SvenskaFans rankar: 23. Toronto Maple Leafs

Förutsatt att det blir en säsong som heter 2012-13 det vill säga, NHL och spelarfacket (NHLPA) står ju som ni vet väldigt långt ifrån varandra i de förhandlingar som förts. Förhandlingarna gällande det nya kollektivavtalet är en historia för sig, och här på SvenskaFans.com laddar vi trots allt upp för en ny säsong, en säsong som bär namnet 2012-13. Säsongen som varit såg Leafs slutsligen stanna på en 13:e placering i Eastern Conference, vilket är tre steg tillbaka jämfört med säsongen innan, 2010-11 då man avslutade säsongen på en 10:e placering.

Det är just därför den kommande säsongen kan vara sista chansen för Brian Burke, det finns inte förtroendekapital i klubben nog för att ta flera steg bakåt åter igen. Den 13:e plats Leafs avslutade säsongen med innebar 80 poäng, med hela 12 poäng upp till den 8:e placering som inneburit slutspel. Den före detta huvudtränaren, där tillika Brian Burkes personliga vän, Ron Wilson fick gå redan i våras med blott 18 matcher kvar av grundsäsongen då det stod klart att Leafs återigen skulle missa slutspel. In kom Randy Carlyle som ny huvudtränare, och med endast 18 matcher på sig, hann vi inte se så mycket utav vad Carlyle vill med laget. Historien berättar dock för oss att Randy Carlyle är en tuff tränare som håller sina spelare ansvariga och förväntar sig hårt arbete, byte efter byte. Han är känd för att efterfråga ett väldigt fysiskt spel av sina lag och det kommer garanterat passa de minst sagt fanatiska supportrarna i Toronto, förutsatt att han kan få laget att producera en bra och stabil poängskörd samtidigt.

Detta visar att det trots den stora besvikelse som de senaste åren inneburit kan finnas en del att se fram emot och hoppas på för alla Leafs-supportrar, inte minst ett lite annorlunda Leafs än vad vi är vana vid, nu med Randy Carlyle vid rodret. Det kommer också bli intressant att se vad som kommer ske gällande trader framöver, hur stort inflytande Carlyle kommer att ha i den delen av organisationen gällande vad för sorts spelare han vill ha in till sitt lagbygge i Toronto.

Vad det gäller just bytesaffärer så har sommaren varit relativt lugn, och det lär nog fortsätta så, då det mesta just nu handlar om förhandlingarna mellan NHL och spelarfacket. Brian Burke uttalade sig även sent i sommras om att när det väl blir dags för nedsläpp i NHL så talar det mesta för att man kommer att komma till spel med sin nuvarande trupp. Även om inga stora namn signerats så kan man nog räkna med en del förändringar i laguppställningen, den främsta är förstås JvR in och Luke Schenn ut. Burke lovade stärka upp målvaktssidan men varför inte det blivit av beror enligt honom själv på för "hög prissättning". 

Målvakter:
 
Förra säsongen hade James Reimer en hel del problem med skador men han är det självklara valet som nummer ett. Den unge kanadensaren är 24 år gammal och slog igenom under slutet av 2010-2011 säsongen. Då var han Leafs klart bästa spelare och förväntningarna var därför enorma när förra säsongen började. Dock fick han snabbt en nackskada som stoppade hans utveckling. Denna skada skall nu vara helt utläkt och Reimer skall vara redo för spel direkt. Bakom Reimer ser det betydligt tunnare ut efter att Jonas ”Monstret” Gustavsson lämnade för spel i Detroit Red Wings. Ben Scrivens ser ut att bli backup om ingen ny målvakt hämtas in. Scrivens var dominant i AHL och tog sitt Toronto Marlies till Calder Cup final. Han fick även göra sin NHL debut förra året. En duo med Reimer / Scrivens är självklart en chansning som kan bli väldigt bra men flopprisken må vara än större.

Närmast bakom dessa finns en finsk målvakt vid namn Jussi Rynnäs, samt svenske Mark Owuya. Dessa två kommer dela på spaden i lagets farmalag Toronto Marlies.

Backar:
 
Lagkaptenen Dion Phaneuf gjorde en väldigt bra säsong förra året. Han belönades med en plats i All-starmatchen. Om Leafs skall klara av en slutspelsplats måste han vara minst lika bra och spela stabilt cirka 25 minuter per match. Svenske Carl Gunnarsson har fått spela mycket tillsammans med Phaneuf och han har fått mycket beröm. Gunnarsson kanske inte får de stora rubrikerna hemma i Sverige men i Nordamerika har han mycket respekt.

Jake Gardiner är kanske den största talangen i hela laget. Han gjorde en storstilad rookiesäsong och nu gäller det bara att undvika den klassiska dippen under säsong två. Gardiner är en spelande back men fantastisk skridskoåkning. Han har jämförts med och påminner faktiskt om en ung Scott Niedermayer.  

Gardiner förväntas kampera ihop med John-Michael Liles som avslutade förra säsongen på ett lite tveksamt sätt men kommer säkert få ta ett stort ansvar. Han är en av de rutinerade som måste leverera om Leafs inte återigen skall vara ett av de sämsta defensiva lagen. Cody Franson kommer troligen ta en plats i topp sex men än så länge har han inte skrivit på ett nytt kontrakt. Franson är en ung back som fortfarande kan utvecklas men trots att han gjorde en klart godkänd första säsong för Leafs bänkades han av och till och nu är det upp till bevis. Både Liles och Franson har en del att komma med i offensiven. Liles är särskilt viktig som quaterback i powerplay.

Amerikanen Mike Komisarek har så här långt varit en flopp i Maple Leafs-tröjan. Men Randy Carlyle’s spelstil borde passa Komisarek. Om han kan hitta tillbaka till gammal fin form skulle han bli en viktig spelare. Eftersom Luke Schenn tradades till Philadelphia behöver Leafs verkligen en fysisk back. 

Ifrån Toronto Marlies i AHL kommer det flera unga backar. Bl.a  tyske Korbinian Holzer, som nog ligger närmast en plats i NHL. Han är inte den snabbaste av backar men spelar fysiskt och lever mer på positionsspelet. Så finns också den mer offensivt begåvade talangen Jesse Blacker. Han behöver lite mer rutin men tappar laget ett par offensivt lagda backar kan han rimligtvis få chansen. Ett wildcard är svenske Petter Granberg som hämtats in från Skellefteå. Han var med och tog JVM-guld till Sverige vid årsskiftet men en NHL back är han nog inte riktigt än. Han behöver tid i farmarlaget för att utvecklas och blir det någon match i NHL redan den kommande säsongen är det bara en ren bonus.
 
Forwards:
 
Duon Phil Kessel och Joffrey Lupul gjorde en riktigt bra säsong ifjol men nu är det upp till bevis. Sannolikt behöver de vara minst lika bra för att Leafs skall ha en chans att nå slutspel. De båda var faktiskt så bra att de både fick vara med i Allstar-matchen. Fortfarande saknar de dock en riktigt center av klass. Möjligtvis kan James van Riemsdyk vara den som Leafs söker. Van Riemsdyk hämtades in ifrån Philadelphia Flyers i utbyte mot Luke Schenn. Även om han inte varit center i NHL så har han spelat på den positionen under sin juniorkarriär. Mycket lutar dock åt att han används på sin naturliga ytterforwardsposition.

Mikhail Grabovski, som varit uttalad andrecenter de senaste säsongerna kan eventuellt få chans att kampera ihop med Lupul och Kessel. Han är hur som helst lagets starkaste kort på centersidan och besitter ruggig snabbhet och fin klubbteknik. Hans handledsskott är både grymt och underskattat. Vitryssen fick ett nytt kontrakt i somras och kommer vara en viktig bricka i lagbygget.

Om man skall kämpa om en plats i slutspelet behöver man minst två kedjor som kan vara ett riktigt offensivt hot. Nikolai Kulemin och Clarke MacArthur har tidigare bildat en farlig trio med Grabovski och kan vara ett bra alternativ att starta säsongen med. Kulemin var en stor besvikelse ifjol men samtidigt jobbade han otroligt hårt och bör kunna höja sin poängskörd sig ett par snäpp. Alternativet nu är om man väljer att satsa på Nazem Kadri -  helt klart en joker i leken men ska han få förtroendet så måste det bli som en topp-6 forward. Han är kanske hela lagets mest kreaktive spelare i offensiven men han har tidigare kritiserats för sin oförmåga i defensiven och i det fysiska spelet. Här kan han tänkas få god hjälp av Kulemin som är lagets bästa defensive forward och är en av de Leafsare som varit med längts, trots sin relativt låga ålder (26). 
 

Tredjekedjan känns i dagsläget, utan någon vetskap om en icke-existerande försäsong, väldigt öppen. Tyler Bozak har uttalat varit tredjecenter de senaste par säsongerna men har alltjämt fått spela ihop med Kessel i första linan. Bozak användes oerhört flitigt i samtliga spelformer och noterdes ofta som den forward med mest istid per match det gånga året. Vid sin sida finns egentligen en uppsjö av alternativ, helt beroende på hur Carlyle väljer sin taktik. Matt Frattin är en annan ungtupp som kan vara redo för ett riktigt genombrott om han får fortsatt förtroende. Ytterforwarden passar perfekt för Randy Carlyle’s hockeyfilosofi med en otrolig intensitet men samtidigt kan han producera i offensiven. 

De resternade platserna känns till viss del öppna. En som dock bör få starta är nyförvärvet Jay McClement. Denne är inhämtad främst som försvarsspecialist för spel i numerärt underläge och bidrar med en del rutin. Kan spela både i mitten och som ytter. Sen återfinns förstås den gänglige tekniningsspecialisten David Steckel. Räkna med att han ofta går in och tekar i känsliga lägen av matcher men med McClement i laget kan han mycket väl begränsas till enbart en sådan roll. 

Mike Brown är en spelare som är helt given i en laguppställning men samtidigt är det för en fjärdekedja. Alla lag behöver spelare som Brown som inte gnäller om sin speltid och bara går ut och gör sitt jobb. Är också en publifavorit hos fansen. Finske landslagsmannen Leo Komarov, (född i Estland, ryska föräldrar!) har hämtats in från Dynamo Moskva. Än så länge är det oklart om han kan ta ett jobb i en tredje- eller fjärdekedja men han kommer definitivt vara med och kämpa. Att han skall få göra sin NHL-debut någon gång under säsongen är dock högst troligt. Påminner lite om Brown och har en effektiv, aggressiv spelstil som lett honom tillbaka till laget han en gång draftades av.

Tim Connolly var en enorm besvikelse under förra året och var inte alls något offensivt hot. Han kan knappast göra en sämre säsong om han håller sig frisk. Ett wild-card som man inte vet var man har i dagsläget. Kan få agera förstecenter och kan även skeppas till AHL! Matt Lombardi är lite grand i samma sits - måste hålla sig frisk för att behålla en plats. Bägge har allt att bevisa annars förlorar de sina platser till förmån för unga spelare. En av dessa unga har ej nämnts i sammanhanget: Det är den storvuxne centern Joe Colborne. Han besitter mjuka handleder och har ett bra öga för spelet men lär behöva ett år till på sig i farmaligen. Blir han uppkallad ska ingen gå förvånad, och då blir det för spel i 1-2 kedjan.