SvenskaFans rankar NHL – Atlantic Division: 8. Detroit Red Wings
Förfallet är över Detroit. Kan Red Wings undvika en bottenplacering?
En fantastisk era har tagit slut i Detroit. Efter 25 raka säsonger med slutspel dog sviten säsongen 16/17. Slutspelssviten var en av de längsta genom tiderna i NHL och den längsta aktiva slutspelssviten bland de fyra stora nordamerikanska proffsligorna.
Under den här perioden – en fjärdedel av ligans historia – spelade Detroit hem fyra Stanley Cup-titlar och tog sig till ytterligare två finaler. Legendarer som Steve Yzerman, Sergei Fedorov, Nicklas Lidström, Brendan Shanahan, Brett Hull, Igor Larionov, Luc Robitaille, Chris Chelios och Dominik Hasek gjorde Red Wings till något utöver det vanliga – men allting har ett slut.
I ärlighetens namn borde slutet rimligtvis ha kommit ännu tidigare. Detroit påbörjade en tydlig nedåtgående trend för några år sedan, men lyckades smita in i slutspelet. Väl där fick man dock ge sig i förstarundan under de tre avslutande åren. Med Pavel Datsyuk och Henrik Zetterberg kunde Detroit kort och gott skjuta det oundvikliga framför sig under några år.
Men förra sommaren försvann Datsyuk. Hemlängtan tog över och flyttlasset gick till SKA St. Petersburg i KHL. Zetterberg lämnades ensam och även om Zäta gjorde en väldigt fin säsong kunde han inte hålla upp det sargade skeppet. Efter 82 matcher stod Detroit på 79 poäng och var ligans sjätte sämsta lag.
Så småningom fick man niondevalet i draften och fick därmed sitt högsta val sedan 1990. Men draften blev ifrågasatt. Red Wings lade beslag på Michael Rasmussen, en kritiserad spelare som mestadels bara producerar i powerplay, när mer ”säkra” Owen Tippett och Gabriel Vilardi fortfarande fanns kvar. I andrarundan gick Detroit än en gång till Sverige och tingade Gustav Lindström med val #38 – en spelare som var rankad bra mycket längre ner.
Sommarens draft var bara en i en rad av märkliga aktioner från Detroits general manager Ken Holland. Han har visat en direkt svag asset management de senaste åren och har tagit beslut som i allra högsta grad har skadat lagbygget. Flera mediokra spelare har till exempel signats till högst tveksamma kontrakt och Red Wings ligger så pass tight mot lönetaket att förhandlingarna med Andreas Athanasiou inte direkt har gått smidigt.
Med Hollands anseende förefaller fortfarande vara högt – en gång i tiden var han trots allt väldigt framgångsrik – och han tycks få chansen att försöka reda ut den röran han själv har satt Red Wings i… och som Detroit-supporter borde man kanske inte vara allt för tillfredsställd med det.
Den gångna säsongen präglades alltså av förändringar kring Detroit, men slutspelssviten och Datsyuk är inte de enda punkterna. I februari avled Mike Ilitch, ägaren sedan 1982, och oundvikligen förstärktes osäkerheten som svävar över Detroit. Säsongen 16/17 var dessutom den sista i klassiska Joe Louis Arena. Numera är det Little Ceasars Arena som Detroit ska spela i – och vi vet från lite olika idrotter att en arenaflytt kan få en större påverkan än vad man kanske tror.
Några större förändringar i truppen har vi inte sett över sommaren, utan det är i mångt och mycket samma spelare som ska försöka ta Detroit tillbaka igen – och där är Red Wings i en intressant situation.
Ken Holland och organisationen i stort har under många år haft en förkärlek till veteraner i alla dess former, men – med vissa få undantag – är det inte veteranerna som kan lyfta Detroit ur den här sitsen. Det är lätt att vara efterklok, men Red Wings skulle givetvis ha börjat bygga nytt för några år sedan. Nu sitter man istället i ett läge där veteraner på stora kontrakt mycket väl kan stå i vägen för de få yngre spelare av klass man förfogar över.
Vill det sig illa så tappar man Andreas Athanasiou och kommer verkligen Dylan Larkin, Anthony Mantha och Evgeni Svechnikov få de stora rollerna de borde få när veteranerna står i vägen? Förfallet har svept in över Detroit och det är upp till den nya generationen att blåsa undan det. Om de får chansen.
Målvakter:
Det finns mycket att gnälla på i Detroit – och även om målvaktssituationen ser bra ut förtjänar man kritik även här. Man har tillgång till två duktiga målvakter i Jimmy Howard och Petr Mrazek, vilket man inte direkt kan säga om alla lag i ligan. Såväl Howard som Mrazek är fullt kapabla till att ta på sig rollen som förstamålvakt och prestera bra, men situationen har inte hanterat jättebra av Detroit.
Mrazek har exempelvis pekats ut som ny förstamålvakt, bara för att tappa förtroendet, exponeras i expansionsdraften och smutskastas i media. Det är knappast en gynnsam situation att befinna sig i, vare sig för målvakten eller organisationen. Det fanns traderykten över sommaren, men 25-åringen blev alltså kvar i Red Wings.
Man kan nog räkna med att det är Howard som går in i säsongen som förstavalet. 33-åringen har plågats av skadeproblem, men var bra när han väl spelade den gångna säsongen. Howards skadeproblem gör det visserligen klokt att behålla Mrazek, men målvaktshanteringen förtjänar ändå att lyftas fram som någon form av misslyckande.
I organisationen finns även Jared Coreau, Tom McCollum och Matej Machovsky, där den förstnämnde spelade dussintalet matcher förra säsongen.
Backar:
En gång i tiden stod Niklas Kronwall tryggt på blålinjen. Idag är han snarare en rundningskon än en toppförsvarare. Han har visserligen nått fel sida om 35-årsstrecket, men det är framför allt skador som har satt käppar. Det blev bara 57 matcher – med 13 poäng som facit – den här säsongen och Kronwall har seglat ner på Detroits depth chart.
Om Red Wings ska ha något som helst hopp om att undvika bottenskiktet krävs det nog att Kronwall hittar tillbaka till den spelmässiga och fysiska formen han hade för några år sedan. Och det ska man nog inte hoppas allt för mycket på.
När Kronwall har förfallit är det istället Danny DeKeyser och Mike Green som har seglat upp som toppalternativ i Red Wings, och nog kan man ha det bättre ställt än så. Green är givetvis långt ifrån glansdagarna i Washington, men håller fortfarande en god nivå och bidrar med poäng. 31-åringen går nu in på det sista året på sitt kontrakt och det skulle väl inte förvåna om han gör en bra säsong trots svag omgivning, kontraktsår har ju en tendens till att kunna ge den effekten i ligan.
DeKeyser såg lovande ut när han kom in i ligan för några år sedan, men han lyfte aldrig på allvar. Istället planade han ut som en duglig försvarare i mitten av hierarkin. Problemet i Detroit är att han måste vara mer än så och framför allt får betalt för att vara mer än så.
Det enda NHL-meriterade nyförvärvet som Detroit tog in hittar vi i försvaret, nämligen Trevor Daley. 33-åringen var under många år en nyttig försvarare för Dallas och hade en problemfylld kort sejour i Chicago innan han hamnade i Pittsburgh, där han fick lite ordning på karriären igen. Han har haft lite skadeproblem, men två Stanley Cup-ringar är alltid sexigt och gav honom ett treårskontrakt värt $9,5 miljoner. Daley är en klar uppgradering i Detroits försvarsbesättning, och det är inte direkt ett styrkebesked för försvaret i övrigt.
26-årige Nick Jensen kommer från sin rookiesäsong och skötte sig bra. Det blev 13 poäng på 49 matcher och han var en av försvararna med bäst possession-siffror. Samma sak kan man inte säga om Jonathan Ericsson. För Detroits skull hoppas man att 33-åringen – med ytterligare tre år kvar på kontraktet – inte kommer i närheten av de 51 matcher han spelade förra säsongen. Kanske inser de äntligen att han är usel?
I några säsonger har man väntat in Xavier Ouellets genombrott, men faktum är att 24-åringens första hela säsong kom först förra säsongen. Det är en i grunden skicklig försvarare som inte alls borde göra bort sig en bit ner i hierarkin, men eftersom det är Detroit kan han lika gärna se sig petad av en sämre veteran.
Även Robbie Russo, Ryan Sproul, Luke Witkowski, Brian Lashoff och Libor Sulak finns att tillgå, och kanske kan Joe Hicketts utmana om en plats.
Forwards:
När Pavel Datsyuk försvann rann i princip allt ansvar över på Henrik Zetterberg – och lagkaptenen svarade på utmaningen, i alla fall på det personliga planet. Efter några år med skadekänningar – även om det inte alltid resulterade i missade matcher – så verkade Zäta äntligen få hålla sig hel en säsong och det gav omedelbart effekt.
Zetterberg studsade tillbaka på ett fint sätt och noterades för 68 poäng – hans bästa notering sedan säsongen 11/12. Men han var också aningen ensam i toppen och vi kan nog inte räkna med att svensken – som fyller 37 år i oktober – bibehåller den nivån kontinuerligt. Det blev dessutom lite uppståndelse häromveckan när Zetterberg uttalade sig om framtiden och mer eller mindre rakt av bekräftade att avsikten är att sluta efter säsongen 18/19 när hans lön går ner rejält inför de två sista åren på kontraktet.
Med Zetterberg i gott slag kan Detroit i alla fall räkna med en slagkraftig kedja och det skulle inte förvåna om han flankeras av Tomas Tatar och Gustav Nyquist. Trion kamperade ihop den gångna säsongen och gjorde det bra tillsammans. Tatar har blivit en stabil målskytt med drygt 20 fullträffar och omkring 50-talet poäng. Han var lagets bästa målskytt signade ett nytt fyraårskontrakt värt strax över $5 miljoner i somras.
Gustav Nyquist har sett sin målproduktion rasa de senaste åren. Efter några säsonger där han var uppe och sniffade på 30 mål har han nu gjort 17 respektive tolv mål, vilket givetvis är en missräkning. Poängskörden som helhet hänger dock kvar kring respektabla 50-talet poäng och fortsätter trion på den inslagna vägen ska det mycket till om förstakedjan inte är effektiv.
Bakom Zetterberg & Co kan Detroit sätta ihop en väldigt spännande kedja – men någon av de överbetalda veteranerna lär förmodligen förstöra den. Dylan Larkin lär i alla fall vara centralfiguren i den kedjan. 21-åringen tog ligan med storm säsongen 15/16, men det förrädiska andraåret grep tag om honom den gångna säsongen. Trots det nådde han dock 17 mål och 32 poäng, men kraven på honom är så mycket större. Med skridskoåkningen och puckhanteringen kan Larkin slita sönder de flesta försvar och han har blivit en nyckelspelare för Detroit.
Anthony Mantha tog lite tid på sig – vilket både kan förklaras med skadeproblem och Detroits ovilja att släppa fram ungdomar för tidigt – men det såg äntligen ut att ha lossnat för honom den gångna säsongen. 36 poäng på 60 matcher är klart godkänt och han borde kunna bilda ett mycket giftigt par med Larkin i flera år framöver – om Red Wings bara släpper loss duon.
Nu kommer väl förmodligen den så underhållande duon hållas tillbaka av Justin Abdelkader. En högst begränsad spelare fick en lyckoträff och producerade lite i samband med att hans förra kontrakt var på väg att gå ut – och Ken Holland slängde upp sju år och $4,25 miljoner i cap hit. Nu går han in på det andra året på det kontraktet och efter 7+14 på 64 matcher förra säsongen bör han väl i alla fall inte kunna bli sämre.
På tal om Ken Holland kan han mycket väl riskera att slösa bort en annan ung och spännande spelare, nämligen Andreas Athanasiou. 23-åringen har gått från klarhet till klarhet och sliter sönder försvar med en fantastisk kvickhet. I en begränsad roll gjorde han 18 mål på 64 matcher, men har fortfarande inte lyckats få något kontrakt. Han har hotat med KHL-alternativet och det kan mycket väl bli av då Red Wings har en tight situation mot lönetaket. Det om något vore ett extremt misslyckande för Holland.
Centerdjupet är förhållandevis starkt i Detroit så länge man går med Zetterberg, Larkin och Frans Nielsen i mitten. Dansken var länge en underskattad tvåvägscenter i New York Islanders men flyttade till Red Wings förra sommaren. Poängskörden dippade något, men 17 mål och totalt 41 poäng är en godkänd inledning på Detroit-karriären. Med fem år kvar på kontraktet lär dock Detroit hoppas på lite mer än så från 33-åringen.
Darren Helm har varit en mer eller mindre uppskattad och mångsidig spelare i några år. Han kan chippa in med upp till 15 mål och går nu in på det andra året på det femårskontrakt han signade sommaren 2016. Vill det sig illa kan Helm definitivt vara en veteran som tvingas stå i vägen för hetare ungdomar på grund av kontraktet.
Något liknande kan sägas om Luke Glendening och Riley Sheahan. På något oförklarligt sätt fick den förstnämnda ett fyraårskontrakt värt $1,8 miljoner redan förra sommaren och efter en säsong som gav tre mål och 14 poäng förstår man det beslutet ännu mindre. Sheahan har tidigare bidragit med ok djup, men fick vänta till match 82 den gångna säsongen innan det första målet kom.
Evgeni Svechnikov testade NHL-spel förra säsongen och såg bra ut i sina två matcher. Förhoppningsvis vågar Detroit släppa fram honom den här säsongen och med tanke på hans offensiva potential kan det mycket väl betala sig.
Längre ner i hierarkin hittar vi veteraner som Ben Street, Matt Lorito och Eric Tangradi, eller lite yngre förmågor som Tyler Bertuzzi, Martin Frk och Axel Holmström. David Booth och PA Parenteau, som har ungefär 500 NHL-matcher vardera bakom sig, har anslutit på varsitt tryout-kontrakt.
---
Nyckelspelare:
Henrik Zetterberg, Dylan Larkin, Frans Nielsen
Nyförvärv:
Matej Machovsky – från HC Plzen (Tjeckien) – free agent
Libor Sulak – från Orli Znojmo (Tjeckien) – free agent
Trevor Daley – från Pittsburgh Penguins – free agent
Luke Witkowski – från Tampa Bay Lightning – free agent
Tom McCollum – från Calgary Flames – trade
David Booth – från Avangard Omsk (KHL) – tryout
PA Parenteau – från Nashville Predators – tryout
Förluster:
Tomas Nosek – till Vegas Golden Knights – expansionsdraft
Mitch Callahan – till Edmonton Oilers – free agent
Eddie Pasquale – till Edmonton Oilers – free agent
Drew Miller – ny klubb ej klar – free agent
Joe Vitale – ny klubb ej klar – free agent
Svenskar:
Jonathan Ericsson, Niklas Kronwall, Johan Franzén, Axel Holmström, Gustav Nyquist, Henrik Zetterberg
Coach:
Jeff Blashill
Preliminär laguppställning:
Tomas Tatar – Henrik Zetterberg – Gustav Nyquist
Justin Abdelkader – Dylan Larkin – Anthony Mantha
Andreas Athanasiou – Frans Nielsen – Darren Helm
Evgeni Svechnikov – Luke Glendening – Riley Sheahan
Danny DeKeyser – Mike Green
Trevor Daley – Niklas Kronwall
Xavier Ouellet – Nick Jensen
Jimmy Howard (Petr Mrazek)
Andra notabla spelare: Tom McCollum, Matej Machovsky, Jared Coreau, Jonathan Ericsson, Robbie Russo, Ryan Sproul, Luke Witkowski, Ben Street, Axel Holmström, Tyler Bertuzzi, Libor Sulak
---
Bästa nyförvärvet: Trevor Daley
I brist på annat så står Trevor Daley ut på ett övertygande sätt. Veteranen kommer att stabilisera försvaret i Detroit, men det är snarare ett svaghetstecken för Red Wings än ett styrkebesked för Daley.
Värsta förlusten: Tomas Nosek
Detroit har inte tappat något kännbart, men Tomas Nosek skulle mycket väl kunna bli en duglig spelare för de lägre kedjorna. Nu försvann han istället till Vegas i expansionsdraften.
Säsongens poängkung: Henrik Zetterberg
Orkar Henrik Zetterbergs kropp med en till säsong på samma nivå som senast. I så fall är oddsen goda på att han återfinns i toppen av poängligan. Förhoppningsvis kan Dylan Larkin utmana honom på allvar där.
Säsongens nykomling: Evgeni Svechnikov
Om Detroit vågar ge Evgeni Svechnikov chansen kan det ta fart direkt. Potentialen är stor och förstavalet från 2015 är väl värd att slänga ett öga eller två på.
Säsongens genombrott: Dylan Larkin
Dylan Larkin slog igenom redan under sin rookiesäsong – men det är nu som han ska ta det där sista klivet. Möjligheterna finns definitivt där och kombinationen av snabbhet och skicklighet är det få i laget som kan matcha.
---
TRUPPEN:
---
REDAKTIONENS RANKNING:
Atlantic Division:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8. Detroit Red Wings
---
NHL:s 31 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen.
Se alla NHL-matcher i HD, hela säsongen, i Viaplay! Helt utan bindningstid.
