SvenskaFans rankar NHL – Metropolitan Division: 1. Pittsburgh Penguins
Det finns ett ständigt favoritskap på Pittsburgh. Hur tacklar man det den här säsongen?
Sedan Stanley Cup-segern 2009 har Pittsburgh inte lyckats nå liknande höjder igen. 2013 var man framme i Conference-final, men då blev Boston för svåra. Övriga säsonger har slutspelet tagit slut i antingen första- eller andrarundan, och den gångna säsongen var inget undantag.
Dan Bylsma hade bytts ut mot Mike Johnston, men återigen blev sommaruppehållet längre än vad man hoppades på. Penguins stötte på New York Rangers redan i förstarundan och Rangers tog sig vidare med klara 4-1, men alla fem matcherna slutade med uddamålssegrar.
Pittsburgh har sedan Sidney Crosbys och Evgeni Malkins intåg i ligan etablerat sig som ett topplag med ständigt favoritskap. Duon har däremot haft skadeproblem under de senaste åren och när samma sak dessutom drabbar övriga truppen finns det sina förklaringar till de uteblivna framgångarna.
Crosbys hjärnskakningsproblem för några säsonger sedan är välkända och Malkin har inte gjort en hel säsong sedan 08/09. Nu har dessutom Kris Letang – Penguins viktigaste back – haft stora problem med allt från hjärtproblem till hjärnskakningar. Bakom de stora kanonerna har dessutom laget i övrigt varit skadedrabbat.
Att hävda att organisationens tunga skadebekymmer inte har påverkat vore att ljuga.
Tidigare har Pittsburgh till och från känts väldigt framtunga. Spetsen har tillhört ligans toppskikt, men djupet har varit lidande. Nu har däremot Jim Rutherford samlat ihop ett robust lagbygge. Phil Kessel hämtades in från Toronto och när Tyler Bozak nu har bytts ut mot Sidney Crosby lär en av ligans bästa målskyttar bara bli ännu bättre.
Kessel är en magnifik värvning av Penguins, men frågan är inte det inte är Rutherfords värvningar för djupet som är ännu viktigare. Nick Bonino, Eric Fehr, Matt Cullen och Sergei Plotnikov är rejäla förstärkningar som alla passar in väl bakom de större namnen.
Får Pittsburgh för en gångs skull bara hålla sig skadefria kan säsongen 15/16 bli framgångsrik.
Målvakter:
Fleury är given förstamålvakt och gjorde en riktigt bra säsong och slutspel sist. Tidigare har han varit kraftigt ifrågasatt för sitt spel i slutspelen men nu de två senaste gångerna (räddningsprocent 92.7 sist) visade han att detta förhoppningsvis är ett minne blott. Föregående säsong satte han rekord med hålla nollan 10 ggr vilket var mest i hela NHL.
Fleury är också verkligen en glädjespridare och otroligt uppskattad av spelarna och ledningen.
Zatkoff spenderade senaste säsongen i Penguins farmalag (Wilkes-Barre/Scranton) och fick faktiskt vara andramålvakt (bakom Murray) mestadels. Säsongen innan spelade hand dock 20st matcher som andramålvakt i Penguins och gjorde det bra, med en räddningsprocent på 91.2 samt lyckades hålla nollan en gång. Zatkoff är med allra största säkerhet Penguins andremålvakt denna säsong.
Det rasade utmärkelser över Murray den senaste säsongen med farmalaget - bästa målvakt, bästa rookie, bästa målvaktsduo (med Zatkoff) och uttagen till AHL-all star-laget, detta lovar onekligen gott inför framtiden. Murray är dock endast 19år gammal och lär få spela i AHL 1-3 säsonger till innan han tar en roll som andramålvakt bakom Fleury. Eller så blir han bortbytt mot en duktig etablerad eller lovande back/forward.
Greiss lämnade Penguins för Islanders. Greiss gjorde en okej säsong men inte mer och Zatkoff är ett billigare val.
Backar:
Penguins forwards besättning ser starkare och bredare ut än på väldigt länge. Men detta innebär då naturligtvis att en hel del löneutrymme är uppbundet på anfallet.
Gm Jim Rutherford har varit tvungen att pussla ordentligt denna sommar för att få ihop en slagkraftig defensiv som samtidigt skall kunna hjälpa till i offensiven. Och även om det kanske är för tidigt att sia om utgången tycker jag att han har löst detta på ett oerhört bra sett.
Inom ett två-årsspann har toppbackar som Matt Niskanen, Brooks Orpik, Christian Ehrhoff och Paul Martin fått lämna laget och även om tanken hela tiden varit att fylla på med de unga lovande backar Pens haft i sin organisation så innebär detta inte en given succé.
Skadorna på framför allt backsidan har senaste två åren hållit en sjuk hög nivå och de unga adepterna har kallats upp till A-laget på löpande band. När vi nu går in i den nya säsongen har detta naturligtvis varit bra för deras utveckling och sett till framtiden har Penguins en oerhört hög skicklighetsnivå på sina nuvarande backar. Men räcker det redan i år är frågan? Vi går igenom spelarna som skall rensa framför Fleury, Zatkoff och Murray.
Kristopher Letang är numer alltid med i spekulationerna kring Norris Trophy och konstigt vore väl annat. No.58 har utvecklats till en komplett back och är med sin skridskoåkning och speluppfattning NHLs bästa offensiva back tillsammans med Erik Karlsson i Senators. Defensivt har han också utvecklats till en mycket hårt jobbande två-vägsback.
Frågetecknet här ligger inte på Letangs kvalitéer. Här är det tyvärr hälsan som spökar. Flera hjärnskakningar, övriga småskador samt en otäck ”stroke” har satt käppar i hjulet de senaste två åren och då har han ändå som back snittat 76 poäng på 106 stycken ”regular-season” matcher. Vad hade en het frisk Letang kunnat visa upp tro?
Jag lägger mycket fokus på Kris Letang i denna text just därför att han är skillnaden mellan att Penguins går bra i år och att det går knackigare. Så enkelt är det. Är Letang frisk så är Pittsburgh Penguins en Stanley Cup kandidat av högsta rang. Vi håller våra tummar för att han kan lägga skadorna på hyllan.
Då Letang då naturligtvis också slukar en hel del löneutrymme ($7.250.000) så har alltså utmaningen varit att mönstra en bra defensiv i övrigt som dels innehåller bra offensiva såväl som defensiva kvalitéer och samtidigt ha en bredd då skadorna kommer.
Övriga sju backar som är troliga A-lagsspelare i starten av säsongen ligger i dagsläget på en sammanlagd löneträff på $10.157.000. En snabb överblick av en inbiten Penguins supporter gör i alla fall mig väldigt lugn i denna fråga.
Många är det som velat ha bort den erfarne 36-årige mångfaldige Stanley Cup-vinnaren Rob Scuderi då han sväljer hela $3.375.000 i lön och visst har Scuderi haft ett par halvknackiga säsonger sedan återkomsten till Pittsburgh men vi får inte glömma att rutin på backsidan är precis det som denna unga backbesättning behöver i detta läge så jag tror att Scuderi kommer att vara en viktig pjäs i årets lagbygge såväl i omklädningsrummet som på isen. Scuderi har också senaste åren p.g.a skador tvingats spela en roll som inte passat honom. Därför känner i alla fall jag att det är orättvist lägga alltför stor skuld på honom. Han är en bra defensiv back, och förhoppningsvis kommer han att få spela sitt spel i år.
Många journalister i Pittsburgh talar om att Jim Rutherford gjorde ett kap när han resignade Ian Cole till en löneträff på $2.100.000. Jag personligen har inte sett Ian Coles storhet ännu men skall ärligt säga att jag inte vet sådär jättemycket om honom. Jag minns främst alla ”idiotiska” utvisningar han drog på sig i senaste slutspelt i matchserien mot Rangers. Samtidigt är Ian Cole framför allt en defensiv kugge med bra +/- statistik som endast är 26 år gammal och faktiskt plockades som 18:e spelare totalt i draften 2007. Jag har en känsla att när jag fått följa denna spelare en hel säsong kommer jag att ha en helt annan uppfattning.
Derrick Poulliot har sedan han draftades som nummer åtta totalt 2012 haft stora förväntningar på sig. Förra säsongen fick han chansen att visa upp sig i A-laget och man kunde direkt se hans offensiva styrkor då han dängde dit en balja direkt i powerplay. Defensivt verkar den unge stjärnan också stabil och jag ser verkligen fram emot att se denna spelare utvecklas. En ung Letang känns det som rent spontant. $1.288.000 i löneträff är helt klart bra.
31-årige Ben Lovejoy är journalisternas gunstling då han alltid ställer upp på intervjuer och uppträder på ett professionellt sätt i alla sammanhang. Har haft en sejour i Pittsburgh tidigare i karriären innan den blommade ut i Anaheim Ducks under tre säsonger. I en trejd förra säsongen återvände Lovejoy i utbyte mot Simon Despres. En löneträff på $1.100.000 gör att han tillhör toppen i hela NHL om man ser till lön kontra talang och rutin. Jag är mycket nöjd över att Jim Rutherford lyckades trejda till sig denna högkvalitativa lagspelare.
Jag sköter en onlineliga med autentiska spelare och lag och naturligtvis har jag Pittsburgh som lag. Jag vet inte hur många förfrågningar jag fått på att trejda Olli Maatta och mitt svar har alltid varit ett blankt rungande: ALDRIG!
Den nyligen 21-årige unge backen fick debutera i NHL redan förrförra säsongen och levererade en debutsäsong som 19-åring med att spela 78 av grundseriens 82 matcher, producera 29 poäng och +8 i stats kolumnen. Men det är inte hela sanningen. Snorvalpen var bästa Pittsburghbacken sett till hela säsongen och hans mogenhet i såväl defensiva som offensiva beslut får mig fortfarande att häpna. Jag har aldrig, och då har jag följt NHL stenhårt sen typ 1985, sett en så pass ung spelare i denna stenhårda miljö uppvisa en så mogen spelstil vid så låg ålder. Med en caphit på $894.000 är etta helt klart en guldklimp av högsta kaliber.
Men......det finns alltid ett men med Pittsburghs backbesättning.......en tumör i sköldkörteln förstörde förra säsongen och fick fansen att hålla andan. Operationen gick bra men ytterligare skador satte stopp för resten av säsongen. Vi håller tummarna att Maataa nu är tillbaka och fortsätter sin fina utveckling för då är detta Penguins bästa back framöver.
Brian Dumoulin har senaste tre säsongerna fått hoppa in vid skador i A-laget. Tiden är nu inne för en större roll då han redan bevisat att han håller för högsta nivån. Troligtvis kommer det att bli lite hoppande mellan AHL ovh NHL i år också men jag har stora förhopningar på den 23-årige talangen. En stabil två-vägsback som fostrats bra i Wilkes-Barre Baby Pens. Löneträffen ligger på $800.000.
24 år gammal och redan den femte NHL-klubben som Tim Erixon representerar. Jag vet inte vad jag ska tro om denna värvning men den är definitivt spännande. Som många andra backar i Pittsburghs lag så valdes Tim Erixon i första rundan i draften 2009. Han har inte bevisat sin styrka varken offensivt eller som en fysisk spelande back utan det är väl mest defensiven som stuckit ut. Å andra sidan är han stor och stark och KAN använda kroppen. Bra spelsinne har han alltid haft och de tre säsongerna han spenderade i Skellefteå AIK bevisade att denne spelare har talangen. Han måste dock blomma ut ordentligt och varför inte nu som pingvin. Smart värvning av Jim Rutherford med en löneträff på $600.000.
För att öka konkurrensen ordentligt för att ta en plats i Penguins backbesättning har vi framför allt tre backar till som vi måste nämna.
22-årige Adam Clendening kom till laget i Brandon Sutter trejden och har redan visat upp sig på NHL-nivå i både Blackhawks och Nucks. En billig och mycket bra två-vägsback som definitivt kan ta en plats i vinter. Dessutom har Clendening en oerhört stor utvecklingspotential.
För att ta in ytterligare rutin i laget har Pens också signat Niclas Andersén från Brynäs IF. Säga vad man vill om 27-åringens chanser att slå sig in i A-laget men varför inte? Andersén har bevisat sin kvalité i såväl NHL som KHL senaste åren och naturligtvis vill han ta chansen när den nu sent om sider dyker upp.
Men han ser som sagt ut att få en oerhörd konkurrens vad gäller A-lagsspel. Och detta ytterligare då det häromveckan tillkännagavs att Pittsburgh tar in 41-årige Sergei Gonchar på ett try-out kontrakt. Vi minns alla Gonchars betydelse i cupvinsten 2009. Visst har han hunnit närma sig pensionsålder men vi skall icke underskatta denne otroligt tränade elitidrottsman.
Jag minns för något år sedan ett videoklipp jag såg då farbror Gonchar tävlingssimmade mot Evgeni Malkin. Den yngre fick se sig besegrad....med råge!
Sammanfattningsvis har Penguins organisation en mycket talangfull backbesättning som, om den bara får vara relativt skadefri, kan matcha vilken annat lag som helst i ligan.
Forwards:
Perron har varit lite av ett frågetecken i Penguins då han öppnade lysande men försvann rätt mycket efter ett gäng matcher. Han kommer säkert få chansen att bevisa att han hör hemma i en första eller andrakedja dock. Det är sista året på hans kontrakt och det kommer säkert pusha honom lite extra. Jag skulle inte bli förvånad om det lossnade rejält för honom och han skjuter in 30 mål.
Crosby har varit så gott som skadefri under hela föregående säsong och fick föregående säsong en mer defensiv roll. Detta ledde till mindre poäng för honom men också ett väldigt bra försvarsspel från hans sida. Jag tror personligen att Penguins får ut mer av honom genom att låta han få vara den poänggöraren han är och jag hoppas vi får se den “gamla” Crosby denna säsongen. Att Crosby gjorde en av hans sämsta säsonger enligt många och ändå var med in i det sista i poängtoppen säger en del om hans kvaliteter.
Penguins enda givna svensk - Patric Hörnqvist gjorde sin bästa säsong i karriären sist och det finns väl inget som inte tyder på att denna säsong inte kommer bli lika bra. Faktum är att han mycket väl kan överträffa sina 25 mål (51p totalt) från förra säsongen då han är så gott som given att spela i första powerplay-kedjan. En pp-enhet som består av Crosby-Malkin-Kessel-Hörnqvist-Letang… Ja, jag tror det kan ge Patric några extra poäng. Det har talats om att denna kedja kan vara bättre än pp-kedjan med Jagr och Lemieux, det återstår att se men på pappret så lär detta vara en av de bästa pp-kedjorna (om inte den bästa) i NHL.
Det största utropstecknet när det kommer till Penguins forwardsuppställning är utan tvekan nyförvärvet Kessel. Kessel har ett av ligans absolut bästa skott och är väldigt snabb i skridskoåkningen. Att addera en av ligans främsta målskyttar är givetvis ett stort lyft för laget. Frågan är hur många mål han kan göra med Crosby eller Malkin som center (Tränare Johnston har visst sagt att Kessel förmodligen kommer börja spelar med Crosby). 30? 40? 45? Det återstår att se men vi kan nog förvänta oss en betydligt bättre produktion än i Toronto.
Malkin är av världens bästa hockeyspelare, det tror jag de flesta är överens om och ser man till hans poängsnitt (1.2p / säsongsmatch) så är det svårt att argumentera emot. Malkin har dock en tendens att kunna försvinna i perioder och verkar ha lidit av att inte ha andra landsmän att kunna spela/umgås med. Nu har man försökt hjälpa honom på traven genom att ta in Plotnikov från KHL på ett ettårskontrakt och låta Penguins-bekantingen Gonchar få bevisa sig under träningslägret - troligt är dock att Gonchar tar en plats som tränare/ bland övrig personal eller spelar som 7e back. Gonchar är dock en av Malkins närmsta vänner och det kan ha en positiv inverkan på Penguins andrecenter.
Plotnikov är ett oprövat kort i NHL men han ser lovande ut, han har ett väldigt bra skott och är en stor, stark kille som inte är rädd för att låta nävarna tala. Det som är hans svaghet är framförallt att han verkar lite sämre i skridskoåkningen och farten. Han kommer säkerligen få chans att spela ihop med Malkin och vi har ju sett förut vad Malkin kan göra för sina medspelare.
Fehr är tänkt att vara ersättare för Sutter (Vancouver). En stabil tredjecenter som gjort 33 respektive 31 poäng de senaste två säsongerna och som dessutom är mycket stabil defensivt samt lär få mycket speltid i PK. Fehr återhämtar sig från en skada och är troligtvis inte tillbaka till premiären, det kan ta ända till december innan han är aktuell.
Kunitz är ett av de stora frågetecknen inför denna säsong. 2013/14 gjorde han sin bästa säsong i karriären, blev uttagen att spela i OS och fick vinna med Crosby & co. Senaste säsongen började allt bra och han öste in poäng, detta höll dock inte i sig alls länge utan vi fick se honom avsluta säsongen med sin sämsta poängskörd i Penguins någonsin (bortsett den förkortade lockout-säsongen). Kunitz spelade dock delar av senaste säsongen skadad och med järnbrist skall sägas. Ledningen verkar ha förtroende för honom och hoppas att han kan komma tillbaka.
Kunitz har imponerat och sett riktigt vass ut ihop med Crosby och Kessel under försäsongsmatcherna och det lutar åt att han tar en plats i förstakedjan. Gör han inte det kommer han kunna tillföra en hel del i en andra eller tredjekedja.
Bonino Lär få spela tredjecenter tills Fehr är tillbaka och huruvida han får fortsätta som det eller om han glider ner som fjärdecenter återstår att se. Bonino har offensiva kvaliteter och hade 39 respektive 49 poäng senaste två säsongerna och det är verkligen inte fy skam för en tredje eller fjärdecenter.
Dupuis har pga. skador(knäskada och blodproppar) inte spelat mer än 45 matcher de senaste två säsongerna och många tvivlar på 36åringens förmåga att ta en plats i första eller andrakedjan. Dupuis bevisade dock i sin senaste comeback att han är att räkna med, 11p (6 mål) på 16 matcher är inte fy skam. Nu kommer han dock att spela med blodförtunnande medel och det återstår att se hur han presterar, minst en plats i tredjekedjan är att räkna med dock Tänk vilken sanslös speed en kedja med Dupuis, Kessel och Crosby skulle ha, NHLs snabbaste forwardskombination? Duper skulle även vara en bra balans till Kessels 100% anfallsspel. Dupuis är väldigt duktig i PK så där lär vi får se mycket av honom. En av hans starkaste sidor är också hans personlighet och förmåga att sprida glädje i laget vilket gör honom till en otroligt viktig kugge i laget. Personligen hoppas jag att han lirar i någon av de två första kedjorna.
Cullen togs in för att spela fjärdecenter (och ev. flyttas till winger när Fehr är tillbaka) han kostar i princip inte mer (800k $) än vad det skulle kosta att ta upp en rookie från farmalaget (WBS) och med 64p de senaste två säsongerna (139 matcher) så visar 38åringen att han kan bidra i poängproduktionen fortfarande. Cullen lär också få se mycket tid i PK.
Bennett har otroligt mycket potential men har inte lyckats få till det under längre perioder, mycket pga. väldigt mycket skador. Denna sommar har han dock för första gången sedan NHL-premiären varit hel skadefri och kunnat träna och förbereda sig optimalt, om detta bär frukt eller inte återstår att se. Lyckas han inte denna säsongen så är det mycket troligt att han byts bort mot någon annan spelare med potential men som inte lyckats slå sig in helt o hållet i NHL. En annan omgivning är kanske precis vad som behövs för att han skall blomma ut.
Sundkvist Var den spelare som ströks allra sist förra träningslägret och han har visat att han är en god kandidat för att ta platsen som fjärdecenter (tredjecenter framöver är absolut möjligt). Efter värvningarna av Cullen, Fehr och Bonino är det dock tveksamt om det finns plats för svensken efter det att Fehr kommer tillbaka från sin skada. Det kanske dock vore optimalt att Sundkvist får spela 10-12 matcher och sedan göra en hel säsong i farmalaget - då kan han få NHL-erfarenhet och samtidigt vänja sig vid spelet på liten rink i AHL. Detta gör också att Penguins sparar ett år på hans kontrakt och det kan visa sig vara värdefullt framöver.
Sutter byttes bort till Vancover och det som Penguins förlorar i honom är främst en väldigt duktig PK-spelare som är duktig i försvaret samt en väldigt bra avslutare när han är ensam med målvakten och vid straffsituationer. Sutter hade bara ett år kvar på kontraktet och att han byttes bort var mycket väntat då han begärde på tok för mycket pengar och verkligen ville vara första eller andrecenter (Känner vi igen detta från en viss Staal?).
Comeau, Downie, Winnik och Spaling är andra forwards som gjorde bra eller hyfsade säsonger för Penguins men numera spelare för andra lag. Downie var den mest utvisade spelare med bred marginal. 238 utvisningsminuter på 72 matcher är helt oacceptabelt (tvåan hade 191 utvisningsmatcher på 82 matcher) och även om han visade potential framåt så kommer bli en lättnad för Penguins PK-spelare.
Att Adams och Laperriere inte spela i Penguins längre är nog ingen som gråter över. Att Kasperi Kapanen lämnat i traden med Kessel är dock en förlust för framtiden då han va Penguins mest lovande prospect.
---
Nyckelspelare:
Marc-André Fleury, Kris Letang, Sidney Crosby
Nyförvärv:
Phil Kessel - Toronto Maple Leafs - trade
Nick Bonino - Vancouver Canucks - trade
Matt Cullen - Nashville Predators - free agent
Eric Fehr - Washington Capitals - free agent
Sergei Plotnikov - Lokomotiv Yaroslavl - free agent
Förluster:
Brandon Sutter - Vancouver Canucks - trade
Paul Martin - San José Sharks - free agent
Christian Ehrhoff - Los Angeles Kings - free agent
Thomas Greiss - New York Islanders - free agent
Nick Spaling - Toronto Maple Leafs - trade
Svenskar:
Patric Hörnqvist, Oscar Sundqvist
Coach:
Mike Johnston
Preliminär laguppställning:
Chris Kunitz – Sidney Crosby – Phil Kessel
Sergei Plotnikov – Evgeni Malkin – Patric Hörnqvist
David Perron – Nick Bonino – Pascal Dupuis
Oskar Sundkvist – Matt Cullen – Beau Bennett
Olli Määttä – Kris Letang
Ian Cole – Derrick Pouliot
Ben Lovejoy – Rob Scuderi
Marc-Andre Fleury
Jeff Zatkoff
Andra notabla spelare: Matt Murray, Brian Dumoulin, Tim Erixon, Niclas Andersén, Adam Clendening, Eric Fehr, Bobby Farnham, Bryna Rust
---
Bästa nyförvärvet: Phil Kessel
Länge har pingvinerna letat efter en ytter av världsklass och under sommaren kanske man tillslut lyckats fånga en av de stora baddarna i Phil Kessel. Amerikanen, som var en stor stjärna i Toronto, har många gånger hånats för sin vikt men inför den här säsongen fick han ett intensivt träningsprogram av den föredetta pingvinen Gary Roberts vilket visat sig gett goda resultat. Det ska bli spännande att se vad den snabbskrinnande snipern kan åstadkomma i sin nya klubb.
Värsta förlusten: Paul Martin
Klubben har inte tappat alltför många tongivande spelare men den som ändå kommer att lämna ett hål efter sig är Paul Martin. Han var en av få godkända spelare föregående säsong och även en bra ledare. Tyvärr valde han att lämna klubben för nya äventyr borta i Kalifornien.
Årets poängkung: Sidney Crosby
Valet av årets poängkung kommer säkert inte som en överraskning för någon och frågan är om det finns någon annan som kan hota Sidney Crosby att återigen plocka flest poäng. Hotet är som alltid hans centerkollega Evgeni Malkin som dock haft lite problem med poängproduktionen de senaste åren i pingvinernas tröja.
Årets nykomling: Sergei Plotnikov
25-åringen har varit en pålitlig spelare i KHL och ryska landslaget i flera säsonger och tog nu klivet över till NHL. Plotnikov kommer hävda sig väl i Penguins och har en styrka i att han ka ta lite olika roller i olika kedjor.
Årets genombrott: Olli Määttä
Den finske försvararen imponerade på isen i början av förra säsongen men en allvarlig skada satte stopp för honom att fortsätta på den inslagna vägen. Inför den här säsongen är det finska lejonet mer laddad än någonsin och skadorna är borta. Därför tippar vi på redaktionen att Määttä får ett ordentligt genombrott i ligan.
###
REDAKTIONENS RANKNING:
Metropolitan Division:
1. Pittsburgh Penguins
2. Washington Capitals
3. New York Rangers
4. New York Islanders
5. Columbus Blue Jackets
6. Philadelphia Flyers
7. New Jersey Devils
8. Carolina Hurricanes
---
Nytt för i år är att NHL:s 30 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen.
