Ljus i mörker
Det är lockout i NHL, vilket jag till 99.9 procent ser som något negativt. Men då de flestas redogörelser och fokus generellt handlar om alla nackdelarna, så tänkte jag i denna krönika, ur ett Rangersperspektiv, försöka att se lite positivt på saken. För att i dessa tider hitta någon slags fördel med en lockout så hamnar mitt fokus på skadelistan.
Nu när lockouten är ett faktum gör sportjournalister världen över ett enastående jobb i att rapportera hur bedrövlig och frustrerande situationen är för alla oss hockeyälskare. Därför tänkte jag, än fast jag håller med dem om att det är bedrövligt, försöka att med Rangers-ögon, se lite positivt på situationen.
För att hitta något positivt alls i detta kaos så hamnar vi föga förvånade på skadelistan. Där finner vi Rangers superstjärna Marian Gaborik som inte beräknas vara tillgänglig för spel förrän någon gång i december efter att ha genom gått en axeloperation. Att Rangers främsta målgörare får en chans att i lugn och ro rehabilitera sin nyopererade axel måste ses som positivt, då ju färre matcher Rangers behöver spela utan honom desto bättre.
En annan spelare som har glömts bort lite grand, efter Ryan McDonaghs otroliga kliv framåt förra säsongen, är Michael Sauer som varit borta länge pågrund av den hjärnskakning han ådrog sig i december förra året. Sauer som säsongen 10/11 bildade ett ungt och lovande backpar tillsammans med just McDonagh, har kapaciteten att nå minst lika höga höjder som Ryan, förutsatt att han får vara frisk. Det måste även här ses som något positivt att han får extra tid till att vila och bli bättre utan att känna att han missar massor med matcher och att hans välförtjänta rang i laget glider honom ur händerna.
Allt detta är såklart bara ljus lika mycket värt som en ficklampa för en levande begravd, men någonstans känner jag att vi behöver en ljusglimt i en annars mörk hockeyhöst. Men allt som lyser skapar en skugga och i Gaboriks fall är det enbart positivt med en lockout om inte hela säsongen går förlorad. Att dessutom förlora de sista ”biliga” åren med spelare som Mcdonagh, Stepan, Hagelin och Sauer kan inte direkt räknas som något positivt. Det känns som Rangers hade nått en ”High-Peak” inför den här säsongen och som att de kommer bli tvingade att släppa ifrån sig fler tongivande spelare än vad som är önskvärt inför nästa säsong, då många kommer kräva en hel del mer i lön.