa prestationerna och perioden jag sett ett lag spela när det var så mycket som stod på spel. Bara att lyfta på hatten!
Det var många spelare som stod för otroligt bra insatser denna match (Landeskog, Lehkonen, Nichushkin, Rantanen, Makar etc.) måste också lyfta fram tre spelare lite extra i denna match - Bowen Byram, Darcy Kuemper och Nathan MacKinnon.
Byram spelade mest av samtliga spelare i fem mot fem, klockade in på 25:48 i istid (mer än Makar bl.a.) när matchen var över och stod för nästintill en perfekt match. Kuemper, som varit ifrågasatt av Colorado-media och där vissa velat spela Francouz istället, klev fram när det gällde som mest och räddade 22 av 23 skott. MacKinnon, som förra året beklagade sig över att inte vunnit ett dugg i NHL, stod för två poäng i säsongens viktigaste match och var en faktor varje gång han äntrade isen. En vinnare.
Slutliga tankar
Det har gått några dagar nu och tankade har hunnit lägga sig. Att man äntligen kan kalla Colorado för Stanley Cup-Champion är något som jag drömt om länge och inget man på långa vägar trodde skulle hända säsongen 2016/2017 när man endast tog 48 poäng på en hel säsong. Sakic trodde dock på laget, visade tålamod med Bednar (som var coach även då) och med hjälp av några smarta trades (Toews, Kadri) byggde han NHL’s bästa lag.
Colorado var det bättre laget samtliga slutspelsserier, enligt de underliggande siffrorna, och det går absolut att hävda att det bästa laget vann.
https://twitter.com/JFreshHockey/status/1541261939602558977
Nu njuter vi av segern ett tag till innan offseason sätter igång med NHL Draften inom kort och vad som händer med Kadri, Burakovsky, Nichushkin med flera.
Låt oss bara njuta lite först. Colorado Avalanche - Stanley Cup-Champions!
