Lagbanner
SvenskaFans rankar: 10. New Jersey Devils
Kan Jacques Lemaire göra det Brent Sutter inte kunde - att leda Devils förbi första rundan i slutspelet?

SvenskaFans rankar: 10. New Jersey Devils

Förändringens vindar blåser i New Jersey just nu. Ännu ett tidigt uttåg från slutspelet resulterade i att Devils general manager, Lou Lamoriello, kände att det var dags att göra något åt det. Han lät flera ordinarie spelare gå som free agents utan att ersätta dem med andra etablerade spelare. Devils ställer istället sin tillit på några av organisationens unga spelare och hoppas att de ska tillföra en ungdomlig entusiasm som återigen ska leda dem till toppen. Laget har dessutom ett nygammalt ansikte i båset som ska leda dem till nya framgångar.

Enligt SvenskaFans experter kommer New Jersey Devils att sluta på en tionde plats den kommande säsongen. Det är två placeringar sämre än vad laget tippades sluta på vid samma tillfälle förra året. Det som kan ligga bakom till den något sämre placeringen är att laget har tappat flera ordinarie spelare utan att riktigt ersätta dem. Rockgruppen Kutless har en låt som heter Winds of Change och den lyder: ” Do you feel the winds of change, Soon this weight will fall away, And take you to a place, Only found through these winds of change”. Det är precis det Devils hoppas på nu när den nya säsongen ska ta fart. Ut med det gamla och in med det nya. Glöm de senaste misslyckandena och satsa framåt mot det förtrollade landet med hjälp av förändringens vindar.

Sommaren inleddes med en oväntad och oönskad förändring. Huvudcoachen Brent Sutter meddelade att han hoppar av som coach eftersom han ville tillbringa mer tid med sin familj i Red Deer, Kanada. Lou Lamoriello inledde genast sin sökning efter en ny coach och det tog sin lilla tid visade det sig. Det blev inget förhastat beslut, utan ett beslut som han noga tänkte igenom under sommaren. Till slut föll lotten på Jacques Lemaire, en nygammal bekantskap för Devils. Han coachade Devils i fem år under perioden 93-98 och ledde även klubben till dess första Stanley Cup vinst 1995. Han har de senaste åren varit huvudtränare för Minnesota Wild.

Lemaire har blivit stämplad som en ultradefensiv coach vars lag är tråkiga att titta på. Det är en ganska orättvis bild som en av ligans allra bästa tränare får dras med. Lemaire är en coach som alltid har coachat efter ett lags styrkor och har därför sett till att på bästa sätt nå framgång med sina respektive lag. När han coachade New Jersey säsongen 93-94 så gjorde Devils 300 mål, näst mest i hela ligan. När Devils vann Stanley Cup 95 så var laget återigen en av de bästa offensivt. Årets upplaga av New Jersey besitter offensiva krafter och Lemaire kommer inte på något sätt att förhindra lagets offensiva spelare att nå framgång, snarare tvärtom.

När det gäller förändringar i spelartruppen så får vi vänja oss vid att några gamla och trogna krigare är borta. John Madden, Brian Gionta, Mike Rupp, Scott Clemmensen, Kevin Weekes och Bobby Holik är alla borta från förra årets uppställning. När det gäller John Madden och Brian Gionta så handlade det helt enkelt om att tiden för att gå skilda vägar var inne. Madden är en spelare som kommer att bli ihågkommen som den ultimata krigaren för alla Devilssupportrar och en av ligans allra bästa defensiva centrar någonsin. Men han börjar bli till åren kommen och det är dags att ge nya förmågor chansen. Gionta är fortfarande en forward av klass men hans nya lönecheck i Montreal är definitivt rejält i överkant och därför fick han gå.

En annan sak som Lamoriello poängterat hela sommaren är att Devils måste vara ekonomiskt ansvariga och kommer så att vara, framförallt inför säsongen 10-11 då lönetaket väntas dyka. Det är därför Devils har valt att inte ta in några större namn utifrån den här sommaren. Lamoriello satsade istället på att behålla lagets egna, unga kärnspelare den här sommaren. Unga spelare som Johnny Oduya och Travis Zajac stod som kontraktslösa och belönades båda två med nya, stora kontrakt. De två var Lamoriellos främsta prioritet under sommaren.

Visserligen är några ordinarie spelare borta från förra säsongen, men lagets viktigaste spelare är kvar. Martin Brodeur – NHL:s bästa målvakt i mångas ögon är tillbaka och redo för en ny, hel säsong. Zach Parise – NHL:s tredje bästa målskytt förra säsongen med sina 45 mål och 94 poäng är ett år äldre och bättre. Patrik Elias visade att han fortfarande är en av NHL:s bästa och skickligaste forwards förra säsongen. Travis Zajac växte fram till en av de bästa tvåvägscentrarna i ligan. Brian Rolston är helt frisk och kommer att användas på rätt sätt under Lemaires ledning, en coach som han hade enorma framgångar med i Minnesota.

Devils må ha förlorat några spelare, men det är knappast några förluster som kommer att bli märkbart kännbara. Devils har kvar sina viktigaste spelare och de har en ny, mycket skicklig coach. Lemaire har dessutom slutspelserfarenhet och vet hur han ska förbereda ett lag i ett slutspel. Brent Sutter ledde Devils till två mycket bra grundserieomgångar under sina två år som coach, men han misslyckades totalt i slutspelet. Där var hans orutin mycket märkbar. Det är där det är tänkt att Lemaire ska göra skillnad, inte under grundserien. Lemaire är dessutom en av de tränare i ligan som jobbar bäst med unga spelare och med tanke på att Devils kommer att satsa på flera unga spelare i år så är Lemaire den perfekta tränaren för jobbet. Med det sagt så är det ingen tvekan om att Devils återigen bör bli ett lag att räkna med. Laget har gått till slutspel tolv år i rad och den trenden ser knappast ut att vara i farozonen just nu.


Målvakter:

Den här positionen kräver minimal uppmärksamhet i en sådan här artikel. Martin Brodeur är den odiskutabla förstamålvakten i laget och en av NHL:s allra största stjärnor. Förra säsongen drabbades han av en allvarlig armskada och var borta från spel i fyra månader. Han är helt återhämtad nu och är mer sugen än någonsin på att visa att han fortfarande är den bäste i ligan. Han sporras dessutom lite extra av att det är ett OS i Kanada den kommande säsongen och han vill vara nummer ett även där.

Det som ska bli intressant att följa är om han kommer att få lika mycket speltid i år som tidigare år. Brodeur är ingen ungtupp längre med sina 37 år, och kanske borde man tänka på att vila honom i alla fall ett par matcher mer än tidigare år. Men Brodeur är en målvakt som alltid vill spela och som bara blir bättre ju mer han spelar, så det återstår att se hur det blir på den fronten.

Brodeur kommer att ha en ny backup den kommande säsongen. Både Kevin Weekes och Scott Clemmensen är borta från förra årets upplaga och istället har 28-årige Yann Danis införskaffats. Danis spelade 31 matcher med NY Islanders förra säsongen och stod för 10-17-3, ett GAA på 2.86 och en räddningsprocent på 91 %.

Framtidsnamnet Jeff Frazee är också en kandidat till andraspaden även om det för tillfället lutar åt att han ännu en säsong blir förstamålvakt nere i Lowell, AHL. Frazee stod för en mycket imponerande förstasäsong i AHL. Hans facit slutade på 28-22-6 på 58 spelade matcher, ett GAA på 2.62 och 92 % i räddningsprocent. 


Backar:

Backlinjen i år är i stort sett den samma som säsongen 08-09 avslutades med. Niclas Hävelid är den ende som inte är kvar från det lag som åkte ut mot Carolina förra säsongen. 

Paul Martin
är fortfarande generalen i backlinjen och lagets viktigaste back. 28-åringen är en av NHL:s mest underskattade backar och spelare överhuvudtaget. Att han spelar i New Jersey gör att han kommer i skymundan av resten av toppklassen i ligan, men i New Jersey är det ingen som tar honom för givet. Han är en enastående skridskoåkare och ibland framstår det som att han inte ens anstränger sig ute på isen. Han är felfri i egen zon och gör aldrig några misstag. Hans offensiva spel kan förbättras ytterligare och han skulle helt klart kunna utnyttja sitt skott mer i power play.

Bakom Martin har svenske Johnny Oduya växt fram till en enormt viktig kugge i New Jersey. Den här sommaren hade han en möjlighet att bli unrestricted free agent och testa marknaden och hade han gjort det så hade han säkerligen varit hett eftertraktad av andra klubbar. Istället valde han att skriva ett nytt treårskontrakt med Devils värt $10,5 miljoner. Att Devils valde att ge honom ett sådant kontrakt säger mycket om vad de tycker om honom som spelare och hur mycket han har växt efter hans debut för tre år sedan. Förra säsongen stod Oduya för 7 mål och 29 poäng på 82 matcher. Han har under sina första tre säsonger också mycket fina +43 i +/- statistiken. Den kommande säsongen hoppas Devils att han kan ta ytterligare några steg framåt i sin utveckling och bli en av lagets allra viktigaste spelare.

Efter Martin och Oduya så har Devils några stora och stabila backar. 31-årige Colin White gör sin tionde säsong i Devilströjan. Han är inte den Colin White han var för några år sedan, men det har mer att göra med hans allvarliga ögonskada än med hans spel ute på isen. Han är fortfarande stentuff att möta, men han kan inte ge sig in i närkamper som han gjorde förr och kan inte släppa handskarna när situationen kräver det. Han var en av lagets bästa backar förra säsongen men det var hans som gjorde bort sig i sista matchen mot Carolina när han var ur position vid Eric Staals avgörande mål. White tog det hela väldigt hårt men en veteran av hans kaliber bör inte ha några problem med att skaka av det som hände och blicka framåt. White kommer att bidra med det han har bidragit med de senaste säsongerna, nämligen stabilt och fysiskt spel.

Bryce Salvador gjorde sin första hela säsong med Devils den gångna säsongen efter att ha införskaffats från St.Louis Blues i slutet på säsongen 07-08. Med Bryce Salvador vet man vad man får varje match. Han är en riktigt fysisk och defensivt skicklig back som inte har några problem med att spela mot de bästa spelarna i ligan. Han kan bli lite för ivrig ibland och det händer att han hamnar ur position då och då. En tränare som Jacques Lemaire kommer säkert att göra underverk för Salvador vilket i sin tur leder till mycket stabilare spel från hans sida. Salvador är dessutom aldrig rädd för att skydda sina lagkamrater och ger sig alltid hänsynslöst in i dueller mot motståndarlagens fighters om han anser att någon av hans lagkamrater har blivit felaktigt behandlade. Salvador har därför snabbt blivit en av de populäraste spelarna i omklädningsrummet i New Jersey.

Mike Mottau och Andy Greene tar upp de avslutande två platserna i lagets topp sex för tillfället. Mike Mottau är den perfekta femte – eller sjättebacken, en back som definitivt levererar valuta för pengarna. Han är billig och paras ofta ihop tillsammans med Colin White. Hans passningsspel är underskattat och han är förmodligen den back i laget som slår de mest hårda och precisa passningarna från egen zon. Han har utvecklat sitt defensiva spel och för tillfället är hans plats i laget ohotad, eftersom han är billig men framförallt för att han är duktig. Andy Greene skrev på ett nytt kontrakt i somras och kommer att ges ytterligare en chans att slå sig in i laget. Han har inte tagit vara på sina chanser hittills och nu börjar det bli dags för honom att visa varför han får så många chanser. Han är en stabil back i egen zon, men hans offensiva produktion måste bli avsevärt bättre. Han har ett otroligt hårt och bra skott från blå, men har hittills misslyckats åstadkomma något med det. Han måste nu visa att han kan mer.

Det finns några intressanta namn att hålla koll på som kan bli aktuella för spel i New Jersey den kommande säsongen. Devils har framförallt två rookies som är mycket nära NHL-spel . Tyler Eckford och Matthew Corrente är de två främsta framtidsnamnen i organisationen och duon var Lowells bästa backpar förra säsongen. Eckford är en stor och spelskicklig back som Devils hoppas och tror mycket på. Corrente är en tuffing som besitter ett hyfsat tvåvägsspel. Förstavalet från 2006 har varit nära att slå sig in i laget flera år i rad, men det är först nu som han bör ha en riktigt stor chans att slå sig in. Lamoriello signade också veteranerna Cory Murphy och Rob Davison under sommaren och sedan tidigare finns även Jay Leach som en tänkbar kandidat för platsen som sjundeback. Murphy och Davison är först och främst påtänkta för spel i Lowell, men kan komma att användas i New Jersey vid behov eller om de övertygar under training campen. 


Forwards:

När det gäller forwards är det numera Zach Parise som kan titulera sig som esset i laget. Den 25-årige amerikanen växte fram till en av NHL:s bästa spelare förra säsongen när han stod för 45 mål och 94 poäng. Han slutade på en tredjeplats i målligan bakom Alexander Ovechkin och Jeff Carter och slutade på en femteplats i den totala poängligan. Konsensusen runtom i ligan är ändå att han bara kommer att bli bättre. Med det i åtanke är det nästan skrämmande att tänka hur bra han egentligen kan bli. Många menar även att hans produktion kommer att minska under Jacques Lemaires ledning, men Lemaire har aldrig hållit tillbaka sina toppspelare så länge de är defensivt ansvariga vill säga. Zach Parise är just en sådan spelare. Han kämpar lika hårt hemåt som han gör framåt och den kommande säsongen väntas Parise göra minst lika bra ifrån sig som förra säsongen.

Parises kedjekamrater kommer troligtvis fortfarande att vara Travis Zajac och Jamie Langenbrunner. Den trion var tillsammans i stort sett hela förra säsongen och var en av de bästa kedjorna i hela ligan. 24-årige centern, Travis Zajac, skrev i somras på ett nytt fyraårskontrakt med Devils. Zajac har växt fram till en av de bästa unga tvåvägscentrarna i hela NHL och slutade även på en sjundeplats i omröstningen till Selke Trophy, som går till ligans bästa defensiva forward. Zajac kommer att bli ännu viktigare för Devils i år eftersom han väntas axla ett större ansvar, både offensivt och defensivt. Nu när John Madden är borta så är Zajac lagets bästa defensiva center och tekare. Zajac stod för 20 mål och 62 poäng förra säsongen och det finns inget som säger att han inte ska kunna slå de siffrorna den kommande säsongen, framförallt eftersom han kommer att få mer ansvar och istid.

Tredje länken i den kedjan är 34-årige veteranen och kaptenen Jamie Langenbrunner. Förra säsongen stod Langenbrunner för sitt bästa år i karriären och missade 30-målsgränsen med bara ett mål. Totalt blev det 29 mål, 40 assists och 69 poäng på 81 matcher. Förhoppningsvis kan Langenbrunner behålla samma form sam han visade upp förra säsongen och om han spelar kvar i den kedjan så tyder det mesta på att han kommer att göra just det. Langenbrunner drabbades av en knäskada i slutspelet förra säsongen och blev tvungen att opereras. Han var tillbaka på isen bara fem dagar efter operationen och spelade även i de avslutande två matcherna. Han rehabiliterade knät under sommaren och säger att han är helt återställd nu.

Zach Parise må vara den största stjärnan bland lagets forwards numera, men i många Devilssupportrars ögon så är det fortfarande Patrik Elias som regerar. Tjecken har hunnit bli 33 år gammal, men han visar verkligen inte några tecken på att han börjar sakta ner. Tvärtom. Förra säsongen var en av de bästa han stått för under sin karriär. Han spelade i 77 matcher och gjorde 31 mål och 78 poäng totalt. Han lyckades skriva historia också när han blev den poängbästa spelaren i klubbens historia. Patrik Elias har tillbringat hela sin 13-åriga NHL karriär i New Jersey och han är en av de populäraste spelarna i klubbens historia. Elias är en veteran som används i alla spelformer ute på isen. Elias har även erfarenhet av att spela för Lemaire då han fortfarande var en rookie under säsongen 97-98, Lemaires sista säsong under hans första sejour i New Jersey. Elias var också nominerad till Calder Trophy den säsongen. Elias saknar i dagsläget en spelskicklig center att spela med och Lemaire har även nämnt att just Elias kan komma att användas som center i andrakedjan. Elias är inte ovan vid den positionen och kan göra ett respektabelt jobb där, även om han passar bäst som vänsterforward.

Den spelare som i dagsläget är lyckligast över att ha Lemaire som coach igen är Brian Rolston. 36-årige Rolston hade en mycket tumultartad fjolårssäsong under Brent Sutter. Han inledde säsongen på ett bra sätt, men råkade sedan ut för en allvarlig skada och blev tvungen att missa 18 matcher. När han kom tillbaka så hade han fallit ur Sutters rytm och fick aldrig någon riktig ordentlig chans att visa vad han gick för. Rolston har haft stora framgångar tillsammans med Lemaire, framförallt när de båda var i Minnesota. Lemaire är en coach som gillar att ge en spelare som Rolston ett stort ansvar och det råder inget tvivel om att han kommer att göra det samma nu. Rolston väntas göra en mycket bra säsong och är rejält sugen på att revanschera sig. 30-målsgränsen bör inte vara utom räckhåll för honom.

Devils tredjekedja väntas bli en mix av ungt och gammalt. 40-årige veteranen Brendan Shanahan är tillbaka för ännu en säsong med Devils, den här gången från första början. Han kom in i laget i mitten på förra säsongen och passade direkt in. Han kommer att bidra med rutin, men framförallt är Shanahan fortfarande väldigt farlig i power play och en viktig spelare att ha när man spelar med en man mindre på isen.

Dainius Zubrus väntas mantla Maddens roll som tredjecenter. Zubrus gjorde ett godkänt jobb som center mellan Elias och Brian Gionta förra säsongen. Zubrus är däremot ingen andracenter och att begära en högre poängproduktion från honom är i dagsläget orättvist. När Zubrus införskaffades för två år sedan trodde många att han var Gomezs ersättare, men bland Devilsfansen stod det klart tidigt att Zubrus var Maddens tilltänkta ersättare längre fram. Nu har ”längre fram” blivit nuet och Zubrus kommer att användas i rollen som defensiv center i tredjekedjan. Zubrus är en stor forward som är otroligt svår att flytta på och han är väldigt pålitlig defensivt. En stjärna som Jaromir Jagr uttalade sig vid flera tillfällen om att Dainius Zubrus är en av de tuffaste spelarna att möta. Förhoppningsvis kan Zubrus göra livet lite svårare för de andra superstjärnorna i ligan nu.

David Clarkson har två fulla säsonger i bagaget nu och går mot sin tredje säsong som ordinarie i Devils lag. Den 25-årige forwarden har under sin korta tid i New Jersey snabbt blivit en favorit bland fansen. Hans spelstil är den största orsaken till det eftersom han är orädd i sitt spel och gillar att gå sina motståndare på nerverna. Han är också den i laget som helst släpper handskarna och älskar när det blir irriterat ute på isen. Han har dessutom utvecklats till en mycket duktig spelare, något som hans 17 mål och 32 poäng vittnar om från den gångna säsongen. I och med Giontas avfärd till Montreal så har Lamoriello sagt att en spelare som Clarkson kommer att få mer istid och mer ansvar. Clarkson kommer att fortsätta med sin tuffa och robusta spelstil, men det är inte alls omöjligt att hans mål – och poängskörd ökar den kommande säsongen. Det är inte alls omöjligt att han når över 20-målsgränsen den kommande säsongen.

Fjärdekedjan är den kedja som kommer bestå av några nya ansikten. Pierre-Luc Letourneau-Leblond tar över rollen som enforcer efter Mike Rupp. Rod Pelley kommer att vara center och nye finnen Ilkka Pikkarainen kommer att kämpa om den tredje och sista länken i kedjan. Lou Lamoriello har under hela sommaren poängterat att Rod Pelley är redo för en ordinarie roll i laget och han är en av orsakerna till att Devils valde att låta John Madden gå. Pelley är en duktig defensiv spelare som man aldrig behöver sig oroa sig för ute på isen. Han kommer inte att bidra med mycket offensivt kanske, men istället kan man räkna med att han alltid är ansvarig i egen zon. Leblond visade framfötterna redan förra säsongen och visade då att han var nära en ordinarie roll. Hans utveckling gjorde att Devils kunde släppa Mike Rupp den här sommaren.

Ilkka Pikkarainen återvände till New Jersey i somras efter några säsonger i hemlandet Finland. Devils draftade Pikkarainen i sjunde rundan 2002, och efter att ha tillbringat några år i farmarligorna utan att ta en plats i New Jersey så valde han att åka tillbaka till Finland. Den store finnen återvänder nu för att ta en ordinarie plats. Huruvida det kommer att ske eller inte återstår att se, men enligt Lamoriello har han utvecklat sitt spel de senaste åren och kommer att få en ordentlig chans att slå sig in i laget. Pikkarainen är en stor spelare som sägs vara väldigt svår att möta. Han är lite av en pest och gillar att gå sina motståndare på nerverna. Ska man dra en parallell till en annan finsk spelare så är det Jarkko Ruutu, som i dagsläget spelar för Ottawa.

Veteranen Jay Pandolfo ska vi absolut inte glömma. Han hade det tufft förra säsongen och stod för sin absolut sämsta säsong i karriären. Men Pandolfo har fortfarande sitt eminenta defensiva kunnande kvar och med en coach som Lemaire så kan det hända att Pandolfos roll ökar den kommande säsongen. I dagsläget ser det ut som att han kommer att rotera med någon av de nya spelarna i fjärdekedjan, men om Pandolfo visar sin form som han hade för två år sen, när han var nominerad till Selke Trophy, ja då är det inte helt omöjligt att han klättrar i hierarkin i laget.

Ni har kanske märkt att jag hittills inte tagit upp vem som kan tänkas bli den tredje länken i andrakedjan tillsammans med Elias och Rolston? Det valde jag att spara till sist eftersom det i dagsläget är den mest intressanta öppningen i laget. Brian Gionta är borta och nu har flera unga spelare chansen att slå sig in på den platsen. Training campen kommer att avgöra vem som hamnar där till slut. Vilka namn är det som kämpar om den positionen då?

 
För tillfället är väl Niclas Bergfors den starkaste kandidaten. Den 22-årige svensken har knackat på dörren de senaste två åren men har inte riktigt lyckats sno åt sig en plats. Han kom med i laget för två år sedan, men blev skadad i första matchen och efter det kunde han inte komma tillbaka till samma form. Han var uppe i New Jersey förra säsongen och gjorde bland annat sitt första NHL-mål i en match mot Atlanta, samma match som Martin Brodeur blev skadad i. Bergfors fick under förra säsongen mest husera i fjärdekedjan, men en spelare som Bergfors behöver mer skickliga spelare runtom om sig för att lyckas och nå sin potential. Nu har han en chance of a lifetime. Den måste han ta. Under training campen kommer han att få chansen tillsammans med Elias och Rolston, och om han inte klarar det den här gången så känns det som att han sumpat sina chanser i New Jersey. Han är förvisso bara 22 år gammal, men han har också tillbringat de senaste fyra åren i AHL. Han har inget mer där nere att bevisa.

Om Bergfors på något sätt inte lyckas ta en plats så finns en kille vid namn Matt Halischuk som mer än gärna tar den istället. Halischuk fick även han prova på spel i NHL förra säsongen och han stod för en assist i debuten mot Toronto. Halischuk är en mogen tvåvägsforward som utvecklats enormt de senaste två åren. Han valdes i fjärde rundan 2007 och är för tillfället inte alls långt från ordinarie spel i New Jersey. Om han inte tar en plats i början på säsongen så blir han en av de första som blir uppkallade vid eventuella skador.

Andra forwards som kan bli aktuella för New Jersey om de imponerar under campen är centern Patrice Cormier och yttrarna Vladimir Zharkov och Alexander Vasyunov. Det ska nog mycket till för att Devils ska låta en 19-åring som Cormier ta en plats, men det går inte att undgå att han i stort sett redan är redo för NHL. Det mesta talar för att han återvänder för ännu en säsong med Rimouski i QMJHL, men man ska aldrig säga aldrig. Chansen finns. 

Devils bjöd också in tuffingen Andrew Peters på en tryout innan training campen och i skrivande stund har inget beslut tagits huruvida han kommer att få ett kontrakt eller inte. Peters är en slagskämpe och om Devils vill bli lite större och tuffare så ligger Peters bra till. Han är en tänkbar kandidat till rollen som extraforward.

Nyckelspelare:

Martin Brodeur, Zach Parise, Patrik Elias, Paul Martin


Nyförvärv:

Yann Danis – från NY islanders, free agent
Cory Murphy – från Tampa Bay, free agent
Rob Davison – från Vancouver, free agent
Ilkka Pikkarainen – från HIFK Helsinki, free agent
Ben Walter – från NY Islanders, trade
Tim Sestito – från Edmonton, trade
Jeff Lerg – från Michigan State (CCHA), free agent
Kyle Kucharski – från Boston College (CCHA), free agent 


Förluster:

Niclas Hävelid – till Linköping, free agent
Bobby Holik – slutar
Petr Vrana – till HC Vitkovice, free agent
John Madden – till Chicago, free agent
Brian Gionta – till Montreal, free agent
Mike Rupp – till Pittsburgh, free agent
Scott Clemmensen – till Florida, free agent
Barry Tallackson – till St.Louis, free agent
Jon DiSalvatore – till Minnesota, free agent
Kevin Weekes – CBC, expertkommentator 
Tony Romano – till NY Islanders, trade


Svenskar:

Johnny Oduya
Nicklas Bergfors
Mattias Tedenby
Jacob Josefson
Alexander Urbom


Coach:

Jacques Lemaire (1:a säsongen)


Preliminär laguppställning:

Zach Parise – Travis Zajac – Jamie Langenbrunner
Brian Rolston – Patrik Elias – Niclas Bergfors
Brendan Shanahan – Dainius Zubrus – David Clarkson
Jay Pandolfo – Rod Pelley – Ilkka Pikkarainen

Johnny Oduya – Paul Martin
Colin White – Mike Mottau
Bryce Salvador – Andy Greene

Martin Brodeur (Yann Danis)

Andra notabla spelare: Pierre-Luc Letourneau-Leblond, Matt Corrente, Cory Murphy, Matt Halischuk, Rob Davison, Jay Leach, Tyler Eckford, Jeff Frazee, Vladimir Zharkov, Alexander Vasyunov

---

Bästa nyförvärvet: Yann Danis

Devils har inte gjort några stora värvningar den här sommaren så det finns inget självklart val på den här fronten. Yann Danis kommer med största sannolikhet att få andraspaden bakom Brodeur och det blir oerhört viktigt att han spelar på sin topp när han väl står. Danis var duktig i Islanders förra säsongen och vid 28-års ålder så bör han gå mot sin bästa tid som målvakt. Devils hoppas i alla fall det.


Värsta förlusten: John Madden

Poängmässigt och spelmässigt går Madden att ersätta. Det var dags för Devils att föryngra på den positionen och låta nya förmågor börja göra det Madden började med för tio år sedan. Det är det sentimentala i mig som kommer fram när den här frågan dyker upp. Madden gick igenom så otroligt mycket med Devils och kommer för alltid att vara en av de allra största favoriterna i alla Devils fans ögon. Han var en krigare av sällan skådat slag. Han spelade med brutna armar, ben och spruckna ögon. Hans ”game face” är en av de mest fruktade och omtalade i ligan. Har man följt Maddens hela hans karriär så förstår man varför han kallas ”Mad Dog”. Hans ledarskap i omklädningsrummet kommer att saknas och det kommer att bli konstigt att inte se nummer 11 där ute så fort motståndarnas bästa kedjor är på isen.


Årets poängkung: Zach Parise

Parise var New Jerseys överlägsna poängkung förra säsongen och det finns inget som talar för att det inte ska bli så i år igen. Han är numera en av ligans allra bästa spelare och en av de vassaste målskyttarna.


Årets nykomling: Niclas Bergfors

Det har blivit dags för Bergfors att ta en ordinarie plats bland lagets topp 6 forwards och jag tror att han gör det också. Tillsammans med skickliga spelare som Patrik Elias och Brian Rolston tror jag att Bergfors kan lyckas rätt bra under en hel säsong. Det är ingen som förväntar sig att han ska ösa in 30 mål och 60 poäng direkt, utan bara visa att han hör hemma i NHL. Det är i år som Nicklas Bergfors blir en permanent New Jersey Devil.


Årets genombrott: David Clarkson

Clarkson har varit en stabil spelare för Devils under hans första två år i laget. Nu när flera spelare har lämnat så kommer han att få en större roll och mer ansvar. Clarkson kommer fortfarande att dra på sig sina utvisningsminuter, men i år tror vi att han passerar 20-målsgränsen också. Säsongen 09-10 blir David Clarksons stora genombrott.


###

1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10. New Jersey Devils
11. Vancouver Canucks
12. Carolina Hurricanes
13. Montreal Canadiens
14. St.Louis Blues
15. New York Rangers
16. Columbus Blue Jackets
17. Dallas Stars
18. Ottawa Senators
19. Minnesota Wild
20. Buffalo Sabres
21. Tampa Bay Lightning
22. Edmonton Oilers
23. Los Angeles Kings
24. Nashville Predators
25. Toronto Maple Leafs
26. Florida Panthers 
27. Atlanta Thrashers
28. New York Islanders
29. Phoenix Coyotes

30. Colorado Avalanche

Rasid Becirovic2009-09-21 07:00:00
Author

Fler artiklar om NHL-podcast