Penguins krossade Capitals i match 7 och är därmed klara för sin andra raka konferensfinal
Pittsburgh besegrade Washington med hela 6-2 i en match som egentligen aldrig blev spännande och avancerade till konferensfinalen för andra säsongen i rad.
I en serie som haft allt vad gäller jämnhet, hårda match och vändningar fick vi ironiskt nog en utklassning i match sju där Pittsburgh från några minuter in i första perioden totalt dominerade hemmalaget som verkade tyngda av stundens allvar och ett tag släppte in mål på löpande band.
I matchserien mellan superstjärnorna Sidney Crosby och Alexander Ovechkin där dessa båda herrar överträffat varandra matchserien igenom var det till slut inget snack om vem som drog det längsta strået och Crosby har hittills varit helt otrolig i detta slutspel och är troligen den bästa spelaren av alla efter två rundor.
En stor lättnad för alla Penguinsfans var det att se Sergei Gonchar tillbaks i den för dagen vita dressen efter att han missat två matcher och dessutom två perioder efter att ha knätacklas av Ovechkin.
Marc-André Fleury hade ingen lyckad afton i match 6 med under 80 i räddningsprocent, men han ställdes i match 7 omgående på prov. Efter en spelvändning i Washingtons zon befann sig Ovechkin uppe vid Penguins blå och spelades helt fri med Penguins burväktare som stod för en spektakulär räddning med plocken.
Penguins skulle dock så sakteliga ta över perioden som påminde en hel del om första period sist där pingvinerna hade ett solklart spelövertag. Utdelningen skulle också komma i den trettonde minuten som verkligen inte förde någon lycka med sig för Capitals. På matchens första power play kunde Sergei Gonchar drog på ett backskott som vallade sig fram till Sidney Crosby som kunde sparka fram pucken till klubbladet och raka in pucken i öppen kasse bakom Simeon Varlamov.
Minuten skulle inte bli bättre för hemmalaget efter att Penguins direkt efter vunnen tekning kunde promenera tillbaks in i offensiv zon där Ruslan Fedotenko serverade Craig Adams som överlistade Varlamov vid första stolpen och stod för sitt första slutspelsmål i karriären. Det tog endast 8! sekunder mellan målen vilket var de två snabbaste målen i en sjundematch i NHL:s historia.
Penguins hade efter målen full kontroll på resten av perioden och Miroslav Satan hade bland annat tre jättrechanser att utöka ledningen, men 2-0 stod sig och Penguins hade dessutom ett övertag med 16-5 i skott inför en chockad hemmapublik.
Den andra perioden började där den första slutade, eller kanske till och med ännu värre för Capitals som fick se Sidney Crosby i det första bytet kliva in i anfallszon och snett inåt bakåt servera Bill Guerin som pricksköt in trean vid bortre stolpen. Det tog 28 sekunder mellan nedsläpp och målet och drygt en och en halv minut senare var det dags igen.
Kris Letang som redan gjort två mål i matchserien från sin backplats klev upp på högerkanten och serverades av Evgeni Malkin och han drog på ett stenhårt rungade slagskott från distans som satt uppe i första krysset och Capitals tidigare succékeeper Simeon Varlamov hade därmed gjort sitt för kvällen och ersattes av José Theodore.
Även Theo blev överlistad när Jordan Staal och Miroslav Satan tio minuter senare snurrade upp caps försvar med Mike Green i spetsen som hade en allt annat än bra match. Staal fick avsluta anfallet framför mål och 5-0 stod det på tavlan.
Alex Ovechkin kunde reducera med ett par minuter kvar efter en riktig gåva från Marc-André Fleury bakom egen kasse och han kunde lägga in sitt elfte mål för slutspelet i öppen kasse.
Slutakten i vad som nu var en mestadels avslagen tillställning. Precis i början drog Brooks Laich en hög klubba tämligen vårdslöst i ansiktet på Sidney Crosby vars blodflöde innebar fyra minuter på botbänken. Något gästerna också kom att utnyttja efter en turnover från Ovechkin på offensiv blå där Crosby själv fick ett friläge och han överlistade Theodore med ett skott mellan benen. Detta var Crosbys 12:e mål på denna den 13:e slutspelsmatchen. Helt otroliga siffror för en kille som normalt ses som en playmaker. Det var dessutom det åttonde målet i serien mot Capitals.
Brooks Laich fick liten revanch på sig själv när han tröstmålade några minuter senare, men inget kunde stoppa Pittsburgh Penguins från att defilera hem med en kassaskåpssäker viktoria i match sju och nu blir det till att studera match sju från soffan mellan Boston och Carolina för att se vilket motståndet i konferensfinalen månne bliva. Carolina skulle innebära hemmafördel och Boston som ju vann Eastern Conference en start på bortaplan. Penguins var 2-2 mot Boston och 2-1-1 mot Carolina under säsongen.
Varför vann då Pittsburgh? Till att börja med hade laget ett övertag vad gäller skott i samtliga sju matcher och i snitt sköt man drygt 10 skott fler per match, vilket givetvis är en fördel.
För det andra var man det klart mest disciplinerade laget och drog inte alls på sig lika mycket utvisningar, vilket givetvis är ett resultat av det faktum att laget spenderade mycket tid i offensiv zon och med puck spelförandes. Penguins drog osannolikt nog i match sju inte på sig en endaste utvisning.
För det tredje hade Washington oerhört mycket turnovers i serien, i synnerhet från backsidan vilket resulterade i otaliga odd man rushes och andra målchanser. I den första perioden av nattens match var statistiken för giveaways 11-0 Washington, vilket inte är några smickrande siffror. 19-4 blev det till slut och även om skillnaden var extrem i denna match har detta varit ett mönster vi sett genom matchserien. Lägg därtill att Penguins power play som var uselt (runt 12 %) i serien mot Philadelphia nu klickade på en bit över 25 % utdelning.
För det fjärde har flera av Washingtons mer talangfulla offensiva spelare inte varit tillräckligt bra. Alex Ovechkin och Nicklas Bäckström har varit utmärkta i serien, men Alexander Semin och Mike Green lämnar båda de sju matcherna mållösa och den tidigare har mestadels varit helt osynlig och den senare en smärre defensiv katastrof. Mike Green var i serien mot Penguins sammanlagt -5 och har gjort otaliga turnovers samt genom ogenomtänkta offensiva utflykter försatt sitt lag i knipa som lett till trubbel bakåt. Dessutom har han slarvat i egen zon i försvarsarbetet.
För det femte har Penguins spelat bättre team defence. Fler spelare har hos Penguins insett vad som krävs för att vara framgångsrika i slutspelet. Uppoffrande spel och hårt arbete samt en villighet hos alla spelare att arbeta defensivt är ett måste för att lyckas i slutspelet. Jag tror att Washingtons spelsystem där forwards i rätt liten utsträckning skall understödja försvaret här har varit ett tydligt problem, speciellt som detta inte direkt är NHL:s vassaste backbesättning.
Washington får nu slicka såren och se om man kan komma tillbaka ännu vassare nästa säsong samtidigt som Penguins slutspelsäventyr nu går in på sitt tredje kapitel.
Matchfakta:
Washington – Pittsburgh 2-6 (0-2, 1-3, 1-1)
Första perioden:
0-1 (12:36) Sidney Crosby (Sergei Gonchar, Evgeni Malkin) PP
0-2 (12:44) Craig Adams (Ruslan Fedotenko, Brooks Orpik)
Andra perioden:
0-3 (0:28) Bill Guerin (Sidney Crosby)
0-4 (2:12) Kris Letang (Evgeni Malkin, Miroslav Satan)
0-5 (11:37) Jordan Staal (Miroslav Satan)
1-5 (18:09) Alex Ovechkin
Tredje perioden:
1-6 (2:02) Sidney Crosby PP
2-6 (6:36) Brooks Laich (Tomas Fleischmann)
Skott: 23-31
Utvisningsminuter: 8-0
Tekningar: 32-27
Tacklingar: 22-18
Blockerade skott: 13-19
Powerplay:
Washington: 0/0
Pittsburgh: 2/4
Matchens tre stjärnor:
1. Sidney Crosby, Pittsburgh
2. Ruslan Fedotenko, Pittsburgh
3. Marc-André Fleury, Pittsburgh
Mina tre stjärnor för matchserien:
1. Sidney Crosby, Pittsburgh
2. Alexander Ovechkin, Washington
3. Evgeni Malkin, Pittsburgh
