SvenskaFans rankar NHL: 13. Colorado Avalanche
Colorado gjorde som Patrick Roy hade sagt och chockade hockeyvärlden förra säsongen. Målet kommande säsong är att fortsätta chocka, men den här gången även i slutspelet.
Sedan barnsben har jag varit en Avalanche-supporter, tack vare en viss hjälte vid namn Peter ”Foppa” Forsberg. Precis som min uppväxt i övrigt (yngsta barnet m.m.) var jag bortskämd med framgångar när det gällde mitt favoritlag i ishockey. Jag behöver inte gå in närmre på att Colorado Avalanche mellan 1996 och 2004 var en maktfaktor i NHL. Med två Stanley Cups, åtta raka divisionstitlar och 487 utsålda (18 007 åskådare) matcher på raken och en stomme bestående av Joe Sakic, Peter Forsberg, Patrick Roy och Adam Foote hade man det rätt förspänt (om man nu bortser från alla nattmatcher och avsaknaden av NHL Game Center) som supporter.
Efter lockouten 2004/05 och det nya lönetaket plockades Colorado isär bit för bit och åren därefter blev inte riktigt lika härliga. Mellan säsongerna 2008/09 och 2012/13 lyckades man gå till slutspel endast vid ett tillfälle. Övriga placeringar i Western Conference? 15:e, 14:e, 11:e och 15:e. Colorado var ett skämt och firma Joe Sacco/Greg Sherman (Head Coach/General Manager) var hånade. Efter att ha slutat näst sist i hela ligan den lockout-förkortade säsongen 2012/13 kom dock systemskiftet ”that would make hockey matter in Denver again”.
Patrick Roy tog över ansvaret som Head Coach och med Joe Sakic vid sin sida som ”Executive Vice President of Hockey Operations” (Sakic fick i dagarna även officiellt rollen som General Manager) blev det succé direkt. Anaheim kördes över i premiären ifjol med hela 6-1 och Roy avslutade matchen med att visa för både Bruce Boudreau och hela hockeyvärlden att Avalanche inte var ett lag man kunde köra med längre.
De första 13 matcherna gav tolv vinster och ett eko över resten av ligan. När grundserien sedan summerades i april var Colorado NHL:s tredje bästa lag med 52 vinster och 112 inspelade poäng, ett fantastisk facit. Givetvis än mer imponerande med tanke på den ökenvandring som varit de föregående åren, men Roy fick rätt i att hans Avalanche skulle ”chocka hockey-världen”. Även om man aldrig lyckades ta sig förbi Minnesota Wild i den första slutspelsrundan (förlust på övertid i 7:e avgörande efter att ha bränt fyra st. ledningar) får föregående säsong summeras som väldigt lyckad och en väldigt bra grund att bygga vidare på.
Den stora frågan den här säsongen är: hur skall Colorado kunna återupprepa succén? Kritikerna menar att den stora anledningen till det fina resultatet i grundserien var Semyon Varlamovs storspel och det faktum att motståndarna inte riktigt var förberedda på det unga Avalanches framfart. Backsidan fortsätter att vara Colorados svagaste lagdel och den stentuffa Central Division är troligen hela ligans tuffaste. Paul Stastny har lämnat för divisionsrivalen St. Louis, reservmålvakten och ledarfiguren Jean-Sebastien Giguere har ersatts av den hittills misslyckade schweizaren Reto Berra och motståndarna kommer garanterat ha mer respekt för Avalanche nästa säsong. Så, ny tuff säsong för oss Colorado-supportrar att vänta?
Kanske inte ändå. Även om laget saknar en riktig klassback och frågetecken finns för målvaktssituationen bakom Varlamov samtidigt som det återstår att se hur saknad Stastny blir, så finns det mycket att vara positiv över. Varlamov, Matt Duchene, Gabriel Landeskog, Nathan MacKinnon, Ryan O´Reilly, Tyson Barrie och Erik Johnson utgör lagets stomme och då det numer finns ett gäng veteraner i bl.a. Alex Tanguay, Jarome Iginla och Brad Stuart ser balansen i truppen rätt bra ut. Joe Sakic menar på att man har lyckats med precis det man ville göra i somras när det kom till spelarförändringar, nämligen att bli tuffare och mer rutinerade. Firma Roy/Sakic vill ta tillbaka Colorado till toppen och målet med säsongen som står runt hörnet är att laget skall lyckas vinna även i slutspelet den här gången. Om man lyckas återstår att se, men hockey är roligt igen i Denver och undertecknad har fullt förtroende för att nuvarande ledning kommer att fortsätta ta the Mile High Club mot nya höjder.
Målvakter:
Semyon Varlamov var outstanding förra säsongen, med 41 vinster och en nominering för Vezina Trophy. Ryssen som tidigare blandat och gett drog stor nytta av att arbeta under Roy och målvaktstränare Francois Allaire och har sedan dess belönats med ett lukrativt långtidskontrakt. Därmed har Colorado Avalanche målvaktssituationen säkrad. Eller?
Veteranen J.S. Giguere la spaden på hyllan under sommaren och det innebär att rollen som reservmålvakt nu innehas av 27-årige Reto Berra, som värvades från Calgary 5 mars för ett draftval. Schweizaren hade ingen bra säsong med bottenlaget Calgary och två matcher med Avalanche gav mindre smickrande siffror, 5.83 insläppta/match och en räddningsprocent på 78.1 %.
Varlamov kommer vara tvungen att prestera minst lika bra i år och de flesta räknar med att han kommer att lösa det, men det som blir intressant att se är hur Berra tacklar sin uppgift att starta ca 20 matcher. Kan Allaire göra underverk även med schweizaren? Det lär behövas…
Backar:
Lets face it, Colorado är två klassbackar ifrån att ha en av ligans absolut bästa rosters. Försvarssidan var lagets stora akilleshäl förra säsongen och Varlamov fick jobba hårt, med ett av ligans högsta snitt på skott emot (det skall dock noteras att ”Varly” hade betydligt bättre stats de kvällar han blev pepprad med skott). En back av yppersta klass hade verkligen behövts och det är inte direkt så att man kan stoltsera med Adam Foote, Ray Bourque och Rob Blake som man kunde runt millennieskiftet.
Borta från förra säsongens backsida är Andre Benoit och Cory Sarich, inga större förluster. Inkomna är framförallt Brad Stuart (Landeskog får se upp på träningarna) som skall bidra med rutin, defensiv närvaro och fysiskt spel. Erik Johnson, Tyson Barrie och Nick Holden är de tre pjäser man kommer bygga kring de närmsta åren. Alla hade riktigt fina säsonger senast, där Barrie och Holden imponerade oväntat stort och den forne draftettan Johnson kom så nära han har hittills på att nå sin fulla potential.
De fyra samt Jan Hejda är givna och bildar en kompetent defensiv. Patrick Roy gillar att ha åtta backar i truppen och den sista startplatsen gör Nate Guenin, Ryan Wilson och Zach Redmond troligen upp om.
Forwards:
Paul Stastny har lämnat för St. Louis och det återstår att se hur Avalanche lyckas utan den kompetenta centern. Att Nathan MacKinnon istället går in som center och får mer speltid bör inte kunna leda till något annat än gott, men Stastny bidrog med mycket i defensiven, där är han klart bättre än Matt Duchene och ”Nate Dog”.
Annars är detta Colorados bästa lagdel, där mest fokus givetvis riktas mot lagets unga stjärnlirare, i Gabriel Landeskog, Ryan O’Reilly, Duchene och MacKinnon. Denna kvartett håller redan nu hög, hög klass, men the sky is the limit för de här grabbarna. MacKinnon uppges ha lagt på sig drygt 5 kg muskler under sommarträningen och skall tydligen vara, om möjligt, ännu snabbare i år. Jag blir förvånad om han inte är en av ligans absolut bästa spelare inom en treårsperiod.
Som ersättare till Stastny fick man in 37-årige Jarome Iginla, en riktig storvärvning, även om den forne Calgary-kaptenen blivit till åren. 30 mål blev det för Boston Bruins den senaste säsongen och det finns ingen anledning varför den Edmonton-födde powerforwarden inte skulle kunna upprepa den bedriften i en kedja med Duchene och O´Reilly.
P. A Parentaeu har bytts bort mot Daniel Briere, som även han bidrar med rutin och framförallt ”know-how” i slutspelet. Alex Tanguay är tillbaka efter en skadefylld säsong och utöver honom finns John Mitchell, Jamie McGinn och Max Talbot som alla kan bidra offensivt.
De två första kedjorna känns tämligen kompletta, de frågetecken som framförallt behöver redas ut är hur laget klarar sig utan Stastnys defensiv och om fjärdekedjan kan bidra på ett bättre sätt än ifjol.
---
Nyckelspelare:
Semyon Varlamov, Matt Duchene, Nathan MacKinnon, Eric Johnson, Gabriel Landeskog
Nyförvärv:
Daniel Briere (F) – från Montreal – trade
Jarome Iginla (F) – från Boston – free agent
Jesse Winchester (C) – från Florida – free agent
Brad Stuart (D) – från San José – trade
Zach Redmond (D) – från Winniepeg – free agent
Ben Street (C) – från Calgary – free agent
Maxim Noreau (D) – från Ambri-Piotta – free agent
Roman Will (G) – från Mlada Boleslav – free agent
Förluster:
Paul Stastny (C) – till St. Louis – free agent
P.A Parenteau (F) – till Montreal – trade
Andre Benoit (D) – till Buffalo – free agent
Cory Sarich (D) – Friställd – free agent
Brad Malone (F) – till Carolina – free agent
J.S Giguere (G) – Lagt av
Matt Hunwick (D) – till N.Y Rangers – free agent
David Van der Gulik (C) – till Los Angeles – free agent
Svenskar:
Gabriel Landeskog, Dennis Everberg
Head Coach:
Patrick Roy
Preliminär laguppställning:
Ryan O´Reilly – Matt Duchene – Jarome Iginla
Gabriel Landeskog – Nathan MacKinnon – Alex Tanguay
Jamie McGinn – John Mitchell – Daniel Briere
Cody McLeod – Jesse Winchester – Marc-Andre Cliche
Brad Stuart – Eric Johnson
Jan Hejda – Tyson Barrie
Nick Holden – Nate Guenin
Semyon Varlamov (Reto Berra)
Andra notabla spelare: Andrew Agozzino (F), Patrick Bordeleau (F), Dennis Everberg (F), Joey Hishon (C), Stefan Elliot (D), Bruno Gervais (D), Duncan Siemens (D), Sami Aitokallio (G)
---
Bästa nyförvärvet: Jarome Iginla
Senast Iginla inte mäktade med 30 mål i grundserien (frånsett lockouten 2012/13) var säsongen 1999/00, då landade Iginla på 29 baljor. Är precis den powerforward Colorado har saknat länge och väl. Iginla bidrar med precis det Colorado behövde på forwardssidan; målgaranti, rutin samt någon som kan gå hårt på mål och även sätta sig i respekt hos motståndarna om så skulle krävas. Är ingen speedkula längre, men så länge Iginla står för 30 strutar på nytt så kommer Patrick Roy vara mer än nöjd. Är en kandidat att ta över Stastnys ”A”.
Värsta förlusten: Paul Stastny
Inte mycket att orda om här. Att tappa Stastny till bittra divisionsrivalen St. Louis utan att få något i utbyte svider. Stastny valde pengarna och en möjlighet att återvända ”hem”. Är i sina bästa år och har snittat omkring 60 poäng i sin karriär som hittills endast varit i Avalanche-uniform. Hans tekningar och defensiva kapacitet kommer garanterat att saknas. Det skall dock sägas att Stastny, som har varit lagets bästa betalda spelare i flera år, inte riktigt var värd det kontrakt han hade och om han inte accepterade en lägre lön och en mindre roll var det helt rätt av Avs ledning att släppa honom och istället lyfta fram Duchene och MacKinnon än mer.
Årets poängkung: Matt Duchene
Var lagets bästa poängplockare förra säsongen med 70 poäng (23+47) på 71 spelade matcher. 23-åringen spelade en stor hockey och fick äntligen ihop alla bitar för att komma upp i sin, så gott som åtminstone, fulla potential. Kan han vara skadefri och höja sig ett snäpp i defensiven, kan säsongen 2014/15 bli den som befäster Duchenes status som en av ligans bästa spelare.
Årets nykomling: Joey Hishon
Som det ser ut i nuläget får ingen rookie plats i laget när pucken släpps i premiären borta mot Minnesota. En spelare som har möjligheten att bli ett utropstecken om han får chansen är 22-årige Joey Hishon. Den kortvuxne centern draftades som nummer 17 i förstarundan 2010 av Colorado och gjorde NHL-debut i slutspelet mot Minnesota i våras. Har imponerat så här långt på försäsongen och är en spelare med offensiv kvalitet, framförallt i form av fina händer och en bra blick. Hans storlek gör att han inte riktigt är anpassad för en plats utanför de två toppkedjorna och där krävs det skador för att få en plats.
Årets genombrott: Nathan MacKinnon
Det är väl tveksamt om man kan kategorisera MacKinnon som ett genombrott, med tanke på att 19-åringen tog ligan med storm förra säsongen och som väntat tog hem Calder Trophy. Men med ökad muskelmassa från en hård sommarträning kommer rapporter om att MacKinnon har blivit betydligt starkare med puck om, tro det eller ej, ÄNNU snabbare på skridskorna. Om så är fallet får backarna i ligan se upp.
###
REDAKTIONENS RANKNING:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13. Colorado
14. Philadelphia
15. Columbus
16. Detroit
17. Washington
18. Vancouver
19. Nashville
20. Arizona
21. Toronto
22. New Jersey
23. Edmonton
24. NY Islanders
25. Winnipeg
26. Ottawa
27. Carolina
28. Calgary
29. Florida
30. Buffalo
