Pittsburgh Penguins preview
Med en fullständigt frisk och kry Sidney Crosby är Penguins som vanligt att räkna med när den förkortade säsongen snart drar igång. Förra säsongen slutade med ett fiasko i slutspelet mot rivalerna Flyers och ska pingvinerna lyckas bättre kräver det att man blir mer stabila defensivt och att firma Evgeni Malkin/Sidney Crosby fortsätter visa varför de är två av planetens bästa hockeyspelare.
För två år sedan bestämde sig general manager Ray Shero för att förstärka defensiven och den sommaren hämtade man in Paul Martin från New Jersey och Zbynek Michalek från Phoenix Coyotes. Shero har annars skött sig enastående men här blev det ändå lite pannkaka. Förra säsongen var en katastrof rent defensivt som sedan mynnade ut i den smått patetiskt galna serien mot rivalerna Philadelphia Flyers i slutspelets första omgång, en matchserie där framförallt Penguins läckte något otroligt vilket blev avgörande och laget fick ett tidigt respass. Laget må rankas högt som föregående år men då krävs det att man får ordning på de bakre leden, för utan ett stabilt försvar vinner man inga titlar.
Laget coachas ännu av Dan Bylsma som nu står inför en lite större utmaning än tidigare. Från att ha lett Penguins till titeln 2009 efter enbart några månader på posten har det gått trögare för Bylsma som påbörjar sin fjärde säsong som tränare för de svartklädda. Det ska bli spännande att se vad den förre NHL-backen kan göra med det här laget om han lyckas få bukt med de defensiva problemen som hopade sig. Hans filosofi är ett hårt jobbande kollektiv som kör aggressiv forechecking, något som dock motståndarna börjat lära sig att utnyttja, vilket blev extra tydlig mot just tidigare nämnda Philadelphia. Därför är jag nyfiken på vad Bylsma kan tänkas ha för lösningar på detta problem.
Målvakter:
Efter att ha darrat betänkligt under slutspelsserien mot Philadelphia i våras är det dags för Marc-André Fleury att revanschera sig den här säsongen. Fleury har tidigare varvat bra med dåliga insatser men säsongen som gick var det mer tabbar än vanligt från kanadensarens sida. Förhoppningsvis kan den f.d draftettan studsa tillbaka och återigen visa den briljanta nivå som han visade för ett par år sedan när laget tog hem Stanley Cup-bucklan.
Bakom kanadensaren har man ersatt Brent Johnson med den tjeckiske burväktaren Tomas Vokoun som själv kommer ifrån en misslyckad säsong i Washington Capitals. Vokoun stod inte alls att känna igen i huvudstaden då han tidigare varit en av ligans bästa målvakter. Detta gjorde att Capitals valde att släppa honom och nästan direkt när marknaden öppnade den första juli så tog Penguins tillfället i akt och skrev kontrakt med honom. Tjecken känns som ett bra val som ny backup och troligen lär han få en hel del speltid då det blivit allt viktigare att inte slita ut sin förstemålvakt under säsongens gång så att denne är fräsch inför ett eventuellt slutspel.
Nere i AHL finns i första hand Brad Thiessen att kalla upp om så skulle behövas. Thiessen stod ett par matcher förra säsongen och gjorde bra ifrån sig. Sker det inga skador på de föregående herrarna så lär det inte bli något spel i NHL för honom men skulle det krävas vet fansen att Thiessen är redo att hoppa in och kunna palla trycket.
Backar:
Den viktigaste kuggen på pingvinernas blålinje är utan tvekan Kris Letang som utvecklat sig till en av ligans vassaste offensiva backar. Har förbättrat sitt defensiva spel och skridskoåkningen är hans styrka som hockeyspelare. Kanadensaren hade det tufft under föregående år där han bland annat missade en del matcher på grund av olika skador men kan han hålla sig undan dessa kommer han att vara en av de pusselbitar som krävs för att laget ska kunna utmana om titeln.
Tillsammans med Letang lär vi hitta den hårdtacklande amerikanen Brooks Orpik som inte viker en tum när det vankas närkamper. Med sitt fysiska spel är Orpik ingen man vill möta på öppen is. Han har inga egentliga brister och är en komplett back om man bortser från att han inte har offensiva egenskaper som till exempel Nicklas Lidström hade. Å andra sidan är det inte Brooks Orpiks jobb att göra poäng, det är att tackla och sätta stopp för motståndarna.
Under våren och trade deadline diskuterades det att Paul Martin skulle bli bortbytt men detta förblev enbart ett rykte. Martin som haft det lite svårt i sin nya klubb får nu visa att han har den kapacitet som han visade prov på under tiden i New Jersey där han var en av lagets bästa backar. Tredje gången gillt kanske passar bra i det här sammanhanget då han går in på sin tredje säsong i pingvinernas tröja.
Ihop med Martin är det troligt att Deryk Engelland får chansen. Här har vi en kille som aldrig backar när det uppstår tillfälle att fightas och förra året blev det flertalet fighter från Engellands sida. Sin nivå som hockeyspelare har han också höjt under senaste åren och därför fick han tillslut chansen på en permanent basis. En tuff spelare som dock inte är något totalt råskinn.
I det tredje backparet är Matt Niskanen given efter sin smått fantastiska säsong häromåret. Niskanen gick in och tog mer ansvar när Letang blev skadad och med sitt hårda skott fick han lira en hel del i lagets powerplay. Att pingvinerna tjänade på traden som skickade Alex Goligoski till Dallas i utbyte mot forwarden James Neal och just nämnde Niskanen är idag klart som korvspad. Om den sista backplatsen är det flera spelare som konkurrerar, det som avgör är hur defensiv eller offensivt lagd man vill ha sin laguppställning. Ben Lovejoy har fått erfarenhet av NHL-spel och likaså den unge Simon Despres. Bakom dessa finns talanger som till exempel Joseph Morrow och Brian Dumoulin vilket gör att det ser oerhört lovande ut inför framtiden när det gäller pingvinernas defensiv.
Forwards:
För ovanlighetens skull börjar vi den här delen av införartikeln med Evgeni Malkin som rent ut sagt gjorde en magisk insats under föregående säsong där han förutom att vinna poängligan på 109 poäng tog hem de två priserna som ligans mest värdefullaste spelare Hart Memorial Trophy (framröstad av journalister) och Ted Lindsay Award (framröstad av spelarna själva). Den effektive ryssen är ruskigt giftig framåt och han har i undertecknads ögon utvecklats betydligt mer än sin landsman Alex Ovechkin som inte tagit hem i närheten av lika många priser från olika kategorier. Malkin kommer definitivt att vara en spelare att räkna med även den här säsongen.
En spelare som det ljusnat för är Sidney Crosby som äntligen har blivit kvitt sina sviter från den otäcka hjärnskakning han fick för snart två år sedan. Crosby är ligans mest komplette lirare och det hade varit katastrof om han varit tvungen att lägga av i början av sin prime. Det kanske inte märktes att han varit borta länge under sitt första försök till comeback då han öste in poäng men efter åtta matcher tog det stopp och trots en andra återkomst lagom till slutspelet nådde kanadensaren aldrig hundra procent. Nu har han fått en hel sommar utan sviter och då ska han nog kunna nå samma vassa form som tidigare.
Om vi bortser från de två givna valen bland lagets forwards så är arbetshästen Chris Kunitz den första som är värd att nämna. Han kanske inte är den som öser in poäng men han är otroligt nyttig i sitt sätt att spela ishockey. Kunitz gör ett kanonjobb utan att ibland få den cred som han faktiskt förtjänar. En annan ytter som blivit en "perfect fit" i Penguins är utan tvekan James Neal som verkar trivas ordentligt. Förra säsongen stod han för 81 poäng fördelat på 40 mål och 41 assist vilket framförallt visar vilken härlig bössa killen har i sin arsenal. I kombination med sin styrka och skridskoåkning är han farlig i offensiv zon, inte så konstigt att han fungerade bra i kedjan med Malkin och Kunitz.
Vi följer temat ettriga spelare och då förtjänar Matt Cooke och Pascal Dupuis ett omnämnande. De båda jobbar alltid hårt och producerar en hel del secondary scoring. Den som mest ändrat sig till det positiva är "Cookie" som gått från en av ligans busar till att istället sluta med dumheterna och börjat spela ett mer domarvänligt spel. Kanske var det så att klubben tillslut tröttnade på Cookes fasoner och gav han ett ultimatum. Oavsett vad som hände har det varit positivt för både laget och individen.
Under sommaren skeppade man iväg lagets givna shut down center Jordan Staal till Carolina Hurricanes och i utbyte fick man Brandon Sutter från samma klubb. Sutter är en intressant spelartyp som precis som Staal har en hel del offensiva egenskaper. Han kanske inte är lika stark som sin föregångare men det är ändå en bra spelare som gör sitt jobb utan att gnälla. En perfekt lagspelare helt enkelt, vilket får oss att gå in på en av sommarens andra värvningar, nämligen Tanner Glass som hämtats in från Vancouver Canucks. Glass är definitivt ingen glaslirare utan istället en tuff kille som inte är rädd för att slänga sig hals över huvud och täcka skott, något som alltid höjer moralen i ett lag.
Vi fortsätter den här delen med veteranen Craig Adams som lär husera i fjärdekedjan där han som vanligt kommer göra ett bra jobb. Hans rutin är viktig och med Steve Sullivans avfärd till Phoenix är han nu en av de äldsta gubbarna i laget. Några gubbar är varken Joe Vitale eller Dustin Jeffrey även om de hunnit bli 27 respektive 24 år gamla. De kommer båda få kämpa om platserna i "bottom six" som man så fint kallar forwardsplatserna lagets två sista kedjor. En spelare som kan få spela med de övre kedjorna är Tyler Kennedy som har en ful vana att pendla upp och ner i sina prestationer på isen. Högerskytten har dock en väl godkänd högstanivå, en nivå han gärna får ta fram oftare.
Tolv forwards har därmed fått sitt omnämnande men bakom dessa finns det flera som knackar på dörren till att ta en plats i truppen. Steve MacIntyre finns att tillgå om man behöver en fighter, Eric Tangradi om man vill ha en lite storlek och energi eller varför inte Beau Bennett om man vill ge laget en extra injektion av offensiv talang.
Nyckelspelare:
Marc-André Fleury, Kris Letang, Sidney Crosby, Evgeni Malkin
Nyförvärv:
Brandon Sutter – från Carolina Hurricanes – trade
Brian Dumoulin - från Carolina Hurricanes - trade
Tomas Vokoun – från Washington Capitals – free agent
Tanner Glass – från Vancouver Canucks – free agent
Förluster:
Jordan Staal – till Carolina Hurricanes – trade
Zbynek Michalek - till Phoenix Coyotes – trade
Steve Sullivan - Phoenix Coyotes - free agent
Arron Asham – till New York Rangers – free agent
Brent Johnson – ny klubb ej klar – free agent
Svenskar:
-
Coach:
Dan Bylsma
Preliminär laguppställning:
Chris Kunitz – Evgeni Malkin – James Neal
Tyler Kennedy – Sidney Crosby – Pascal Dupuis
Matt Cooke – Brandon Sutter – Tanner Glass
Dustin Jeffrey – Joe Vitale – Craig Adams
Kris Letang – Brooks Orpik
Paul Martin – Deryk Engelland
Ben Lovejoy – Matt Niskanen
Marc-André Fleury (Tomas Vokoun)
Andra notabla spelare: Simon Despres, Brad Thiessen, Eric Tangradi, Joseph Morrow
---
Bästa nyförvärvet: Tomas Vokoun
Trots sin ålder på 36 och förra säsongens fiasko i Washington så håller den tjeckiske målvakten en mycket bra nivå och är en uppgradering som backup jämfört med föregångaren Brent Johnson, som ironiskt nog också representerade Capitals före han kom till Penguins. Då pingvinerna inte varit särskilt aktiva på marknaden är Vokoun det givna valet som bästa nyförvärv.
Värsta förlusten: Jordan Staal
Aldrig har det tidigare varit så enkelt att peka ut den värsta förlusten som denna gång när Jordan Staal tillslut lämnade klubben han gjort så mycket för sedan debuten. Staal kommer vara saknad både på isen och i omklädningsrummet när säsongen väl startar. På isen visade han prov på teknik, styrka och uthållighet och utanför isen var han en älskad lagkamrat som aldrig ägnade sig åt några divalater.
Årets poängkung: Sidney Crosby
Evgeni Malkin i all ära men personligen känns det som att en sugen Sidney Crosby kommer att ta hem titeln som poängkung, framförallt i den interna poängligan. Efter ett långt uppehåll lär lagkaptenen vilja visa vad han går för ännu en gång och en motiverad Crosby är livsfarlig då det är just motivationen som tagit denna lirare till den position han är idag, nämligen en av ligans absolut största stjärnor.
Årets nykomling: Tanner Glass
Kanske för den petige paragrafryttaren ses som ett nyförvärv men spelaren är som sagt ny i truppen och kan därför även betraktas som en nykomling. Glass kommer bli nyttig i sitt uppoffrande spel där täcka skott är en favoritsysselsättning från kanadensarens sida. Detta blir en positiv injektion i ett lag som släppte in alldeles för många mål under säsongen som gick.
Årets genombrott: Simon Despres
Despres har nu i flera års tid ansetts vara en av organisationens stora talanger och killen har nått en ålder på 21, därför är det dags för det genombrott alla väntat på. Han lär få sina chanser under säsongens gång att visa att han har den kapacitet man länge hoppats på. Fick speltid förra säsongen och gjorde definitivt inte bort sig, förhoppningsvis kan Despres fortsätta på den inslagna vägen.
