Game 1: Mästarna visade mästartakter direkt
I en tempostark, fartfylld Game 1 så lyckades Red Wings efter en mycket stark andraperiod att besegra ett hungrigt slutspels-debuterande Blue Jackets. En perfekt start för framför allt Detroits Chris Osgood som var väldigt bra mellan stolparna.
Två saker står nu väldigt klart om årets Red Wings efter nattens match.
Det första är att man helt verkar ha lämnat det skakiga spelet från slutspurten av grundserien bakom sig. Nattens match var efter en jämn förstaperiod precis så kontrollerad från Red Wings håll som man som supporter vill se.
Efter att ha tillåtit Columbus att avfyra 13 skott mot Detroit-målet i den första perioden så bjöd man bara gästerna på ytterligare åtta skott totalt över två perioder, och endast två skott när gästerna jagade en reducering i den tredje perioden.
Den andra är att Chris Osgood uppenbarligen inte läser SvenskaFans.
I den inför-artikel som presenterades innan nattens matchserie drog igång så skrev undertecknad att Osgood inte behövde överglänsa Steve Mason i Columbus-målet. Något som Ozzie uppenbarligen struntade i fullkomligt när han gjorde just detta under lagens första möte någonsin i slutspelssammanhang.
Mason var på inget sätt dålig - även om han själv inte lär vara särskilt nöjd med att ha släppt in Johan Franzéns 4-1-mål - men fick alltså stå i skuggan av Osgood som storspelade i den första perioden då Blue Jackets hade några väldigt bra chanser att ta ledningen.
När gästerna inte lyckades med detta så tog hemmalaget istället ledningen genom Jiri Hudler, en av lagets succéspelare under förra årets slutspelet.
Columbus var dock inte sena att svara på detta och R.J. Umberger kunde kvittera Detroits ledning inom en minut när Niklas Kronwall och Brian Rafalski verkade missförstå varandra i den egna zonen.
Efter detta tog Red Wings ledningen igen och passade på att utöka densamma med en man mer på isen när Mason tvingades släppa ett par ganska tursamma mål bakom sig.
Först pasade Jonathan Ericsson på att göra sitt första slutspelsmål i sin första slutspelsmatch. Sedan smällde Kronwall in fler mål än han gjorde under hela fjolårets slutspel - nämligen ett.
I den sista perioden så kontrollerade hemmalaget spelet fullständigt efter att nämnde Franzén petat in 4-1 bakom mason efter fint förarbete från Henrik Zetterberg. Zäta förresten gjorde en mycket bra match och fick ta en hel del stryk från Columbus-backarna men var inte sen att ge tillbaka när tillfälle gavs.
Även kapten Lidström imponerade stort då han mer eller mindre på egen hand såg till att hålla Columbus storstjärna Rick Nash i schack under i stort sett hela matchen.
Kanske mest glädjande utöver slutresultat var kanske dock ändå att det ganska slöa, omotiverade spelet som man stundvis visade upp under grundserien var som bortblåst i nattens match. Istället så jagade man puckar som om man redan var i final och det sätt på vilket man skyddade sin ledning i den tredje perioden var mäkta imponerande.
Om lördagens andra match - som även den spelas hemma i The Joe - kan genomföras på samma sätt så kan man se fram emot att åka till Columbus, Ohio för Game 3 med två mycket bra matcher i bagaget.
Matchrapport:
16/4 - Columbus Blue Jackets @ Detroit Red Wings 1-4 (0-0, 1-3, 0-1)
Första perioden:
-
Andra perioden:
0-1 (10:48) Jiri Hudler (1) (Valtteri Filppula, Mikael Samuelsson)
1-1 (11:40) R.J. Umberger (1) (Jakub Voracek)
1-2 (14:21) Jonathan Ericsson (1) (Jiri Hudler)
1-3 (15:09) Niklas Kronwall (1) (Mikael Samuelsson, Johan Franzén) PP
Tredje perioden:
1-4 (02:54) Johan Franzén (1) (Henrik Zetterberg)
Skott: 21-34
Utvisningar (min): 8-10
---
Matchens tre stjärnor (officiella)
* Chris Osgood
** Jiri Hudler
*** Nicklas Lidström
Matchens tre stjärnor (undertecknads)
* Chris Osgood
** Nicklas Lidström
*** Henrik Zetterberg
---
Fotnot: artikelbild från redwingscentral.com