-
EL: Inför Rennes mot Atlético
Dags för den andra gruppspelsmatchen i höstens Europa League och för Atléticos del innebär det en tuff bortamatch mot det franska topplaget Stade Rennais FC. Där Atlético har en seger i ryggen efter segern mot Celtic, medan Rennes förlorade sin första match borta mot Udinese..
Det var spännande i sex minuter..sedan tog världens bästa lag tag i saker och ting. Den fina statistiken som på förhand hade vittnat om Atléticos framsteg under inledningen av säsongen var som bortblåst på ett regnigt Camp Nou. Det började med att Villa gjorde 1-0 efter nio minuters spel, sedan snubblade Miranda in katalanernas andra mål innan världens bästa spelare, kanske genom tiderna, gjorde tre raka mål och fullbordade ytterligare ett hattrick. Det var rejäl klasskilnad i såväl passningsspelet som arbetskapaciteten lagen emellan, men framförallt påvisades den enorma klasskilnaden på resultattavlan och siffrorna skrevs till 5-0.
Dagarna när Fernando Torres ställde till med all sorts oreda i Barcelonas försvar är räknade. Detta mycket tack vare det faktum att Atlético aldrig lyckades ta sig tillräckligt nära motståndarnas mål, att man tappade bollen i utsatta lägen och att man dessutom aldrig fick hålla i bollen särskit länge. Just den sistnämnda biten är en av anledningarna till att det har gått så bra defensivt så här långt den här säsongen. De röd-vitrandiga har haft ett överläge gentemot sina motståndare så här långt; bollinnehav. Barcelona bevisade att de är flera klasser bättre på alla plan och det den röd-vitrandiga supportern bör komma ihåg är att man även kan kapitulera på motståndarnas misstag, man behöver inte alltid skapa chanserna genom bolltrillande, dvs. att man pressar sina motståndare högt upp i banan, inte individuellt, men som ett lag.
En mästare tycker inte synd om sig själv utan hittar alltid någonting postivit i de inträffade. Nu vänder vi blad; ledning, tränarstab, spelare som supportrar. Det väntar en väldigt viktig match i UEFA Europa League.
Desto mer om Atléticos kommande motståndare på torsdag.
Det historiska perspektivet
Det var i början av 1901, närmare bestämt 10 Mars samma år som klubben bildades av en grupp studenter. Fotboll hade snabbt spridit sig till stora delar av Frankrike, men först under den här tidsperioden till provinsen Bretange där Rennes ligger beläget. Det gör alltså klubben ett par år äldre än dess motståndare i veckan och den första matchen spelade man mot FC Rennais, utgången kom i andra hand då man åkte på en 0-6-förlust. Ett par in i klubbens histora gick man ihop med rivalen och blev numera Stade Rennais Université Club i hopp om att bryta Saint-Melos dominans i den regionala ligan, Ligue de Bretagne de Football. Klubbfärgerna tog man från Rennais, sedan dess har de traditionella röd-svarta färgerna följt med klubben genom historien.
1908 bröt man således Saint-Melos dominans, ledda av waelsaren Arthur Griffith.
Fotbollen tog en paus under första världskriget, men 1917 började man fokusera på att försöka vinna nyformerade Coupe de France. Det blev dock bara en final mot Red Star Olympique där man inte lyckades vinna. Efter att USFSA (Union des Sociétés Francaises de Sports Athlétiques) genomgick en omorganisation under 1913 övergick man för spel i Ligue de l'Ouest, men 1929 lämnade man ligan efter att antalet matcher hade ökat inför den säsongen och kvar stod man ensamma. Man spelade ett fåtal träningsmatcher innan det Nationella Rådet i Frankrike röstade för proffsfotboll med en överväldigande majoritet. Rennes var bland de allra första klubbarna att ta åt sig av det nya systemet och blev därmed professionella 1932-1933 när Frankrikes högstadivision satte igång. Man slutade på en sjätteplats i Grupp B. Två år senare nådde man dock finalen av Coupe de France, det långt uppsatta målet, men återigen fick man ge sig. Nu blev Olympique Marseille alldeles för starka och siffrorna skrevs till 0-3. 1936-1937 åkte man således ur högstadivisionen.
Det andra världskriget tog fart i slutet av 1930-talet och gjorde att fotbollen återigen tog ett uppehåll.
Ligaspelet återupptogs 1948-1949 och Rennes slutade på en fjärdeplats vilket var klubbens största framgång under dess lite mer än 45-åriga existens. Efter succén pendlade man fram och tillbaka mellan de två högsta divisionerna i Frankrike vilket gjorde att Louis Girard tog över posten som president. Han ville ändra på saker och ting, han ville ha ett Rennes som spelade på högre nivå, som skulle tillbaka till toppen. Vägen skulle dock bli hård; efter att ha tagit tillbaka till högstadivisionen 1958 var man tvungna att etablera sig i ligan, under sex säsonger slutade man i mitten av tabellen, men allt hårt arbete resulterade i ytterligare en fjärdeplats säsongen 1964-1965 under gamle spelaren Jean Prouff som hade tagit över tränarrollen. 23 maj, 1965; Stade hade tagit sig till finalen av Coupe de France och för motståndet stod Sedan, då under namnet Sedan-Torcy. Man låg under med 0-2 redan efter en kvart, men med hjälp av Ascensio och tvåfaldige franske landslagsmannen Daniel Rodighiero tog man sig tillbaka in i matchen. Returmötet två dagar senare slutade i en 3-1-seger för Rennes som återigen givit bort ledningen till gästerna, men Daniel Rodighiero och Marcel Loncle gjorde tre mål tillsammans och laget kunde titulera sig mästare för första gången på Parc de Princes i Paris. Det var även första gången som man spelade i Europa, men väl där, den följande säsongen, fick man ge sig mot Tjeckoslovakiska Dukla Praha och detta i första rundan av turneringen.
Klubben har aldrig lyckats vinna ligan, men man nådde semifinalen av Coupe de France under tre säsonger; 1966-1967, 1969-1970 och 1970-1971. Det skulle bli fjärde gången gillt för 1971-1972 vann man nämligen sin andra titel i Coupe de France efter att André Guy gjort matchens enda mål mot Olympique de Lyonnais i finalen.
Ett viktigt datum i klubbens historia är 23 maj, 1972. Då ändrade man namn till Stade Rennais FC.
De följande 20 åren, mellan 1974-1994 hoppade man mellan Ligue 1 och Ligue 2. 1978 var man nära att gå i konkurs, men räddades efter att ha sålt sina tillgångar och ta åt sig av en väldigt sträng policy. Kommunen tog över klubbens styre i början av 1980-talet och köpte loss en majoritet av Rennes aktier. Det var även under den här tiden som klubbens nurvarande idenitet började komma fram; man satsade enormt mycket på unga spelare från de egna leden som sedan gav stabilitet. Det visade sig bli en väldigt positiv policy vilken man använder sig av än idag. Under 1990-talet kom viktiga spelare som Sylvain Wiltord, Jocelyn Gourvennec och Ulrich Le Pen alla fram från de egna leden. 1998 bestämde sig kommunen för att släppa klubben till den franske affärsmannen François Pinault som bl.a. varit delägare i skoföretaget Converse och väsktillverkaren Samsonite samt Vail Resorts i Colorado.
Pinault var viktig för Rennes i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet när han investerade stora pengar för att förstärka klubbens ungdomssatsning genom att bygga ett modernt träningskomplex där de kunde utvecklas. Utöver det har han även investerat egna pengar i renoveringen av klubbens arena, Stade de la Route de Lorient. Den högsta och mest anmärkningsvärda övergångssumman (€21 miljoner) betalades ut till brasilianska Atlético Paranaense när Lucas Severino kom till fransk fotboll år 2000. Det blev dock aldrig någon succé.
Under 2000-talet har man deltagit i UEFA:s turneringar vid fem tillfällen och 2009 spelade man ytterligare en final i Coupe de France mot Guingamp, men förlorade med 1-2.
Övergångsfönstret
Bretagne-klubben har ett väldigt ungt lag, faktum är att man är det näst yngst i hela Ligue 1 där endast Auxerre har en lägre snittålder och Olympique Lyonnais nya satsning har samma medeltal; 23,9 år. Det har visserligen skett en del förändringar i lagbygget under sommaren, det mest anmärkningsvärda är rutinerade målvakten Nicolás Douchez val att lämna för storsatsande PSG och utlåningen av Johann Carrasso till nedflyttade AS Monaco. Annars märker man snabbt av skadedrabbade talangen Sylvain Marveaux skrev på för Newcastle i Premier League. Under övergångsfönstret har man till skillnad från värvningen av Severino i början av 2000-talet, opererat smart på marknaden.
Förstavalet mellan stolparna heter numera Benoît Costil och är 24 år gammal. Han kom passande nog på fri transfer från Sedan i Ligue 2 och har gjort ett fint jobb i början av säsongen trots en lite skakig start. En annan som köpts in från är Julien Féret; 29-åringen kom för cirka €3 miljoner från Nancy där han gjorde sex mål på 36 ligamatcher. Féret har snabbt kommit in i laget och innehar numera en viktig roll i Rennes anfallsspel. De mest profilstarka värvningarna gjorde man från tyska HSV och återigen, Nancy. Jonathan Pitroïpa köptes in för relativa småpengar sett till potential och är en väldigt fin fotbollsspelare som gått in i sina bästa år. Youssouf Hadji var Nancys viktigaste spelare tillsammans med Féret förra säsongen och marockanen har gjort det bra sedan han kommit tillbaka från sin skada i sin nya klubb. Vänsterbacken Chris Mavinga hämtades från belgiska mästarna Genk och 20-årige Vincent Pajot togs hem från spel i Ligue 2-laget Boulogne.
Spelstil och metoder
50-årige Frédéric Antonetti tog över Rennes 2009 efter en lyckad 4-årsperiod med ligakonkurrenten Nice. Det blev en sjätteplats den gångna säsongen, men faktum är att klubben var med och slogs om guldet vid flera tillfällen och bara en riktigt dålig avslutning gjorde att man missade såväl spel i Champions League som ligaguldet som förövrigt gick till Lille.
Det handlar om ett seriöst och välorganiserat fotbollslag som har mängder med talangfulla fotbollsspelare. Rennes är kompakta och sätter gärna upp en hög press för att sno åt sig bollen högt upp i banan och sedan kontra med sina fyra anfallsspelare; två ytterforwards, en offensiv mittfältare och allt som oftast en ensam anfallare. Man spelar således ett 4-2-3-1-system med 24-årige Benoît Costil mellan stolparna. Backlinjen utgörs allt som oftast av Romain Danzé till höger, alternativt Kévin Théophile-Catherine som även kan spela som vänsterback. Kader Mangané är en väldigt rutinerade mittförsvarare som tyvärr inte kommer kunna spela mot Atlético och med sig har han Jean-Armel Kana-Byik i mittlåset. Vänsterback kan Chris Mavinga spela vilket han har gjort i de senaste matcherna. Yann M'Vila är självskriven på det defensiva mittfältet, han är spelmotorn i laget och även fransk landslagsman. De senaste matcherna har Antonetti skiftat och roterat det centrala mittfältet med unge Vincent Pajot och norrmannen Anthony Tettey. Den sistnämnda är inte alls lika stabil defensivt som Pajot, men kan mycket väl starta mot Atlético. Längre fram spelar man alltid med fyra offensiva spelare och det brukar alltid ske förändringar i startelvan då Antonetti gärna vill hålla spelarna fräscha. Vi kan dock förvänta oss Pitroïpa på högerkanten, Kembo-Ekoko eller Brahimi på motsatt flank och Féret bakom lagets ensamma anfallsspelare, i det här fallet antingen colombianen Victor Montaño som är stor, stark och relativt rörlig eller Youssouf Hadji som är ett mer rörligt och målfarligt alternativ.
Det är framförallt Férets löpningar utan boll, oftast bakom försvararnas backlinje eller i hålet mellan mittfältare och anfallare som Rennes kommer hota. Samtidigt har man en av Ligue 1:s mest oförutsägbara dribblers i laget; Pitroïpa kan använda sig av båda fötterna när han dribblar, men är först och främst högerfotad. Spelar han till vänster kommer han söka betydligt mer kombinationsspel och om han spelar på motsatt flank, dvs. hans naturliga position, så kommer det bli mer jobb för Filipe Luís defensivt. En annan intressant detalj är att man väldigt ofta använder sig av varandra för att kombinationsspela och det gäller att se upp med fransmännens höga press för när man väl vinner tillbaka bollen så är anfallen raka, snabba och väldigt konkreta. En av de viktigaste detaljerna på torsdag blir att försöka avstyra M'Vila, fransmannen är väldigt viktig i lagets uppbyggnadsspel och står oftast bakom alla organiserade anfall. Det är precis den här typen av spelare som Atlético skulle behöva för han är inte bara bra i speluppbyggnaden, han är strålande i det defensiva arbetet och vinner väldigt mycket boll med hjälp av sin fysik. Unge Pajot är också en duktig passningsspelare och kanske någon som kommer ta över när M'Vila lämnar Rennes, för intressenter har han, den franske landslagsmannen, fråga bara Arsene Wènger.
Victor Montaño
Säsongen så här långt
Efter en svag avslutning på förra årets upplaga av Ligue 1 tvingades således Rennes börja säsongen lite tidigare än väntat. Man hade inga som helst problem att slå ut Rustavi Metalurg från Georgien i två möten; bortamatchen slutade med en 5-2-seger och hemma kunde man vinna med 2-0 samtidigt som tränare Antonetti vilade de viktigaste spelarna till ligastarten mot Dijon i början av augusti. Ligaspelet började också väldigt bra. Det blev hela 5-1 mot nykomlingen och även om resultatet är missvisande på alla möjliga vis så gjorde inte Dijon någon dålig fotbollsmatch. Skillnaden lagen emellan var att Rennes gjorde mål på sina chanser och framförallt i viktiga skeden av matchen. Dijons försvarsspel var dock under all kritik och man tappade ofta bollen högt upp i banan vilket ledde till att Rennes kunde göra det de är bäst på; slå till med blixtsnabba omställningar.
Klubbens premiärmatch på Stade de la Route de Lorient slutade oavgjort mot storsatsande PSG. Gästerna var utan sin stjärnvärvning Javier Pastore men tog ändå ledningen genom Kevin Gameiro, men i slutskedet av matchen kunde man kvittera och detta välförtjänt genom Jonathan Pitroïpa som förövrigt gjorde en riktigt fin insats mot Parisarna. Antonetti kunde kosta på sig att vila ett antal av sina startspelare i play-off mötet till UEFA Europa League med serbiska Crvena Zvezda, en match där man låg under med 0-1, men vände och vann med 2-1. Serberna var aldrig riktigt i närheten och hotade aldrig Rennes försvar på allvar, skillnaden i kvalité är rätt stor. Väl till helgen ställdes man mot Montpellier, det blev storförlust och undermåligt spel i 36 gradig värme. Detta är utan tvekan Rennes sämsta insats den här säsongen.
Bretagne-klubben vann med 4-0 mot Crvena Zvezda i returmötet och kvalificerade sig för spel i årets upplaga av Europa League, liksom Atlético som slog Vitória med identiska siffror, bara på bortaplan.
Till helgen spelades fjärde omgången av Ligue 1; för motståndet stod Caen och det kan lugnt understrykas att Rennes dominerade matchen under de första 45 minuterna. Boukari, Kembo-Ekoko och Mangané gjorde alla mål för 3-0 i halvtid. Saker och ting förändrades dock snabbt i andra halvan av mötet. Caen reducerade både till 1-3 och 2-3 inom loppet av tre minuter. Man hade en del farliga lägen att kvittera och Rennes tappade helt sitt spel efteråt, laget höll dock ut och tog en viktig trepoängare.
Säsongens finaste skalp tog man i bortamötet med Olympique Marseille. Det blev 0-1 efter att Kembo-Ekoko avgjort mötet med en kvart kvar på matchklockan. Stabilt försvarsspel och goda kontringar gjorde att Marseille försatte sig i stora problem. Europa League satte igång för två veckor sedan och det var då som Rennes reste till Udine för att ta sig an Udinese på Stadio Friuli. Man gjorde en hel del ändringar under matchens gång, men spelet påverkades inte och italienarna hade faktiskt stora problem med fransmännen. Rennes missade chans efter chans och utnyttjade Udineses kanter väldigt bra genom att sticka in bollar bakom ytterbackarna. Det borde ha blivit seger, men laget förlorade sedan Di Natale och Armero vänt på siffrorna till italiensk seger. Det var i den här matchen som man tappade försvarsgestalten Kader Mangané och han kommer inte spela mot Atlético på torsdag. En annars väldigt underhållande fotbollsmatch.
Helgen därpå ställdes Féret och Hadji mot sina gamla lagkamrater i Nancy, det blev oavgjort vilket sågs som en missräkning i Renneslägret.
Slutligen spelade man ytterligare två ligamatcher förra veckan. Först mitt i veckan när man gästade Sochaux. Det slutade med säsongens målrikaste match i Ligue 1; en 6-2-seger efter två mål av Montaño och ett var av Kana-Biyik, Féret, Hadji samt Kembo-Ekoko. Spelmotorn Yann M'Vila var fantastisk i den här matchen och var inblandad i fyra av målen, indirekt som direkt, även Féret gjorde en mycket bra insats. I helgen spelade man således sista matchen innan mötet med Atlético i Frankrike. För motståndet stod Saint-Etienne. Det var en fotbollsmatch där Rennes såg strået vassare ut i spelet, men man tappade någorlunda i perioder under andra halvlek vilket även ledde till att Hadjis ledning kunde kvitteras av duktige Pierre-Emerick Aubameyang sedan Fabién Lemoine passerat Rennes högerkant utan större problem och slagit in ett inlägg.
Stade ligger på en femte plats i Ligue 1 efter åtta spelade omgångar med 15 poäng i bagaget. Endast PSG (17), OL (17), Toulouse (17) och Montpellier (16) har spelat in fler så här långt under säsongen.
Lista de convocados
Målvakter: Benoit Costil, Abdoulaye Diallo
Försvarare: Romain Danzé, Dimitri Foulquier, Chris Mavinga, Kevin Théophile-Catherine, Jean Armel Kana-Biyik, Yassine Jebbour
Mittfältare: Stéphane Dalmat, Tongo Doumbia, Julien Féret, Yann M'Vila, Georges Mandjeck, Vincent Pajot, Alexander Tettey
Anfallare: Youssouf Hadji, Jirès Kembo, Victor Montaño, Jonathan Pitroipa.
-
Kader Mangané, John Boye, Onyekachi Apam, Razak Boukari, Yacine Brahimi
Posible alienación (4-2-3-1)
Costil; Danzé, Kana-Biyik, Théophile-Catherine, Mavinga (Jebbour); M'Vila, Tettey (Pajot); Pitroïpa, Féret, Kembo-Ekoko; Hadji (Montaño)
Yann M'Vila
Väldigt viktig för lages speluppbyggnad. Lagets spelmotor som sköter spelet längre ned i banan och ser till att bollen anländer till Rennes mest kreativa fotbollsspelare framför honom. Dynamisk, relativt snabb och kan även slå avgörande passningen, väldigt duktig med bollen vid fötterna. Taktiskt välskolad samtidigt som han vinner en hel del boll på mittfältet.
Jonathan Pitroïpa
är en väldigt sevärd fotbollsspelare som köptes loss från tyska HSV i somras. Väldigt snabb fotbollsspelare som tempoväxlar mycket bra med bollen vid fötterna. Väldigt underhållande spelstil då han använder sig av båda fötterna för att dribbla, men skjuter gör han helst med högern. Ingen större målskytt, men väldigt bra framspelare.
Julién Féret
Mannen bakom Nancys anfallsspel förra säsongen som återvänt till sin moderklubb. Férets främsta kvalitéer ligger längre upp i banan; väldigt bra på att göra intelligenta löpningar bakom motståndarförsvaren och vill gärna ligga i ytan mellan motståndarnas mittfält och backlinje för att ta emot bollen, kombinationsspela eller leta luckor att trä in desamma. Målfarlig eftersom hans löpningar utan boll ofta är vältimade.
Atlético får klara sig utan Sílvio
Gregorio Manzano har problem på högerbacksplatsen. Det faktum att man tvingas klara sig utan Sílvio gör att Manzano verkligen har ett stort problem på högerbacksplatsen. Perea är inte tillräckligt bra för att spela där och har visat det under hans Atlético-karriär, gång efter annan.
Portugisiska landslagsmannen Sílvio kommer inte att vara tillgänglig för spel i mötet med fransmännen eftersom han alltjämt känner av den muskelskada som tvingade honom att avstå mötet med Barcelona den gångna helgen. Atlético kommer att resa till Rennes med 20 spelare samtidigt som två inte kommer finnas med i den slutgiltiga truppen på kvällen när matchen spelas.
Under tisdagen tränade inte Falcao, men colombianen väntas ändå vara med från start på torsdag kväll. Däremot så finns inte Koke alls med i den trupp som Manzano tagit ut.
Det gäller dock att rätta ut alla frågetecken som skapades vid 0-5-förlusten mot Barcelona, något som spelarna är väldigt måna om. Det kommer inte bli särskilt lätt eftersom Atlético möter ett väldigt bra lag.
Lista de convocados
Courtois, Asenjo; Perea, Miranda, Domínguez, Godín, Filipe, Pulido; Mario, Tiago, Gabi, Diego, Paulo Assuncão, Arda, Reyes, Juanfran, Salvio; Adrián, Falcao och Pizzi.
-
Sílvio
Posible alienación (4-2-3-1)
Courtois; Perea, Miranda, Domínguez, Filipe Luís; Mario, Gabi, Diego; Reyes, Falcao, Arda.
Datum: 29 september 2011
Matchstart: 19:00
Spelplats: Stade de la Route de Lorient, Rennes
Planen: 105 x 68 m
Domare: Huseiyn Goçek
TV: Ej fastställt
Streaming: Som vanligt finns även alternativet att se mötet via någon av alla streamingsidor; Rojadirecta, ATDHENET, Sportlemon, Wiziwyg eller LiveScore Hunter.