SvenskaFans rankar: 1. Pittsburgh Penguins

Sist ut i årets laggenomgång är regerande Stanley Cup-mästarna Pittsburgh Penguins vars General Manager Ray Shero förutom med firande tillbringade sommaren med att försöka behålla så stora delar som möjligt av sitt mästarlag. Han lyckades relativt bra med detta och en för hockey ovanligt liten spelaromsättning har skett inför säsongen.

Att ladda om! Detta är den kanske svåraste uppgiften för Pittsburgh Penguins som efter en trevande höst och vinter den tolfte juni 2009 i Joe Louis Arena fick lyfta den kanske svåraste trofén man kan vinna och för oss NHL-tokar den klart viktigaste: Lord Stanleys Cup!

Drygt tre månader har passerat, trofén har som vanligt tagit en tur längs stora delar av den nordamerikanska kontinenten och dessutom en tur i östra Europa och ända ner till stålarbetarstaden Magnitogorsk i sydöstra Ryssland, nära gränsen till Kazakstan. Därifrån har den 90 centimeter höga och drygt 15 kilo tunga bucklan återigen färdats de 8859 kilometerna till en annan stålarbetarstad på andra sidan av jorden: Pittsburgh, Pennsylvania!

Samtidigt som Stanley Cup genomgått sin långa resa har en hel del hänt bland dem som nyligen fått sitt namn inristade på densamma. Några har tvingats lämna. Bland dessa hittar vi namn som Philippe Boucher, Petr Sykora, Miroslav Satan, Hal Gill, Rob Scuderi och Mathieu Garon. Vi har hunnit avklara en draft där bland annat en storväxt franskkanadensare vid namn Simon Despres och sonen till en av lagets tidigare Stanley Cup-hjältar Ulf Samuelsson blivit en del av organisationen. Laget har också varit i Vita Huset och hälsat på president Barack Obama.

Mitt i allt detta har dessutom ett stort antal spelare i vanlig ordning försökt förbereda sig på att vara i god fysisk form för en ny säsong. En som aldrig får semester är General Manager Ray Shero som förutom draften passerat en free agency där några nya ansikten nu har välkomnats till laget. Michael Rupp, Brent Johnson, Martin Skoula och Jay McKee är namn som vi definitivt kommer få se i Mellon Arena i höst. Andra som Nathan Guenin, Chris Conner och Ryan Bayda slåss just nu för fullt för att få ta en plats i laget som på fredag spelar premiär strax under det snart upphissade Stanley Cup-baneret.

För de nya borde inte frågan om att ladda om vara något problem. För den stora majoriteten måste det dock kännas ynkligt att gå från en direkt avgörande match sju med absolut allt på spel efter en säsong där 106 matcher krigats igenom till att spela träningsmatcher där det mest handlar om att försöka få upp flåset inför ännu en säsong. Det kommer att bli en uppgift utöver det vanliga, men det är deras jobb och de är förbannat bra på just detta jobb!

Om vi vrider tillbaks klockan till före den tolfte juni så såg vi en väldigt märklig och händelserik säsong. Jag var själv på plats en grå höstdag i början på oktober när Tyler Kennedy avgjorde på övertid mot Ottawa Senators i säsongens första match. Penguins som efter finalförlusten mot Detroit säsongen 07/08 hade haft en kort sommar började relativt starkt, även om spelet tvivelsutan lämnade mycket övrigt att önska.

Från början av december började dock problemen rada upp sig. Skador som hade varit ett stort problem under hösten med spelare som Gonchar och Whitney borta under lång tid började till slut påverka resultaten och laget tappade självförtroendet, i synnerhet på hemmaplan där flera storförluster mot lag som Toronto och Florida inkasserades. Målvakt Marc-André Fleury blev även han skadad och backup Dany Sabourin föll ihop närmast totalt efter det ökade ansvaret.

Penguins som den fjärde december hade facit 15-6-4 (segrar – förluster – övertidsförluster) var den tionde januari 20-19-4 och en bra bit utanför slutspelsplats. Laget började efter denna fatala svacka gaska upp sig något och vann runt hälften av matcherna, men spelet började aldrig riktigt flyta och efter att ha förlorat med 6-2 i Toronto kände Shero att något måste göras och det var coach Michel Therrien som hade tagit Penguins från ett bottenlag till en Stanley Cup-finalist som fick lämna och den blott 38-årige Dan Bylsma som gjorde sin första säsong som head coach nere i AHL fick det tuffa jobbet att ta Penguins till slutspel. Vid det tillfället var Penguins 5 poäng ifrån åttondeplatsen med 27-25-5 i resultatkolumnen.

Shero ansåg inte att coachbytet var tillräckligt för att få laget på fötter utan gjorde ett par veckor senare en trade där den unge backen Ryan Whitney fick lämna Penguins i utbyte mot den tuffe yttern Chris Kunitz och ett prospect i Eric Tangradi. Veckan därpå plockades NY Islanders lagkapten Bill Guerin in för ett villkorat draftval (ett tredjeval blev det till slut) och dessa två bildade framöver en stark förstakedja tillsammans med Sidney Crosby. En annan viktig faktor till den förvandling som nu skedde var att Sergei Gonchar vars axel tacklades sönder på försäsongen nu äntligen var tillbaks i spel efter att ha missat 55 matcher. Med Bylsma vid rodret avslutade Penguins grundserien med 18 segrar på de sista 25 matcherna och slutade till slut fyra i Eastern Conference.

I slutspelet inledde Penguins mot ärkerivalerna Philadelphia som man avverkade efter sex matcher. Det mest dramatiska var det faktum att Flyers i match sex ledde hemma med hela 3-0 innan en magnifik comeback kunde genomföras. Näst väntade ännu en ärkerival i Washington Capitals som Pittsburgh har en historia med där man gång på gång slagit ut huvudstadslaget ur slutspelet. Det skulle krävas sju matcher, men efter en fullkomlig utklassning borta i match sju var pens i konferensfinal. Där var motståndarna Carolina helt enkelt numret för litet och fyra snabba och förvånansvärt enkla segrar senare var det för andra året i rad dags för finalspel.

Där väntade än en gång Detroit som snuvade Penguins året före och efter att ha varit med bättre spelmässigt var det likaväl 2-0 i baken efter inledande bortamatcher. Match fyra blev den stora brytpunkten i serien. Det var här som Detroit gjorde ett ryck ifjol och skillnaden mellan 2-2 och 3-1 är verkligen enorm. Unge Jordan Staals mål i numerärt underläge kvitterade matchen i den andra perioden och Penguins kunde sedan gå ifrån till 4-2 efter ett riktigt fint spel. Staals mål var en viktig vändpunkt för laget. Match 5 var dock rena natta och efter en mängd utvisningar med medföljande mål var det en förnedrande förlust och en point of no return för pingvinerna. Penguins lyckades dock genom hårt defensivt arbete jobba sig till två raka 2-1 segrar och det var den lille spelaren med det stora hjärtat Maxime Talbot som gjorde båda målen i den dramatiska match 7 där Penguins äntligen vann i Joe Louis Arena.

Det är efter allt detta som Penguins nu skall försöka ladda om batterierna och som vanligt är det centrarna som måste visa vägen. De tre männen i mitten Sidney Crosby, Evgeni Malkin och Jordan Staal är navet i Penguins lagbygge och det är denna säsong liksom den som var och de som följer som dessa tre förväntas leda Penguins till framgångar. På grund av salary capen har Penguins inte råd att omge dem med några stjärnforwards utan måste nöja sig med hårt arbetande spelare som kan vara goda för 20-25 mål; spelare som Chris Kunitz, Bill Guerin och Ruslan Fedotenko. Försvaret har genomgått en viss omvandling när shut down-paret Gill-Scuderi dragit vidare och Penguins försvar kommer se annorlunda ut när unge Alex Goligoski som är en offensiv back går in tillsammans med veteranen Jay McKee för att överta deras platser.

Målvakter

Marc-André Fleury visade många belackare vad han går för i våras när han var en stark bidragande orsak till att Penguins för andra året i rad gick hela vägen till Stanley Cup-finalen och denna gång slutade det med seger på det allra mest spektakulära sätt när han i den sista sekunden av match sju stoppade Nicklas Lidström från att kvittera. De två sista säsongerna har han haft vissa skadeproblem. 35 segrar i fjol var det näst bästa i karriären och även om det känns som att han varit med i evigheter är han fortfarande bara 24 år.

Brent Johnson är en veteran som varit med ett tag och som är van vid rollen som backup. Den 32-årige amerikanen har de fyra senaste säsongerna varit backup till Olaf Kölzig respektive Jose Theodore i Washington. Tidigare var han i St. Louis där han faktiskt var starter under en säsong (01/02). Han vann 12 av 19 matcher i fjol och bör vara en fullgod ersättare till Mathieu Garon som fick spela ytterst begränsat efter att han införskaffats i fjol.

John Curry trodde många skulle bli säsongens backup, men det var före Johnson värvades och nu blir han med all sannolikhet förstemålvakt för Wilkes-Barre/Scranton Penguins i AHL och uppkallad vid skador. Curry är en småväxt målvakt 25 år och signades som odraftad efter en mycket framgångsrik Collegekarriär vid Boston University. Han fick chansen i två matcher i fjol varav den ena vanns och han såg inte alls oäven ut där.

Backar

Sergei Gonchar hade en skadefylld säsong där han tvingades operera axeln efter en tackling som tog olyckligt, vilket kostade 55 matcher. Sedan fick han knäet söndertrasat av Ovechkin i slutspelet, men han kom snabbt tillbaks och missade endast två matcher, dock syntes det att skadan plågade honom under resterande slutspel. En av NHL:s bästa spelfördelare i power play som dessutom besitter ett mäktigt slagskott. Ryssen har dessutom förbättrat sitt defensiva spel på spelare år och har blivit en bra försteback. Sviten med åtta säsonger med minst 50 poäng bröts i och med alla skador i fjol, men det kan nog vara dags att påbörja en ny.

Brooks Orpik blir med all sannolikhet Gonchars partner än en säsong och de kompletterar varandra väl. Istället för skicklighet med pucken är det spelet utan densamma som är Orpiks avdelning, i synnerhet då den fysiska dimensionen. Han kommer att göra sin sjunde säsong med Penguins vilket är mest i årets lag.

Kristopher Letang utvecklades en hel del förra säsongen och hade ett lyckat slutspel. Den tidigare kaptenen för Kanadas JVM-lag är en utmärkt skridskoåkare känd för sina offensiva kvalitéer. Han gjorde tio mål i fjol och ytterligare fyra i slutspelet och om det känns som att han förr eller senare kommer att få sitt stora offensiva genombrott. 22-åringen gör sin tredje säsong och kommer troligen att få se både mer ansvar och istid den kommande säsongen.

Mark Eaton är en defensiv backtyp vars främsta egenskap är att spela enkelt och uppoffrande för laget. Efter ett par skadefyllda säsonger var han äntligen frisk i fjol och lär fortsätta spela tillsammans med Letang och får en viktig roll vad gäller att döda utvisningar. Chockade alla förmodligen honom själv inkluderad med fyra mål i slutspelet i våras. Lika många som han har gjort som mest i en grundserie i karriären!

Alex Goligoski fick en plats i laget förra hösten i och med Gonchars och Whitneys skador och fick sammanlagt spela 45 matcher. Han är ännu en spelare känd för sina egenskaper med pucken och är dessutom en bra skridskoåkare. 20 poäng fick han ihop på 45 matcher som rookie och med ett färskt treårskontrakt i bagaget kommer nu förväntningarna på den 24-årige amerikanen att bli ännu större.

Jay McKee blev utköpt från sitt dyra kontrakt med St. Louis Blues och passade på att skriva på för Penguins på ett synnerligen billigt ettårskontrakt. Han är känd som en utmärkt shotblocker som inte är rädd för att använda sin fysik. Han kommer att göra nytta för Penguins både med sin rutin och på grund av avsaknaden av defensiva backar i laget. Har dessutom mycket värdefull rutin att tillföra. Det stora frågetecknet kring McKee är hans hälsa, då han haft mycket skadeproblem på senare år.

Martin Skoula skrev i sista minuten på ett ett-årskontrakt och förväntas bli lagets sjundeback. Han kommer närmast från Minnesota och är en back med gott spelsinne. Den 29-årige tjecken har tidigare vunnit Stanley Cup med Colorado.

Övriga: Nathan Guenin är en defensiv hyggligt fysisk back som fick spela några matcher med Philadelphia och är i dagsläget med och strider om en plats i truppen. Det roliga med Guenin är att han är från Pittsburgh och kan bli den tredje spelaren efter Ryan Malone och Williams Thomas som spelar tävlingsmatcher för organisationen. Ben Lovejoy var stor favorit till att bli sjundeback in i camp, men har inte imponerat och blev dessutom skadad förra veckan. Han är en back som är känd för sina egenskaper med pucken. Deryk Engelland har imponerat mycket på försäsongen och är en defensiv back som inte är rädd för att kasta handskarna. Har gått den långa vägen från ECHL och är en av årets skrällar i campen.

Forwards

Sidney Crosby är Penguins lagkapten och obestridlige ledare. Han gjorde i fjol sin tredje säsong med över 100 poäng och är känd både för sin snabbhet och för sin styrka på isen, men också för hur hårt han jobbar. Som vanligt arbetar han med att täppa till de luckor han har i spelet och har i sommar tränat hårt för att förbättra sitt skott. Crosby verkar dessutom överge sitt klubblad av trä för ett av komposit, vilket kan få positiva konsekvenser för hur hårt han skjuter.

Evgeni Malkin hade en fantastisk säsong 08/09 med segrar i både grundseriens och slutspelets poängliga, Conn Smyth Trophy som slutspelets mest värdefulle spelare och en nyckelkomponent i laget som vann Stanley Cup. Det blir svårt att överträffa, men den ryske centern har blivit bättre och bättre för varje säsong som han spelat i NHL och inte mycket talar för att han skall ta ett steg tillbaka. Känd för sina fantastiska pucktransporter, ett bra skott och playmaking av världsklass.

Jordan Staal är Penguins tredje center, men samtidigt lagets tredje viktigaste forward. Gjorde ett jättejobb i slutspelet där han ofta matchades mot motståndarnas förstakedjor och gjorde riktigt viktiga mål i Stanley cup finalerna. Gjorde sin bästa säsong av sina tre i fjol och stod för 22 mål och 27 assister trots begränsat med istid i power play. En mycket bra penalty killer som hade ett imponerande OS-läger för Kanada i somras.

Chris Kunitz är en hårt arbetande forward som under flera år varit en bra tredjelänk i en toppkedja. Först spelade han med Perry och Getzlaf i Anaheim och nu med Sidney Crosby i Penguins. Han är en periodare vad gäller målskyttet och går ofta långa tider utan att hitta nätet, varefter han fyller det ett tag. Vad som däremot inte är ojämnt är hans inställning och arbetsinsats som alltid är 100 procent och han fullföljer varje tackling, vilket gör honom till en jobbig spelare att möta.

Bill Guerin var ett riktigt utropstecken när han kom från NY Islanders vid trade deadline förra säsongen och bidrog med ledarskap, rutin samt lite målskytte och rutin i power play. Gick ner kraftigt i lön för att bli kvar kommande säsong med Penguins och bör fortsatt spela på Crosbys högersida. Är inte den spelaren har var för några år sedan, men är fortfarande god för drygt 20 mål.

Ruslan Fedotenko gjorde ett namn för sig själv med många viktiga mål i slutspelet för Tampa Bay och gjorde två mål i Stanley Cup Final match sju när de vann 03/04. 12 mål hade han i det slutspelet och i fjol när han vann sin andra cup blev det sju nya och han har lyckats få lite rykte av en spelare som höjer sig när det gäller. Troligtvis kommer han spela med Malkin denna säsong. Kom över från New York Islanders inför förra säsongen och skrev på för ett nytt år i somras.

Maxime Talbot kommer alltid att bli ihågkommen i Pittsburgh för sina två mål i match 7 mot Detroit och var redan en stor publikfavorit med sin härliga personlighet och sitt uppoffrande spel. En checker med viss offensiv kompetens gör honom till en spelare som kan användas i olika roller och han kan spela både center och ytter. Talbot blev axelopererad i sommar och kommer att missa åtminstone den första månaden av säsongen.

Tyler Kennedy är en bra skridskoåkare som varit radarpartner till Jordan Staal under en längre tid, men som mycket väl kan komma att spela med Malkin under i alla fall inledningen av säsongen. Han är känd för sin utmärkta skridskoåkning och har händer att göra en del mål. Penguins fjärdeval 2004 gjorde 15+20 förra säsongen och skall kunna göra 20 mål med lite flyt framöver.

Matt Cooke skaffades in som ersättare för Jarkko Ruutu inför förra säsongen och gjorde ingen besviken. Han är lite bättre offensivt samtidigt som han tacklar allt som rör sig och blir därmed en nyttig spelare att ha i alla lag. Känd som en rätt ful spelare och drar på sig en del utvisningar, men hans tuffhet är mycket uppskattad hos GM Ray Shero som eftersträvar ett lag som är jobbigt att möta.

Michael Rupp är en riktigt stor och hård spelare som plockades in som free agent från New Jersey. Han fullföljer sina tacklingar och är inte rädd för att kasta handskarna samtidigt som han är rätt bra på att låsa fast pucken i offensiv zon. Det är något som gör honom till en lämplig spelare för en fjärdekedja. Rupp har precis som Talbot och Fedotenko avgjort en Match sju av en Stanley Cup final när han satte segerpucken för New Jersey säsongen 02/03.

Craig Adams plockades upp via waivers i våras och gjorde ett bra jobb i fjärdekedjan där han fick mycket ansvar med att döda utvisningar. Han belönades för sina insatser med ett färskt två-årskontrakt.

Pascal Dupuis är en spelare som fått lite olika roller, men är framförallt en checker och penalty killer. Han var en del av Marian Hossa-traden och har två år kvar på sitt kontrakt från förra sommaren. Har förutom en god arbetsmoral ett hyfsat slagskott och har används då och då i offensiva kedjor även om han passar bättre i tredje- eller fjärdelinan.

Erik Godard är en tungviktsfighter som får väldigt sporadiskt med istid och som fick vila i slutspelet efter att ha spelat drygt 70 matcher förra grundserien. Väldigt populär bland de andra spelarna och fick pris som ”the players player” för säsongen 08/09.

Övriga: Ryan Bayda är en energispelare som har fått ett två-vägskontrakt med Penguins efter att ha varit inbjuden till campen, men verkar börja säsongen nere i AHL. Paul Bissonnette är en tuffing som fick några matcher med laget i fjol. Eric Tangradi är Penguins bästa prospect och han var inte dålig i campen, men kommer att börja säsongen nere i AHL. Gianluca Caputi är ett annat omtalat draftval som spelade i AHL i fjol och som kan vara ett offensivt alternativ framöver. Han gjorde i fjol mål i sitt första byte i NHL.

Nyckelspelare:

Sidney Crosby, Evgeni Malkin, Sergei Gonchar, Marc-André Fleury

Nyförvärv:

Brent Johnson free agent från Washington
Jay McKee free agent från St. Louis
Martin Skoula free agent från Minnesota
Nathan Guenin free agent från Philadelphia
Michael Rupp free agent från New Jersey
Chris Conner free agent från Dallas
Ryan Bayda free agent från Carolina

Förluster:

Mathieu Garon - Columbus
Robert Scuderi – LA Kings
Hal Gill - Montreal
Philippe Boucher - Slutat
Petr Sykora - Minnesota
Miroslav Satan - Klubblös

Svenskar:

Inga

Coach:

Dan Bylsma (andra året)

Preliminär uppställning:

Chris Kunitz – Sidney Crosby – Bill Guerin
Ruslan Fedotenko – Evgeni Malkin – Tyler Kennedy
Matt Cooke – Jordan Staal – Pacal Dupuis
Erik Godard – Michael Rupp – Craig Adams

Brooks Orpik – Sergei Gonchar
Mark Eaton – Kristopher Letang
Jay McKee – Alex Goligoski

Marc-André Fleury
Brent Johnson

Andra notabla spelare: John Curry, Maxime Talbot (skadad), Eric Tangradi, Gianluca Caputi, Chris Conner, Paul Bissonnette, Ryan Bayda, Martin Skoula, Ben Lovejoy, Nathan Guenin, Deryk Engelland

Bästa nyförvärvet: Jay McKee

Kommer att bidra både med uppoffrande försvarsspel och dessutom en del rutin till en backbesättning som behöver båda delarna. Penguins passade på att värvas McKee för endast $700,000 efter att St. Louis köpt ut återstoden av hans kontrakt på $4 miljoner per säsong. Efter att herrar Gill och Scuderi dragit vidare i sommar hoppas alla att McKee (som är lite av en blandning av de båda som spelartyp) skall kunna fylla en stor del av det tomrum som lämnats.

Värsta förlust: Robert Scuderi

Vem trodde att Scuderi, som efter fyra år i collegehockeyn och därefter fyra år i AHL innan han fick chansen i NHL och då blev lite av en hackkyckling för fansen, skulle komma att bli en nyckelspelare i en Stanley Cup run för Penguins? Inte undertecknad i alla fall, men de framsteg den amerikanske backen gjort under de två sista säsongerna har varit enorma. Scuderi har utvecklats till en väldigt stabil defensiv back och en utmärkt penalty killer och Penguinsfansen kommer aldrig att glömma hans räddningar i slutet av match sex mot Detroit i finalerna. Belönades för sitt slutspel med ett fyraårskontrakt värt 13,6 miljoner dollar från Los Angeles Kings vilket är ett erbjudande en back som Scuderi givetvis inte kunde tacka nej till.

Årets poängkung: Evgeni Malkin

Den regerande vinnaren av både grundseriens och slutspelets poängliga måste naturligtvis ses som favorit till att bli bäst i laget igen även om han och Sidney Crosby ständigt utmanar varandra mot nya höjder. 113 poäng i grundserien och ytterligare 36 i slutspelet var båda nya personrekord för Magnitogorsks stolthet.

Årets nykomling: Eric Tangradi

En mycket svår kategori för årets Penguins, men lagets top prospect som kommer börja säsongen nere i AHL bör ändå få chansen att kallas upp under säsongen och han visade i träningsmatcherna att han inte såg helt bortkommen ut tillsammans med Crosby och Malkin. Det mest talar för att Penguins inleder säsongen helt utan rookies, men den unge power forwarden som värvades från Anaheim i våras bör ligga närmast till att få chansen vid eventuella skador.

Årets genombrott: Alex Goligoski

Allt pekar på att fjolårets bästa nykomling i år kommer vara den mest förbättrade spelaren. Efter att ha fått en hyfsad smak för NHL-spel med 45 grundserie och två slutspelsmatcher är nu Goligoski redo för det utökade ansvaret som en topp sex back. Det spel som han har visat upp på försäsongen tyder också på att han är en förbättrad spelare med betydligt bättre självförtroende och hans puckbehandling och skridskoåkning håller ypperlig NHL-klass. En kandidat till första power play-uppställningen, men kommer annars att vara spelfördelare i andrauppställningen. Framtiden ser ljus ut för den småväxte backen från Minnesota.

###

1. Pittsburgh Penguins
2. Detroit Redwings
3. Chicago Blackhawks
4. San José Sharks
5. Boston Bruins
6. Washington Capitals
7. Philadelphia Flyers
8. Calgary Flames
9. Anaheim Ducks
10. New Jersey Devils
11. Vancouver Canucks
12. Carolina Hurricanes
13. Montreal Canadiens
14. St. Louis Blues
15. New York Rangers
16. Columbus Blue Jackets
17. Dallas Stars
18. Ottawa Senators
19. Minnesota Wild
20. Buffalo Sabres
21. Tampa Bay Lightning
22. Edmonton Oilers
23. Los Angeles Kings
24. Nashville Predators
25. Toronto Maple Leafs
26. Florida Panthers
27. Atlanta Thrashers
28. New York Islanders
29. Phoenix Coyotes
30. Colorado Avalanche