Columbus Blue Jackets Säsongssummering 2008: Varför gick det så här?
Columbus spelare har sedan en vecka städat ut sina lockers och sagt adjö till varandra och till en säsong som var länge lovande men ännu en gång föll platt. Det här är en tillbakablick på årets säsong.
Columbus har nu missat slutspel sju raka säsonger, inget annat lag förutom Florida Panthers har varit lika usla. Columbus var länge med i leken men föll samman i mars då skador och bristande målproduktion renderade i 80 poäng men tolv ifrån en slutspelsplats (ändå är det klubbrekord hur tragiskt är det).
Det började så lovande…
Inledningen var fenomenal för Columbus mått mätt – en sprakande Pascal Leclaire i mål radade upp nollor och satte myror i huvudet på motståndarna. Tränare Ken Hitchcock hade samtidigt fått tid att arbeta in ett disciplinerat försvarsspel med stenhård checking och där pjäser som nyförvärvet Jan Hejda (hade +20 i +/- i ett så dåligt lag som Columbus, en fantastisk bedrift) och Ole-Kristian Tollefsen visade vägen. Så defensiven var intakt och solid, det var fortfarande problem med målskyttet där det överläts mycket till Nikolai Zherdevs och Rick Nashs kunnande att producera, även om spelare som Jason Chimera och Mike Peca ibland bidrog med lite chip-in goals.
Det började gå sämre…
Tyngden på Zherdevs och Nashs axlar blev för stor in i andra halvan av säsongen, speciellt för Zherdev som hade karriärbästa i år med 26 mål och 61 poäng – men när det blev tuffare och mer stod på spel så började han spela för sig själv och överarbeta situationer, helt enkelt för det fanns inga andra som kunde sätta dit puckarna. En frustration som Zherdev har erkänt efter säsongen.
Trots Hitchcocks defensiva regim gjorde Columbus svårslagna så måste man göra mål. 190 mål denna säsong är för dåligt och näst sämst (New York Islanders sämre med 189 mål) – inte ens den starkaste defensiv pallar med en sådan utmaning. Problemet med secondary scoring illustrerades av att Fredrik Modin och David Vyborny gjorde sex respektive sju mål. I och för sig var de skadedrabbade men facit är ändå för dåligt. Dessutom lyckades inte ungtuppar som Gilbert Brule och Derick Brassard överraska positivt och man stod helt handfallna med två spelare, Nash och Zherdev. Men det värsta under andra halvan av säsongen var att laget vek ner sig fullständigt i avgörande matcher. Måstematcher mot sämre motstånd förlorades och laget såg helt vilse ut när väl avgörandet kom. Hitchcock ansåg man inte hade tillräckligt många vinnarskallar och det är ett problem som General Manager Scott Howson kommer att adressera i sommar.
Efter trading deadline gick det utför…
Inför trading deadline borde man ha insett var det lutade, med sju raka hemmaförluster från slutet av januari till tidigt mars, däribland Phoenix Coyotes, Los Angeles Kings och Tampa Bay Lightning, så såg man ut att vara allt annat än en het slutspelskandidat.
Fans hade förhoppningar att landa en stjärncenter som Brad Richards (som dock hamnade i Dallas Stars) men istället så byttes fansens favorit Jody Shelley bort till San Jose Sharks mot ett sjätteval i nästa års draft. Shelley hade inte spelat mycket och Howson ansåg han var värd en chans att spela i slutspel, men han var ändå klubbens hjärta och själ – något som klubben hade ont om. Han hade behövts inför slutspelsrakan. Därefter fick rutinerade Sergei Fedorov lämnade för Washington Capitals och Adam Foote åkte tillbaka till Colorado. En affär som renderat i ont blod i Ohio då många påstår att Foote tvingade klubben att byta bort honom – något som får tas med en nypa salt. Den smutskastningen var dock inte vacker att skåda och inte sådant som energi ska läggas på inför sista sluttampen.
Laget blev inte bättre genom trading deadline kan man summera och när sedan spelare som spelare föll bort på grund av skador och ersattes utav AHL-spelare som Aaron Rome (som dock var bra och kan vara ett namn för Columbus nästa år), Adam Pineault, Zenon Konopka med flera så var ödet beseglat.
Columbus var egentligen aldrig nära efter att ha slarvat bort det genom sitt usla hemmaspel efter nyår. Om ett lag inte vinner mot bottenkollegor så förtjänar det att missa slutspel och så blev det.
Utmärkelser och andra noteringar…
Mest värdefulle spelare
Rick Nash. Även om Pascal Leclaire också är en stark kandidat så visade Nasher vad han går för. Han är god för över 100 poäng med en bra center vid sin sida men än viktigare är att han som ny kapten visar att han vill vinna till varje pris. Även om spelet går emot honom så tacklar han och forecheckar – tar helt enkelt kampen som krävs för att nå till ett slutspel, det är bara att hoppas att de andra tar efter.
Mest förbättrade spelare
Nikolai Zherdev. Var en totalflopp ifjol med tio mål men efter att ha pratat igenom framtiden med Hitchcock och Howson så verkar han vilja ta steget till att bli en stabil poängmakare med förbättrad defensiv. Det har 26 mål och 61 poäng visat.
Största besvikelse
Fredrik Norrena. Ifjol var Norrena en av klubbens främsta spelare och bidrog med solitt målvaktspel, inga matchvinnare av stora mått men gjorde sitt jobb och gav arbetsro till de bakre leden. I år har han varit bedrövlig – när väl Leclaire började få problem med knäna mot slutet av säsongen så behövde man förlita sig på Norrena, det gick inte. En räddningsprocent på 89,6 är beklagligt och 5 vinster på 21 är inte tillräckligt. Han får en säsong till sedan är det dags för Dan LaCosta eller Steve Mason.
Skönaste vinster
• 22 januari borta mot Dallas. Det kändes som en måstematch och det gick vägen den gången. Laget låg under med 2-0 men två mål av rookiebacken Kris Russell tog hem segern till ett vilt kämpande Columbus.
• 15 februari borta mot Detroit Red Wings. Att på piska dit NHL:s bästa lag och en av Columbus värsta antagonister på bortaplan med 5-1 var fantastiskt skönt. Fredrik Modin spelade då för en gångs skull och gjorde två mål. Nash var grym som vanligt och hade 1+2.
• 23 februari borta mot Montreal Canadiens. Leclaire gjorde sin första start i Quebec där han är född och gjorde 31 räddningar då laget vann med 3-0. Leclaire hade 25 släktingar på läktaren och Columbus var oerhört disciplinerade mot ett av ligans bästa lag.
Värsta förluster
• 8 januari borta mot St. Louis Blues. Blånoterna körde fullständigt över Columbus med 6-1. Columbus var bleka och hade ingenting framåt, defensiven var en katastrof. Om jag inte missminner mig så firade St. Louis med tacos!
• 13 februari hemma mot Chicago Blackhawks. Man förlorar med 2-7 mot ett nytt, hungrigt Chicago – det är för dåligt. Publiken gick hem efter 0-4 i första perioden – vem kan klandra dem?
• Valfri match mot Nashville Predators. Darth Vader i Tennessee är en mardröm. Columbus har tagit en poäng av 32 mot dem. Även om Nashville inte spelar vackert och har busar som Jordin Tootoo så gör dem det bra. Man kan inte ta någonting från dem.
Sommaren
Under sommaren finns det några stora frågetecken som kommer analyseras mer ingående i en senare artikel men här är några smakprov:
• Kommer Russell och Brule bara få spela i AHL?
• Kommer Zherdev att bytas bort då han inte passar i Columbus spelsystem?
• Hejda och Ron Hainsey blir UFA – får de nya kontrakt eller åker de?
• Vilka UFAs skulle välja Columbus före Vancouver, Toronto och Chicago?
• Har David Vyborny gjort sitt och åker hem till Tjeckien?
• Vem ska klubben ta i NHL Entry Draft 2008?
