UCAM Murcia - Real Oviedo4 - 3
Atlético tog inte chansen
Efter att dagens resultat gått Manzanares-klubbens väg åter en gång kunde Abel Resinos mannar nå samma poängskörd som Valencia CF som innehar den sista kvalplatsen till UEFA Champions League om lillebror Getafe CF skulle besegrats. En poäng blev det, en poäng som skulle varit tre.
Inför
Abel Resinos startelva jämfört med den han ställde upp med i mötet med Recreativo de Huelva innehöll tre förändringar. Giorgios Seitaridis ersatte Luis Perea ute till höger samtidigt som Maxi Rodríguez och Simão Sabrosa återvände från skada.
Således tog Leo Franco hand om målvaktspositionen och fick alltså Giorgios Seitaridis, Pablo Ibáñez, Tomáš Ujfaluši och Mariano Pernía framför sig.
Paulo Assunção agerade ensam pivote, Maxi, Raúl García och Simão gick att återfinna framför brasse-portugisen. Sergio Agüero och Diego Forlán bildade som vanligt anfallspar.
För motståndet stod som bekant Getafe Club de Fútbol, där Jacobo fick förtroendet i mål. David Cortés, Daniel Díaz, Mario och Lucas Licht utgjorde fyrbackslinjen.
Javier Casquero och Eugen Polanski spelade dom defensiva mittfältare och flankerades av Esteban Granero och Jaime Gavilán. Ikechukwu Uche och Juan Albín hette anfallsparet som Victor Muñoz valde ut att representera den svarta bortadressen.
Målen
Efter ett relativt dåligt spel och obefintliga chanser kunde Diego Forlán äntligen sätta det förlösande 1-0-målet efter ett fint mål av Giorgios Seitaridis från höger. Greken slår ett tidigt inlägg som går över tre, fyra motståndare, och hamnar mellan Jacobo och hans målområdeslinje. Diego Forlán har följt bollbanan och med sin vänsterfot ger han Atlético ledningen med 1-0, något orättvist, ack så skönt dock.
Med dryga kvarten kvar filmar Javier Casquero, inte för första gången för övrigt, till sig och sitt lag en straff. Undertecknad vidhåller att vare sig Seitaridis eller Pablo Ibáñez rörde spanjoren och att Rafael Ramírez Domínguez bjöd gästerna på ett magnifikt tillfälle till att kvittera matchen. Unge Juan Albín ville dock annat då uruguayanen sköt högt, högt över. I detta läget var det säkerligen många röd-vita som kunde känna doften av seger, men av det blev det intet.
Istället kom kvitteringen tio minuter senare när, just det, Albín nickar in 1-1-målet från nära håll efter att Mariano Pernía krönte sin miserabla insats med att bli totalt bortgjord av ecuadorianen Joffre Guerrón föregående målet.
Sammanfattning
Abel Resinos återkomst blev ingen lyckad sådan, i ärlighetens namn. Det klickade inte riktigt i lagdelarna under dagens match och det är något som är definitivt oroväckande inför det som komma skall med matcher mot Sevilla FC, Villarreal CF, Real Madrid och FC Barcelona.
Stundtals glimtade spelet till men under stora delar kändes positionsspelet, samspelet och kreativiteten inte närvarande, spelare som Mariano Pernía, Maxi Rodríguez och Diego Forlán, trots målet, bör rannsaka sig själva efter sina respektive insatser. Pernía var horribel ute till vänster och gjorde i princip allt som spanjoren INTE ska göra som vänsterback. Lagkapten Maxi var tillbaka från skada och på så vis var även den osynliga högerkanten tillbaka, som Akshay Deion för övrigt skrev i sin förra artikel. Lägg därtill att Diego Forlán gör det fortsatt svårt för sig själv med dessa eviga direktspel, slarviga mottagningar, dåligt med löpningar och så vidare. Medan Kun kändes mer delaktig i spelet kändes det som om Forlán mest kände för att spela ibland, vilket givetvis inte håller.
Kvitteringen kändes rättvis, det var inte så att målet kom plötsligt, undertecknad satt och väntade på att Getafe skulle utjämna och kände en känsla av håglöshet dra över efter debaclet. Paulo Assunção ska också nämnas på grund av sitt passningsspel, men i övrigt gjorde han som vanligt en stabil insats på mitten.
Glädjeämnen
Trots kvällens poängtapp är man fortsatt med i kampen om kval till nästa års upplaga av UEFA Champions League. För närvarande befinner sig den röd-vita huvudstadsklubben på en sjätteplats, två poäng bakom Valencia. Givetvis inget ointagligt försprång, dessvärre ställs man nu mot fyra direkta rivaler i följd, ett prov som heter duga. Det är egentligen först efter detta som vi härdade får se om drömmen om spel i Europas elit till nästa år är värd att hållas fast vid.
