Tankar och reflektioner från de första två finalmatcherna
Två matcher in i finalserien så har Detroit på nytt skaffat sig en 2-0-ledning. Förra året så kändes det redan avgjort vid det här laget. I år så är situationen helt annorlunda då motståndarna från Pittsburgh hr sått upp betydligt bättre och egentligen kunde ha vunnit en av eller båda matcherna.
Även om man nu, precis som förra året, ligger under med 2-0 i matcher så är det inte svårt att se hur långt detta Penguins-lag har kommit på bara ett år.
När laget tappade flera duktiga spelare (framförallt Hossa och Malone) och enligt undertecknad ersatte dessa med klart sämre alternativ (Satan och Fedotenko) så sågs man av många inte längre som en av favoriterna i öst.
Inledningen av säsongen speglade också detta då man i slutändan tvingades till en mäktig spurt under nya tränaren Dan Bylsma för att till slut nå en fjärdeplats i Eastern Conference.
Nu är man alltså på nytt i final mot förra årets övermän och efter de två inledande matcherna så finns det en del saker som undertecknad tycker präglat finalserien så här långt.
- De som tyckte att Detroit vann Game 1 mest för att man hade tur måste vara helt tokiga efter Game 2. Där hade nämligen Detroit faktiskt väldigt, väldigt mycket tur. Slutade själv att räkna Penguins stolpträffar vid fyra stycken men det kan nog till och med ha varit fler än så.
- Det är ganska anmärkningsvärt att Detroit har använt sig av rookiecentrar i både tredje- och fjärdekedjorna så här långt i finalserien. Å andra sidan så har varken Darren Helm och Justin Abdelkader ha gjort någon besviken i Pavel Datsyuk och Kris Drapers frånvaro. Abdelkader har mycket lägligt passat på att göra sina två första NHL-mål samtidigt som han har vunnit 51,6% av sina tekningar och är +2 med 31 tacklingar på sina nio matcher.
Helm har varit ännu mer dominant i tekningscirkeln (53,6%) och leder dessutom laget överlägset med 93 tacklingar, hela 39 stycken mer än tvåan Dan Cleary. Publikfavoriten oroar utöver detta ständigt motståndrna med sin otroliga speed och ihärdiga forecheckande.
- När Cleary förresten fick ett nytt femårskontrakt värt inte mindre än $14 miljoner under förra säsongen så rynkade många - inklusive undertecknad - på näsan och ansåg att Ken Holland för ovanlighetens skull överbetalade en spelare. Efter gårdagens match så ligger Cleary på en fjärdeplats i lagets interna poängliga med åtta mål - varav två matchvinnande sådana - och sex assistpoäng och en ligaledande +18 notering. För $2,8 miljoner/säsong är nu kanadensaren istället ett kap.
- Pittsburghs Kris Letang är väldigt duktig på att transportera puck, men han behöver trots det förfina den delen av sitt spel en hel del. Flera gånger så har Letang varit när att tappa eller tappat pucken i väldigt prekära lägen som lett till målchanser för Red Wings. Detroit bör även i fortsättningen forechecka unge Letang hårt för att vaska fram fler turnovers.
- Chris Osgood har verkligen varit helt fantastisk så här långt och är nu storfavorit till att kamma hem Conn Smythe Trophy som slutspelets mest värdefulla spelare om Detroit skulle lyckas vinna finalen till slut. Två raka utnämningar som matchens först stjärna säger egentligen allt och 62 räddningar på 64 skott säger resten.
- Om nu Osgood - Gud förbjude - skulle drabbas av någon form av skada så har faktiskt Detroit en mycket kapabel ersättare. Han heter dock inte Ty Conklin som många kanske trodde, utan Henrik Zetterberg.
När Johan Cruyff fortfarande spelade fotboll i Ajax så hette det att han var så komplett att faktiskt var bättre än lagets andremålvakt. Något som visserligen lär ha varit en överdrift i Cruyffs fall och utan tvekan är det i Zätas. Men som Red Wings-bloggaren Bruce MacLeod med glimten i ögat konstaterade efter gårdagens match:
”Zetterberg har varit våran näst bästa målvakt i den här finalserien”.
- MacLeod gjorde även efter nattens match ett konstaterande rörande stjärnkampen mellan Sidney Crosby och Henrik Zetterberg:
”Zetterberg tänker uppenbarligen defensivt i första hand och oroar sig sedan för att bidra offensivt. Crosby gör det rakt motsatta.”
Svårt att säga vad som är bäst, men så här långt så har Zäta helt klart vunnit kampen mot Penguins-kaptenen som inte har ett enda poäng i de två första matcherna. Zäta har visserligen bara bidragit med en assistpoäng framåt, men han måste inte producera för att hans lag ska vinna.
Det måste Crosby.
Tillbakadragandet av Malkins avstängning skapar viss förvirring
NHL:s disciplinansvarige Colin Campbell slösade tydligen ingen tid när det gällde att dra tillbaka den automatiska avstängning som enligt NHL:s egen regelbok borde drabba Pittsburghs Evgeni Malkin i tisdagens Game 3.
Motivering för att låta Malkin spela trots att denna startade en fight med mindre än fem minuter kvar av gårdagens (söndag) match lyder att incidenten inte uppfyllde någon av de kriterier som regeln infördes för att stävja, nämligen att man (1) ville bli av med så kallat ”message sending” i slutet av matcherna då lagen skulle mötas igen strax efteråt samt (2) få stopp på hämndattacker, när en match redan var avgjord, för saker som hänt tidigare i matchen.
Så vad precis höll Malkin på med när han med 18 sekunder kvar av matchen i tvåmålsunderläge, efter avblåsning helt oprovocerat gick bärsärk på en betydligt mindre spelare som uppenbarligen inte var intresserad av att slåss? Försökte han tända sitt lag och rivstarta en comeback? Knappast. Hur man bara för att Malkin inte är någon fighter inte bedömer situationen som just message sending, särskilt då attacken på Zäta som sagt var helt oprovocerad, övergår mitt förstånd. Vad är då definitionen för message sending? Och räknas det automatiskt inte när det är en stjärna som står för ”the sending”?
Men att NHL gullar med ligans stjärnor i allmänhet och Penguins i synnerhet lär väl knappast förvåna någon.
Förvänta er dock inte några starka protester från Detroits sida. Det är helt enkelt inte deras grej att bry sig om vad Campbell tar sig för, det slutade man med för länge sedan.
